Vi använder kakor (cookies) för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt besök på vår webbplats. Så här använder vi kakor och så här ändrar du inställningarna.

RIF-rådet

Europeiska unionens råd

RIF-rådet, som också kallas rådet (rättsliga och inrikes frågor), utvecklar samarbetet i och en gemensam politik för olika gränsöverskridande frågor i syfte att bygga upp ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Hur arbetar RIF-rådet?

RIF-rådet består av justitie- och inrikesministrarna från alla EU-länderna . I allmänhet har justitieministrarna hand om både civil- och straffrättsligt samarbete och grundläggande rättigheter medan inrikesministrarna har ansvar för bl.a. migrationsfrågor, gränsförvaltning och polissamarbete. Ansvarsfördelningen ministrarna emellan är dock inte densamma i alla EU-länder. RIF-rådet har också ansvar för civilskydd.

RIF-rådet sammanträder vanligen var tredje månad.

Man har i EU-fördragen kommit överens om att Danmark, Irland och Storbritannien inte deltar fullt ut i genomförandet av vissa åtgärder på området för rättsliga och inrikes frågor, eller att de deltar endast på vissa villkor.

Inom de områden som rör Schengenregelverket hålls diskussionerna i den gemensamma kommittén. Den består av EU-länderna och de fyra länder utanför EU som omfattas av Schengenavtalet (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Lagar antas i RIF-rådet efter diskussion i gemensamma kommittén, med det undantaget att Irland och Storbritannien inte röstar.

Politikområdet rättsliga och inrikes frågor

Rådet antar - för det mesta tillsammans med Europaparlamentet - lagstiftning som ska slå vakt om grundläggande rättigheter och se till att människor kan röra sig fritt i hela EU och att medborgarna är väl skyddade. Rådet ansvarar för asyl- och invandringspolitiken, det civil- och straffrättsliga samarbetet, civilskydd samt kampen mot grov och organiserad brottslighet och terrorism. Det har också hand om frågor som rör Europas gränsfria område (Schengenområdet).

Rådet ansvarar också för att underlätta och stärka samordningen av medlemsstaternas åtgärder på området inre säkerhet. Detta gör det genom att säkra skyddet av de yttre gränserna och sträva efter ett förstärkt samarbete på polis- och tullområdet.