Vi använder kakor (cookies) för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt besök på vår webbplats. Så här använder vi kakor och så här ändrar du inställningarna.

Rådet

Rådet är ett enda organ, som dock av organisatoriska skäl kan sammanträda i olika konstellationer beroende på vilka områden som behandlas. När en viss fråga ska behandlas träffas de ministrar från medlemsstaterna och de kommissionsledamöter som har ansvar för just det området. Under 90-talet fanns det 22 olika rådskonstellationer. Detta antal minskades sedan i juni 2000 till 16 för att i juni 2002 hamna på 9. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 finns det 10 rådskonstellationer. Rådet är ändå alltid ett enda organ i den meningen att det är "rådet" som anges som beslutsfattare, oberoende av vilken rådskonstellation som har antagit ett beslut. Sätet ligger i Bryssel, där rådet träffas flera gånger i månaden. (I april, juni och oktober äger mötena dock rum i Luxemburg.)

Företrädare för medlemsstaterna förbereder rådsbesluten i olika arbetsgrupper och kommittéer (drygt 150). De behandlar de tekniska frågorna och överlämnar sedan ärendet till Ständiga representanternas kommitté (Coreper). I Coreper sitter medlemsstaternas ambassadörer vid Europeiska unionen, och de ser till att arbetet bedrivs på ett konsekvent sätt och att teknisk-politiska frågor får sin lösning innan ärendet överlämnas till rådet.

Rådets fattar sina beslut genom omröstning bland ministrarna. Det finns tre olika omröstningsmodeller, som används beroende av vad fördragets föreskriver för det aktuella ämnet: enkel majoritet (i procedurfrågor), kvalificerad majoritet (med röstviktning utifrån medlemsstaternas invånarantal - används i många beslut som rör den inre marknaden, ekonomi och handel) eller enhällighet (i frågor som rör utrikespolitik, försvar, rättsligt samarbete, polissamarbete och skatter).

I de flesta fall fattar rådet beslut på förslag av Europeiska kommissionen och i samverkan med Europaparlamentet, antingen genom ett samrådsförfarande (t.ex. när det gäller jordbruk, rättsligt samarbete, polissamarbete och skattefrågor) eller ett medbeslutandeförfarande (t.ex. i frågor som rör den inre marknaden).