Vi använder kakor (cookies) för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt besök på vår webbplats. Så här använder vi kakor och så här ändrar du inställningarna.

Rättsliga och inrikes frågor (RIF)

JAI meeting - 24.03.10Rättsliga och inrikes frågor är ett område som har stor inverkan på människors liv i Europa. Det är troligen det politikområde som påverkats mest av Lissabonfördraget.

  • I stort sett hela RIF-området omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (med beslut med kvalificerad majoritet i rådet). Familjerätten och operativt polissamarbete är några av de få undantagen (se informationsblad).
  • Tidigare gällde särskilda regler för frågor som polissamarbete och straffrättsligt samarbete (den s.k. tredje pelaren), men nu är reglerna av samma typ som de som gäller för den inre marknaden. Därför har EU-domstolen i Luxemburg nu domsrätt över de åtgärder som EU och EU-länderna vidtar i dessa frågor.

Vägen hit har varit lång:

■ Informellt samarbete och skapande av Schengenområdet

När länderna i Europeiska gemenskapen började samarbeta inom området för rättsliga och inrikes frågor i mitten av 1970-talet rörde det sig om informellt, mellanstatligt samarbete utanför EG-ramen. Schengenavtalet utgjorde ett viktigt steg på vägen mot samarbete mellan länderna på detta område när det slöts 1985 mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Sedan dess har också andra länder, inom och utanför EU, skrivit under Schengenavtalet och konventionen om tillämpning av avtalet.

Schengenområdet omfattar för närvarande 26 länder (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike).

Avtalet är tänkt att göra det möjligt för människor att röra sig fritt genom att man avskaffar gränskontrollerna inom området samtidigt som man förstärker kontrollerna vid de yttre gränserna, viseringspolitiken och polis- och domstolssamarbetet i straffrättsliga frågor.

■ Ett allt närmare samarbete

EU-fördraget, som började gälla i november 1993, innebar att man gick in i ett nytt skede. Genom fördraget fick Europaprojektet en ny dimension genom att EU gavs befogenheter på området för rättsliga och inrikes frågor.

När Amsterdamfördraget började gälla i maj 1999 blev Schengenbestämmelserna en del av EU:s regelverk. Ett av huvudmålen med fördraget är att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som man vidtar lämpliga åtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring och förebyggande och bekämpande av brottslighet. Fördraget gjorde det också möjligt att anta åtgärder som gäller civilrättsligt samarbete med kvalificerad majoritet genom medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet, utom inom familjerätt eller i frågor där rådet enhälligt fattar beslut efter att ha samrått med Europaparlamentet.

Sedan Lissabonfördraget började gälla fattar rådet också beslut med kvalificerad majoritet tillsammans med Europaparlamentet, genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, i de flesta straffrättsfrågor.

Danmark, Irland och Storbritannien tillämpar inte alla bestämmelser fullt ut.
Rådets möten förbereds i arbetsgrupper och kommittéer.

■ Undantagen

Danmark, Irland och Storbritannien tillämpar inte alla bestämmelser fullt ut på området för rättsliga och inrikes frågor och vissa bestämmelser bara under vissa förutsättningar.
I Irland och Storbritannien gäller inte bestämmelserna i Schengenavtalet om fri rörlighet för personer, kontroller vid de yttre gränserna och viseringspolitiken. Därför deltar inte företrädarna för de länderna i ministerrådets omröstningar om sådana frågor.


■ Arbetsstrukturer och specialiserade organ

 

I RIF-rådet samlas justitie- och inrikesministrarna var tredje månad för att diskutera utvecklingen och genomförandet av samarbetet och den gemensamma politiken på detta område. Rådet antar numera tillsammans med Europaparlamentet EU-lagstiftning inom hela området för rättsliga och inrikes frågor. Mötena i rådet bereds i arbetsgrupper och kommittéer. Särskilt viktiga är samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl, ständiga kommittén för inre säkerhet (som inrättades efter att Lissabonfördraget började gälla) och arbetsgruppen för civilrättsliga frågor.
Politiken som gäller området med frihet, säkerhet och rättvisa genomförs av EU-länderna och EU-institutionerna.
EU-institutionerna har hjälp av specialiserade organ, särskilt: