Rådet (rättsliga och inrikes frågor)

Europeiska unionens råd

Rådet (rättsliga och inrikes frågor), också kallat RIF-rådet, utvecklar samarbete och gemensamma strategier för olika gränsöverskridande frågor i syfte att bygga upp ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Hur arbetar RIF-rådet?

RIF-rådet består av justitie- och inrikesministrarna från alla EU-medlemsstaterna. I allmänhet har justitieministrarna hand om både civil- och straffrättsligt samarbete och grundläggande rättigheter medan inrikesministrarna har ansvar för bl.a. migrationsfrågor, gränsförvaltning och polissamarbete. Ansvarsfördelningen ministrarna emellan är dock inte densamma i alla EU-länder. RIF-rådet har också ansvar för civilskydd.

RIF-rådet sammanträder vanligen var tredje månad.

Man har i EU-fördragen kommit överens om att Danmark, Irland och Storbritannien inte ska delta fullt ut i genomförandet av vissa åtgärder på området för rättsliga och inrikes frågor, eller att de ska delta endast på vissa villkor.

Inom de områden som har att göra med Schengenregelverket hålls diskussionerna i gemensamma kommittén. Den består av EU-länderna och de fyra länder utanför EU som omfattas av Schengenavtalet (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Lagar antas i RIF-rådet efter diskussion i gemensamma kommittén, med det undantaget att Irland och Storbritannien inte röstar.

Politikområdet rättsliga och inrikes frågor

Rådet antar – för det mesta tillsammans med Europaparlamentet – lagstiftning som syftar till att slå vakt om grundläggande rättigheter och se till att människor kan röra sig fritt i hela EU och att medborgarna är väl skyddade. Rådet ansvarar för asyl- och invandringspolitiken, det civil- och straffrättsliga samarbetet, civilskydd och kampen mot grov och organiserad brottslighet och terrorism. Det har också hand om frågor som rör Europas gränsfria Schengenområde.

Rådet ansvarar också för att underlätta och stärka samordningen av medlemsstaternas åtgärder på området för inre säkerhet, bland annat genom att besluta om skyddet av de yttre gränserna och genom att eftersträva ett förstärkt polis- och tullsamarbete.

Det estniska ordförandeskapets prioriteringar

Rättsliga frågor

Ordförandeskapet tänker fortsätta samtalen om EU:s anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Ordförandeskapet kommer att arbeta vidare med den delvisa harmoniseringen av insolvenslagstiftningen för att förbättra företagsklimatet i EU-länderna. Ordförandeskapet kommer också att uppdatera reglerna för gränsöverskridande förfaranden i fall där familjer och barn berörs.

I kampen mot terrorism kommer det estniska ordförandeskapet att söka en överenskommelse med Europaparlamentet om utkastet till direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser. Man kommer också att fortsätta förhandlingarna om reglerna för ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och konfiskering av tillgångar.

Inrikes frågor

Under det estniska ordförandeskapet kommer RIF-rådet att lägga fokus på laglig och olaglig migration, kontrollen av de yttre gränserna och samarbetet med länder utanför EU.

Man kommer att arbeta med översynen av blåkortsdirektivet, som ska göra det enklare för högkvalificerade arbetstagare att resa in i och röra sig inom EU.

RIF-rådet kommer att samarbeta med tredjeländer för att hitta lösningar på de problem som ligger bakom den olagliga migrationen och få fler människor att återvända. Ordförandeskapet kommer också att arbeta vidare med reformen av det europeiska asylsystemet och EU:s gemensamma viseringspolitik.

Under andra halvåret 2017 kommer RIF-rådet att sikta på att avsluta det politiska arbetet med inrättandet av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Man kommer också att söka en överenskommelse med Europaparlamentet om de nya reglerna för den andra generationen av Schengens informationssystem.