Gå till innehåll
E-postabonnemang

De viktigaste resultaten

Sammandrag från mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) i Bryssel den 22 november 2016.
Sammandrag från mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott: ungdoms- och utbildningsfrågor) den 21 november 2016 i Bryssel

Den 21 november 2016

Ungdomsfrågor

Rådet antog slutsatser om främjande av nya tillvägagångssätt inom ungdomsarbetet. Ungdomsarbete kan hjälpa ungdomar att bygga upp kunskaper, färdigheter och en positiv attityd.

I slutsatserna framhålls vikten av att utanför de formella strukturerna nå ut till ungdomar med olika bakgrund, även marginaliserade ungdomar och ungdomar från mindre gynnade förhållanden. Där uppmanas medlemsländerna också att använda innovativa verktyg i det praktiska ungdomsarbetet, inom utbildning, idrott och kultur, sociala tjänster samt informations- och kommunikationsteknik.

Ministrarna diskuterade också hur man ska få ungdomar att knyta an till det europeiska projektet, som en uppföljning av debatten vid det informella toppmötet i Bratislava i september.

"Ungdomar är viktiga aktörer i dagens samhällen. Det är viktigt att de har ett öppet sinnelag, att de vet vad som händer i världen runtomkring och att de vill ställa upp för Europa. I gengäld bör vi skapa goda framtidsutsikter för dem. Ungdomar känner sig i allt större utsträckning frånkopplade och obekväma med EU-projektet, och det är en del av den allmänna anti-etablissemangstrenden. I dag har vi formulerat viktiga budskap att skicka vidare till våra europeiska ledare, efter Bratislavatoppmötet i september 2016, i en strävan att återuppbygga förtroendet från den unga generationen."

Peter Plavčan, Slovakiens minister för utbildning, vetenskap, forskning och idrott

Utbildning

Rådet antog en resolution om en ny kompetensagenda där de viktigaste aspekterna som ska vägleda rådets arbete på detta område lyfts fram, med anledning av kommissionens meddelande om den strategiska vikten av kompetens för hållbara arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft.

Resolutionen omfattar bl.a. kompetensutveckling, ömsesidigt erkännande av kvalifikationer, stöd för yrkesutbildning och högre utbildning och olika sätt att utforska den digitala ekonomins potential fullt ut, för att främja "livslångt investerande i människor".

Rådet nådde också politisk enighet om en rekommendation om nya möjligheter för vuxna, inom ramen för kommissionens föreslagna kompetensgaranti. Syftet är att ge lågutbildade vuxna möjligheter att förvärva kompetens, kunskaper och färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden och ett aktivt deltagande i samhället.

Rådet antog slutsatser om förebyggande av radikalisering som leder till våldsam extremism, tidsmässigt i samband med ettårsdagen av terrorattackerna i Paris.

Där understryks behovet av att undergräva och utmana våldsbejakande extremistiska ideologier och att tillhandahålla en motvikt till dem genom tilltalande icke-våldsalternativ och att stödja föräldrar, syskon, kamrater, ungdomsarbetare och andra som kommer i kontakt med ungdomar som befinner sig i riskzonen för våldsinriktad radikalisering.

De betonar också behovet av att engagera och samarbeta med tjänsteleverantörer vid bekämpningen av olaglig hatpropaganda på internet, samtidigt som yttrandefriheten respekteras fullt ut, med tanke på de sociala mediernas roll som ett viktigt verktyg för att rikta sig till potentiella radikala och locka och få dem att utföra våldsamma handlingar.

"Vi har just högtidlighållit den sorgliga årsdagen av Parisattackerna, där så många oskyldiga liv gick till spillo och familjer slogs sönder. Att bekämpa radikalisering och våldsbejakande extremism står fortsatt högt upp på vår dagordning. Det är uppenbart att varenda nivå i samhällsstyrningen måste delta i den kampen. Rådet enades i dag om att inrikta sig på preventiva åtgärder – utbildning, frivilligarbete, kulturella aktiviteter och ungdomsarbete. De må ses som "mjuka", men om de används kraftfullt och på bred front kan de faktiskt skydda våra fria samhällen."

Peter Plavčan, Slovakiens minister för utbildning, vetenskap, forskning och idrott

Den 22 november 2016

Kultur och audiovisuella frågor

Rådet tog del av en lägesrapport om förslaget till ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster. Syftet med förslaget är att anpassa direktivet till den digitala tidsåldern och ta hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsmönster.

De viktiga frågor som fortfarande diskuteras i rådet är utvidgningen av direktivets tillämpningsområde till att omfatta videodelningsplattformar och omfattningen av regleringen av dessa, kvantitativa bestämmelser om tv-reklam, skyldigheter för leverantörer av medietjänster på begäran att framhäva europeiska produktioner, mer enhetliga regler för linjära medietjänster och medietjänster på begäran, principen om ursprungsland och rollen för den europeiska gruppen av tillsynsorgan för audiovisuella medietjänster (Erga).

"Förändringarna i ekosystemet för audiovisuella medietjänster kräver en översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster, så att det fungerar i den nya digitala tidsåldern. Ett av målen är att den europeiska medieindustrins framgångar ska fortsätta. Europa måste ha en inre marknad för audiovisuellt innehåll med konkurrens, där man underlättar tillhandahållandet av tjänster som svarar mot publikens efterfrågan, var den publiken än befinner sig, och som säkrar lika villkor för alla leverantörer. Samtidigt måste vi behålla de allmänna politiska målen om skyddet för minderåriga, främjandet av europeiska produktioner och kampen mot hatpropaganda. Vårt ordförandeskap har gjort stora framsteg med det nya förslaget och det är med stolthet som vi lämnar över det till det maltesiska ordförandeskapet."

Marek Maďrič, Slovakiens kulturminister och rådets ordförande

Rådet antog en allmän riktlinje om beslutet om ett Europaår för kulturarv (2018). Initiativet syftar rent allmänt till att öka medvetenheten om det rika europeiska kulturarvet och de möjligheter som detta erbjuder, och att dela med sig av de europeiska värdena och idealen däri. Samtidigt är strävan att uppmärksamma de utmaningar som kulturarvet står inför.

"Det europeiska kulturarvet är vår gemensamma kronjuvel – den förtjänar att ses och uppskattas runtom i Europa. Vårt ordförandeskap har därför strävat efter att möjliggöra ett Europaår för kulturarv 2018. Det gläder oss att rådet i dag har enats om en allmän riktlinje om detta viktiga beslut, som återigen kommer att sätta kulturarvet i centrum. Medlemsländernas enhälliga stöd visar tydligt att detta initiativ ligger rätt i tiden. Vi kan nu börja förhandla med Europaparlamentet."

Marek Maďrič, Slovakien kulturminister och rådets ordförande

Att utarbeta en strategisk metod för internationella kulturella förbindelser har under en längre tid varit en prioriterad fråga för rådet. Ministrarna diskuterade hur EU och dess medlemsländer kan samarbeta på ett effektivt sätt för att få till stånd en mer strategisk och global metod på detta område.

Idrott

Rådet antog slutsatser om idrottsdiplomati, dvs. att idrotten används som ett sätt att påverka diplomatiska, interkulturella, sociala, ekonomiska och politiska förbindelser. Denna fråga togs också upp vid mötet med företrädare för idrotten.

I slutsatserna uppmanas medlemsländerna att utforska hur idrottens potential kan utnyttjas bättre på nationell nivå, särskilt genom utbildning och genom att välkända idrottare involveras som budbärare för att främja positiva idrottsliga och europeiska värderingar.