Donald Tusk

Europeiska rådet

Europeiska rådets ordförande

Donald Tusk föddes den 22 april 1957 i Gdańsk, Polen. Hans far arbetade som snickare för järnvägen och hans mor som sekreterare på ett sjukhus. När Tusk var 14 år gammal dog hans far.

År 1976 började han studera historia vid universitetet i Gdańsk där han kom att bli inblandad i illegal verksamhet mot den kommunistiska regimen. Han samarbetade då bland annat med de underjordiska fria fackföreningarna och träffade den blivande ledaren för Solidaritet Lech Wałęsa.

År 1980 grundade Donald Tusk en oberoende studentförening, NZS, som ingick i Solidaritetsrörelsen. Han blev ledare för Solidaritet på sin arbetsplats och journalist på en tidning som gavs ut av Solidaritet.

Efter det att general Jaruzelski införde undantagstillstånd i december 1981 höll han sig under en tid gömd. Han arbetade sedan som brödförsäljare, och senare, mellan 1984 och 1989, försörjde han sig som kroppsarbetare specialiserad på höghöjdsarbete med hjälp av klättringsutrustning.

Samtidigt var han aktivist i den underjordiska Solidaritetsrörelsen. Efter att ha hållits fängslad en kortare tid frigavs han tack vare en amnesti för politiska fångar som utlystes av general Jaruzelski.

År 1983 grundade Donald Tusk en illegal månatlig politisk tidskrift som förespråkade ekonomisk liberalism och liberal demokrati. En informell tankesmedja som stödde Lech Wałęsa var centrerad kring tidskriften. Efter kommunismens sammanbrott bildade medlemmar av tankesmedjan, kända som Gdańskliberalerna, en regering efter de första fria presidentvalen i Polen.

Samtidigt grundade de det första företagsvänliga och proeuropeiska partiet i Polen, Liberaldemokratiska kongressen, med Donald Tusk som ledare. Han var även ansvarig för avmonopoliseringen och privatiseringen av den före detta kommunistiska statsägda presskoncernen.

Under 1990-talet var Donald Tusk parlamentsledamot och bland annat vice talman i senaten.

Under samma år gav han ut en serie böcker om Gdańsks historia varav en del blev bästsäljare.

År 2001 var Donald Tusk en av initiativtagarna till det nya centerpartiet Medborgarplattformen och 2003 blev han ledare för partiet.

År 2007 besegrade han efter en tuff kampanj det styrande högerpartiet och blev premiärminister. Han innehade premiärministerposten i sju år och blev därmed den premiärminister som innehaft posten längst i det demokratiska Polen och den första att bli återvald.

Under hans sjuårsperiod som premiärminister fortsatte den ekonomiska tillväxten i Polen, och under krisen växte Polens ekonomi med nästan 20 %, vilket var ett rekordresultat i Europa.

2014 valdes Donald Tusk till Europeiska rådets ordförande och 2017 omvaldes han för ett andra mandat på 2,5 år.