G7-toppmöte i Taormina, Italien, 26.5–27.5.2017

internationellt toppmöte
  • internationellt toppmöte
  • 26.5–27.5.2017

Den 26–27 maj 2017 stod Italien värd för mötet mellan G7-ländernas ledare. Under toppmötet diskuterades utrikespolitik, den globala ekonomin och minskad ojämlikhet samt migrationskrisen.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker företrädde EU vid toppmötet.

Ledarna antog en slutkommuniké och en färdplan för jämställdhet mellan kvinnor och män och enades om en handlingsplan för innovation, färdigheter och arbetskraft. De antog också G7:s uttalande från Taormina om kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism.

Utrikespolitik

När det gäller kriget i Syrien efterlyste ledarna ett slut på konflikten genom en inkluderande syriskledd politisk process under FN:s överinseende. De lovade att förstärka insatserna för att bekämpa internationell terrorism i Syrien, särskilt Isil/Daish och al-Qaida.

G7 tog upp situationen i Libyen och manade till fortsättning framåt på vägen mot politisk dialog och nationell försoning.

Dessutom fördömde ledarna Nordkoreas kärnsprängningar och uppskjutningar av ballistiska robotar. De uppmanade Nordkorea att upphöra med alla kärntekniska program och program för ballistiska robotar på ett fullständigt, kontrollerbart och oåterkalleligt sätt.

Ledarna tog också upp situationen i Ukraina och efterlyste ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. De påminde om att de nuvarande sanktionernas varaktighet är direkt kopplad till Rysslands fullständiga genomförande av dessa avtal och dess respekt för Ukrainas suveränitet.

Global ekonomi

G7:s högsta prioritering är att öka den globala tillväxten för att åstadkomma högre levnadsstandard och bättre jobb. Ledarna bekräftade att de är fast beslutna att utnyttja alla politiska verktyg, däribland finanspolitiska, skattepolitiska och strukturpolitiska sådana, för att uppnå en stark, hållbar, balanserad och inkluderande tillväxt.

Minskad ojämlikhet

Ledarna konstaterade att ojämlikhet undergräver självförtroendet och begränsar den framtida tillväxtpotentialen. De enades om att stärka ekonomiernas och samhällenas förmåga och tålighet när det gäller anpassningen till hastigheten i förändringarna, så att den globala ekonomin fungerar för alla.

G7 erinrade om att främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män på ett avgörande sätt bidrar till framstegen mot hållbar utveckling. Ledarna antog G7:s färdplan för en ekonomisk miljö med genusperspektiv i syfte att främja kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt.

Handel

Ledarna bekräftade att de är fast beslutna att hålla marknaderna öppna och bekämpa protektionism, samtidigt som de tydligt motsätter sig illojala handelsmetoder. De lovade att anta lämpliga strategier så att alla företag och medborgare kan utnyttja de möjligheter som den globala ekonomin erbjuder.

G7 krävde att alla metoder som snedvrider handeln ska tas bort för att verkligt likvärdiga förutsättningar ska främjas. Ledarna framhöll också det regelbaserade multilaterala handelssystemets betydelse och lovade att arbeta tillsammans för att WTO ska fungera bättre.

Migration

Ledarna efterlyste samordnade insatser på nationell och internationell nivå för att ta itu med de storskaliga förflyttningarna av migranter och flyktingar. De enades om att inrätta partnerskap för att hjälpa länder att skapa förutsättningar inom de egna gränserna för att ta itu med migrationens bakomliggande faktorer.

De erkände också staternas rätt att kontrollera sina egna gränser och fastställa politik i sitt eget nationella intresse.

Afrika

Afrikas säkerhet, stabilitet och hållbara utveckling är högt prioriterade frågor för G7. Ledarna vill stärka samarbetet och dialogen med afrikanska länder och regionala organisationer för att utveckla Afrikas kapacitet för att bättre förebygga, reagera på och hantera kriser och konflikter.

Innovation, färdigheter och arbetskraft

Ledarna antog G7:s handlingsplan för innovation, färdigheter och arbetskraft, med människan i centrum. I handlingsplanen skisseras en uppsättning potentiella policyrekommendationer för att stärka konkurrenskraften och främja en innovationsstyrd tillväxt som gynnar alla.

Se även

Bakgrund

G7-toppmötet är ett forum som spelar en viktig roll när det gäller att ta fram globala svar på globala utmaningar och kompletterar den globala ekonomiska samordningen inom G20. G7 sammanför ledare från Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland, USA och EU.

Detta toppmöte föregicks av G7-toppmötet i Japan 2016 och det toppmöte som EU undantagsvis stod värd för i Bryssel 2014.

Ledarna har sammanträtt inom ramen för G7 sedan 2014, på grund av Rysslands kränkningar av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

EU:s medlemskap i G7-gruppen

År 1977 deltog representanter för dåvarande Europeiska gemenskapen för första gången i toppmötet, som hölls i London. Ursprungligen var EU:s roll begränsad till de områden där unionen hade exklusiv behörighet, men med tiden har EU:s roll utvidgats. EU har successivt inkluderats i alla politiska diskussioner på toppmötets dagordning och har sedan toppmötet i Ottawa (1981) deltagit i samtliga arbetssessioner.

EU har alla de skyldigheter som följer av medlemskapet. Kommunikén från toppmötet är politiskt bindande för alla medlemmar i G7.

Ordförandeskapet roterar enligt följande: Japan 2016, Italien 2017, Kanada 2018, Frankrike 2019 och USA 2020.

Senast ändrad den 29.5.2017