Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Europeiska unionens råd

De frågor som rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) behandlar faller under medlemsstaternas ansvar. EU:s roll på dessa områden är därför att skapa en ram för samarbete mellan EU-länderna och för utbyte av information och erfarenheter inom områden av gemensamt intresse.

Hur arbetar rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)?

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) består av ministrarna med ansvar för utbildnings-, kultur-, ungdoms-, medie-, kommunikations- och idrottsfrågor från samtliga EU-länder. Rådets exakta sammansättning beror på vilka frågor som diskuteras vid ett visst möte.

Vid rådsmötena deltar också en företrädare för kommissionen – vanligtvis kommissionären med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom.

Rådet i denna konstellation sammanträder tre eller fyra gånger om året, varav två gånger med samtliga fackministrar närvarande.

Utbildnings-, ungdoms-, kultur- och idrottspolitiken

Rådet antar för det mesta stimulansåtgärder och rekommendationer. Initiativ som beslutats av rådet, t.ex. programmen Erasmus+ och Kreativa Europa, kan emellertid på ett mycket konkret sätt påverka EU-medborgarna. I vissa fall, där det är tillåtet enligt fördragen, kan rådet också anta lagar. Detta gäller t.ex. audiovisuella frågor och ömsesidigt erkännande av examensbevis.

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) deltar också aktivt när det gäller att följa framstegen med Europa 2020-strategins utbildnings- och ungdomsaspekter, utveckla kultursektorns bidrag till ett mer innovativt Europa och se till att Europas potential som globalt centrum för framställning av kreativt digitalt innehåll förverkligas för att fullt ut bidra till den digitala agenda som fastställs i Europa 2020-strategin.

EU:s åtgärder på området utbildning, ungdom, kultur och idrott syftar till att bevara det europeiska kulturarvet, stödja Europas kulturella och kreativa näringar, uppmuntra rörlighet för studenter och lärare och främja fysisk aktivitet och social delaktighet genom idrott.

Det estniska ordförandeskapets prioriteringar

Det estniska ordförandeskapet kommer att inrikta sig på de förändrade förutsättningarna för inlärning och undervisning och förbindelserna mellan utbildning och arbetsmarknad. Betoningen kommer att ligga på behovet av att modernisera utbildning och skolor inom ramen för ett livslångt lärande.

Förbindelsen mellan utbildning och arbetsmarknad behöver förstärkas. Skolorna måste ta hänsyn till såväl studenternas behov och förmågor som de förändringar i arbetets värld som den nya tekniken medför.

I fråga om översynen av Europass-beslutet kommer ordförandeskapet även att ha som mål att nå en överenskommelse om en allmän riktlinje i rådet.

När det gäller ungdomsfrågor kommer diskussionen om EU:s nästa ungdomsstrategi att ta ny fart under det estniska ordförandeskapet. Ordförandeskapet har som mål att ge ungdomar större möjlighet att göra sin röst hörd i dessa diskussioner.

Ordförandeskapet vill också framhålla betydelsen av frivillig verksamhet för att främja kompetensutveckling, delaktighet och ett aktivt deltagande i samhället. Ordförandskapet har som målsättning att fortsätta diskussionerna om den europeiska solidaritetskåren.

Inom kultursektorn är förnyelsen av EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster ett av de viktigaste målen för det estniska ordförandeskapet. Estland har också planer på att utarbeta rådsslutsatser om tillgången till kultur i den digitala tidsåldern, med inriktning på publikutveckling.

När det gäller idrott vill ordförandeskapet anta rådsslutsatser om idrottstränarnas betydelse i samhället, och framhålla deras viktiga bidrag bortom den fysiska idrotten.