Utrikesrådet

Europeiska unionens råd

Utrikesrådet, dvs. rådet (utrikes frågor), har ansvar för EU:s yttre åtgärder, vilka omfattar utrikespolitik, försvar och säkerhet, handel, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Hur arbetar utrikesrådet?

Utrikesrådet består av alla EU-ländernas utrikesministrar. Beroende på hur dagordningen ser ut samlas också

  • försvarsministrarna (den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken)
  • utvecklingsministrarna (utvecklingssamarbete)
  • handelsministrarna (den gemensamma handelspolitiken)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, för närvarande Federica Mogherini, är ordförande när utrikesrådet sammanträder. Den höga representanten biträds av Europeiska utrikestjänsten.

När utrikesrådet diskuterar frågor som rör den gemensamma handelspolitiken är det däremot företrädaren för det EU-land som för ett halvår innehar det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd som är ordförande.

Utrikesrådet sammanträder en gång i månaden.

Utrikespolitiken

Rådets huvuduppgift är att garantera enhetlighet, konsekvens och effektivitet i EU:s yttre åtgärder, tillsammans med Europeiska kommissionen och med stöd från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Rådet fastställer och genomför också EU:s utrikes- och säkerhetspolitik med utgångspunkt i riktlinjer från Europeiska rådet. Mer konkret kan rådet vidta såväl civila som militära krishanteringsåtgärder för att uppnå EU:s mål om fred och säkerhet. Det kan också besluta om åtgärder för att genomföra EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, t.ex. sanktioner.

Rådet och Europaparlamentet beslutar gemensamt om åtgärder för att genomföra EU:s gemensamma handelspolitik, ett område där EU har exklusiv befogenhet. Det omfattar handels- och investeringsförbindelser, immateriella rättigheter och utländska direktinvesteringar. Inom handelspolitiken är det kommissionen som ansvarar för att förhandla om och förvalta handelsavtal, t.ex. om tulltaxeändringar, tull- och handelsbestämmelser och skyddsåtgärder. Där har rådet en central roll, eftersom det ger kommissionen i uppdrag att inleda förhandlingar och ger kommissionen förhandlingsdirektiv.

Det estniska ordförandeskapets prioriteringar

Ordförandeskapet kommer att fortsätta att genomföra målen i den europeiska grannskapspolitiken.

Framför allt kommer det att försöka stärka förbindelserna med de sex partnerländerna i det östliga partnerskapet. Nästa toppmöte inom det östliga partnerskapet hålls under det estniska ordförandeskapet den 24 november 2017.

När det gäller EU:södra grannskap kommer samarbetet på området för ekonomi och säkerhet att bli intensivare.

Att ha nära transatlantiska förbindelser är fortfarande viktigt. Rådet kommer att eftersträva en fortsatt dialog med USA och Kanada i frågor av gemensamt intresse, bland annat kampen mot terrorism samt cyberhot och handel.

Ordförandeskapet kommer också att främja strategiskt samarbete med afrikanska länder för att ta itu med socioekonomiska utmaningar. Att förstärka säkerheten på den afrikanska kontinenten är en prioritering, liksom samarbete i migrationsfrågor.

Partnerskapen med länder i Afrika, Latinamerika och Västindien kommer att stärkas genom toppmöten som är schemalagda fram till slutet av 2017.

Fortsatt samarbete med Turkiet och länderna på västra Balkan är en annan prioritering för ordförandeskapet, särskilt på området för migration, säkerhet och energi och när det gäller ekonomi.

Säkerhet och försvar

Ordförandeskapet kommer att försöka stärka de tre pelarna i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik:

  • genomförandet av säkerhets- och försvarsdelarna av EU:s globala strategi
  • EU:s samarbete med Nato
  • genomförandet av kommissionens europeiska handlingsplan på försvarsområdet

Ordförandeskapet kommer också att inrikta sig på att förstärka medlemsstaternas militära kapacitet. Det ska också bidra till diskussionerna om permanent strukturerat samarbete, en samordnad årlig försvarsöversikt och en europeisk handlingsplan på försvarsområdet.

Utveckling

Det estniska ordförandeskapet kommer att prioritera användningen av digital teknik när målen för hållbar utveckling ska uppfyllas.

Fokus kommer också att ligga på att förbättra samordningen mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete, framför allt i samband med migrationskrisen.

Utdragna tvångsförflyttningar på grund av humanitära kriser och naturkatastrofer kommer också att ägnas särskild uppmärksamhet.