Rådet (rättsliga och inrikes frågor)

Arrow  Pressmeddelanden

I rådet (rättsliga och inrikes frågor), också kallat RIF-rådet, samlas justitie- och inrikesministrarna ungefär varannan månad för att diskutera utvecklingen och genomförandet av samarbetet och den gemensamma politiken på detta område. Upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa är ett av EU-fördragets huvudmål. De flesta frågor på detta område beslutas enhälligt efter det att Europaparlamentet har hörts. Vissa ärenden (viseringsfrågor och civilrättsligt samarbete) beslutas dock med kvalificerad majoritet, tillsammans med Europaparlamentet med samråds- eller medbeslutandeförfarande, beroende på vilken fråga som är aktuell.

Medlemsstaterna inledde sitt samarbete i rättsliga och inrikes frågor i mitten av 70-talet. Detta skedde informellt och på mellanstatlig grund, utanför gemenskapens ramar. År 1990 undertecknade Tyskland, Frankrike och Beneluxländerna Schengenavtalet, som innebar en viktig utveckling av medlemsstaternas samarbete på detta område. Under de följande åren anslöt sig flera andra medlemsstater till Schengenavtalet. Avtalet syftade till att införa en verklig fri rörlighet för personer, utan inre gränskontroller, samtidigt som det infördes stödåtgärder på områden som kontroll vid de yttre gränserna, viseringspolitik, polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft i november 1993 och det innebar ytterligare ett steg mot införlivandet av de rättsliga och inrikes frågorna inom institutionella ramar. I och med detta fick det europeiska bygget ytterligare en dimension.

När Amsterdamfördraget trädde i kraft i maj 1999 införlivades Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar. Ett av fördragets huvudsyften är att behålla och utveckla unionen som ett området av frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroll vid de yttre gränserna, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpning av brottslighet.

Det bör nämnas att Danmark, Förenade kungariket och Irland inte deltar fullt ut i ett antal RIF‑frågor, eller endast deltar på vissa villkor. Det är främst Förenade kungariket och Irland som inte tillämpar Schengenbestämmelserna om fri rörlighet för personer, kontroller vid de yttre gränserna och viseringspolitiken. Företrädarna för de länderna deltar därför inte i omröstningen när sådana frågor behandlas i rådet.