Språkanvändningen i Europeiska rådet och rådet
Europeiska rådet och rådet tillämpar konsekvent de regler i fråga om språk som är gemensamma för Europeiska unionens institutioner.
Vid Europeiska rådets och rådets överläggningar använder företrädarna för medlemsstaterna (ministrarna pårådsnivå, stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet) sitt eget språk och tolkarna från Europeiska kommissionens generaldirektorat för tolkning (f.d. gemensamma tjänsten för tolkning och konferenser) ser till att den muntliga flerspråkiga kommunikationen fungerar väl.
Som underlag för Europeiska rådets och rådets överläggningar används dokument som lagts fram på samtliga officiella språk och arbetsspråk. Alla språkversioner har samma juridiska och politiska värde. De rättsakter som antagits av Europeiska rådet och rådet samt fördrag och texter som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning tillhandahålls kostnadsfritt på alla officiella språk i institutionernas gemensamma databas Eur-Lex.
I kommunikationen med medborgarna är Europeiska rådet och rådet alltid angelägna om att i möjligaste mån tillämpa flerspråkighet. I enlighet med fördraget kan varje unionsmedborgare skriva till Europeiska rådet och rådet – liksom till alla unionens institutioner eller organ – på ett av de officiella språken och få ett svar på samma språk.
Av praktiska skäl har dock flerspråkigheten vid Europeiska rådet och rådet alltid haft sina begränsningar. I kommunikationen inom institutionerna, där alla tjänstemän och anställda förväntas kunna två EU-språk utöver modersmålet, används de språk som flesta kan uttrycka sig på. Samma sak gäller vid överläggningar där experter eller tjänstemän från medlemsstaterna deltar. De använder sig i allmänhet också av minst ett främmande språk. Begränsningarna dikteras av såväl praktiska som ekonomiska skäl eftersom de gör det möjligt att sänka driftskostnaderna.