G7-toppmötet i Bryssel, 4.6–5.6.2014

Europeiska rådet
  • Europeiska rådet
  • 4.6–5.6.2014
  • Bryssel

Inom ramen för G7 samlades ledarna för Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA samt ordförandena för Europeiska rådet och Europeiska kommissionen (G7-ledarna) i Bryssel den 4–5 juni 2014 .

Ukraina och globala utrikespolitiska frågor

Under middagen på onsdagskvällen fokuserade G7-ledarna på Ukraina, förbindelserna med Ryssland och sina reaktioner på krisen. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy sade: "Ända sedan Ukrainakrisen inleddes har medlemmarna i G7 och Europeiska unionen stått enade i sitt gensvar. Vid aggressioner har vi reagerat inte bara politiskt, utan även ekonomiskt, med sanktioner."

Ledarna diskuterade även en positiv agenda för en nedtrappning gentemot Ryssland och en stabilisering av Ukraina. De välkomnade valet av Petro Porosjenko till president och bekräftade sitt stöd för Ukrainas ekonomiska och politiska reformer. G7-ledarna förväntar sig att Ryssland ska samarbeta med Ukrainas nyvalda president och på ett seriöst sätt sträva efter att hitta en politisk lösning. De är beredda att skärpa sanktionerna mot Ryssland vid behov.

Ledarna fördömde den parodi på presidentval som hölls i Syrien den 3 juni och diskuterade situationen i Sydkinesiska och Östkinesiska havet, Iran, Libyen, Mali och Centralafrikanska republiken samt andra utrikespolitiska frågor.

G7-ledarna antog även ett uttalande om icke-spridning och nedrustning för 2014:

Globala utmaningar för ekonomi, energi, klimat och utveckling

På förmiddagen dag två diskuterade G7-ledarna först den globala tillväxten och hur man ska komma till rätta med den höga arbetslösheten. De tog även upp handelsfrågor, bland annat de aktiva och ambitiösa pågående förhandlingarna mellan G7-medlemmarna.

Den andra arbetssessionen handlade om klimatförändringar och energitrygghet med fokus på diversifiering av försörjningsvägar och energikällor. Toppmötet stödde principerna och åtgärderna i energiinitiativet från G7-mötet i Rom som kommer att leda till att medborgare och företag kan dra nytta av energi som är renare, tryggare och säkrare än förut. Frågan är även kopplad till klimatförändringar.

Ordförande José Manuel Barroso förklarade: "Ju mindre beroende vi blir av fossila bränslen, som ibland återfinns i problematiska områden i världen, och ju mer vi litar till förnybara bränslen och till inhemska resurser, desto tryggare kommer vår energiförsörjning att bli."

Ledarna upprepade sin utfästelse att begränsa effekterna av den globala uppvärmningen och uttryckte sin kraftfulla uppslutning kring antagandet av ett globalt klimatavtal under 2015.

Slutligen ägnades torsdagens lunch åt utvecklingsfrågor och åt upprättandet av en internationell ram för tiden efter 2015.

Vid toppmötet fick G7-ledarna också tillfälle att diskutera ett antal bilaterala frågor och hålla sina egna nationella pressmöten.

Europeiska unionen är en fullvärdig medlem av G7/G8 (och G20) och företräds av ordförandena för Europeiska rådet och Europeiska kommissionen gemensamt.

Det här var  första gången som EU stod värd för ett toppmöte inom G7/G8-gruppen och första gången som toppmötet  hölls i Bryssel på Europeiska unionens råd, i Justus Lipsius-byggnaden.

Bakgrund

Det är över 15 år sedan det senaste reguljära toppmötet inom G7-gruppen hölls och det är första gången som ett G7-toppmöte hålls i Bryssel och med Europeiska unionen som värd.

Från början var det tänkt att ett toppmöte inom G8-gruppen skulle hållas i Sotji (i Ryssland) i början av juni under ryskt ordförandeskap. På grund av Rysslands kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet beslutade G7-ledarna vid sitt möte i Haag (i Nederländerna) den 24 mars 2014 att i stället sammanträda i Bryssel den 4–5 juni 2014 inom ramen för G7.

EU:s medlemskap i G7/G8

År 1977 började företrädare för dåvarande Europeiska gemenskapen att delta i toppmötet i London. Det första toppmötet inom G7-gruppen hölls i Rambouillet (i Frankrike) två år tidigare, 1975. Ursprungligen var EU:s roll begränsad till de områden där unionen hade exklusiv behörighet, men med tiden har EU:s roll utvidgats. Europeiska kommissionen inkluderades successivt i alla politiska diskussioner på dagordningen för toppmötet och deltog från och med toppmötet i Ottawa (1981) i alla arbetssessioner inom mötet. Kommissionens ordförande Barroso, som för första gången deltog vid G8-mötet i Gleneagles 2005, deltar för tionde gången. Rådets ordförande Herman Van Rompuy har deltagit i G8/G7-mötena sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (2009).

Kommissionen och Europeiska rådet har alla de skyldigheter som följer av medlemskapet. Kommunikén från toppmötet är politiskt bindande för alla medlemmar i G7.

Ordförandeskapet kommer att rotera enligt följande: Tyskland 2015, Japan 2016, Italien 2017, Kanada 2018, Frankrike 2019 och USA 2020.

Senast ändrad den 14.11.2014