Vi använder kakor (cookies) för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt besök på vår webbplats. Så här använder vi kakor och så här ändrar du inställningarna.

Klimat- och energiramen fram till 2030

I korthet

Den 23 oktober 2014 enades Europeiska rådet om klimat- och energiramen fram till 2030.

Den 22 januari 2014 lade kommissionen fram ett meddelande med en klimat- och energiram fram till 2030, dvs. en ram för EU:s klimat- och energipolitik för perioden 2020–2030. Tanken är att ramen ska leda till diskussioner om hur politiken ska föras framåt när den nuvarande ramen fram till 2020 upphör att gälla.

Klimat- och energiramen ska bland annat hjälpa EU att ta itu med följande:

  • gå vidare i riktning mot målet att senast 2050 ha minskat växthusgasutsläppen med 80–95 % jämfört med1990 års nivåer
  • höga energipriser och EU-ekonomins sårbarhet för framtida prisökningar, särskilt på olja och gas
  • EU:s beroende av importerad energi, ofta från politiskt instabila områden
  • behovet av att ersätta och uppgradera energiinfrastrukturen samt erbjuda potentiella investerare ett stabilt regelverk
  • behovet av att EU enas om ett mål för minskningen av växthusgasutsläppen fram till 2030, som en del av dess bidrag till de kommande förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal

I detalj

EU-kommissionens meddelande: En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 – COM(2014) 0015

I klimat- och energiramen fram till 2030 föreslås nya mål och åtgärder som ska göra EU:s ekonomi och energisystem konkurrenskraftigare, säkrare och hållbarare. Ramen innehåller mål för att minska växthusgasutsläppen och öka användningen av förnybar energi. Ett nytt styrningssystem och nya resultatindikatorer föreslås också.

I synnerhet föreslås följande:

  • ett åtagande om att fortsätta minska växthusgasutsläppen med ett minskningsmål på 40 %, jämfört med 1990 års nivåer, som ska ha uppnåtts senast 2030
  • ett mål att minst 27 % av energiförbrukningen ska komma från förnybar energi, med flexibilitet för EU-länderna att fastställa nationella mål
  • förbättrad energieffektivitet genom eventuella ändringar av direktivet om energieffektivitet
  • en reform av EU:s utsläppshandelssystem för att inkludera en reserv för marknadsstabilitet
  • nyckelindikatorer – för energipriser, energidiversifiering, sammankopplingar mellan EU-länderna och teknisk utveckling – för att mäta framstegen mot ett konkurrenskraftigare, säkrare och hållbarare energisystem
  • en ny styrningsram för EU-ländernas rapportering, baserad på nationella planer som samordnats och utvärderats på EU-nivå

I rådet

Den 5 februari 2014 antog Europaparlamentet en icke-lagstiftningsresolution om klimat- och energiramen fram till 2030.

Klimat- och energiramen fram till 2030 har diskuterats både i Europeiska rådet och ministerrådet.

Den 3 mars, 4 mars, 12 juni och 13 juni 2014 höll rådet offentliga riktlinjedebatter om ramen fram till 2030. Debatterna var ett värdefullt bidrag till Europeiska rådets diskussioner om denna fråga.

Ytterligare en riktlinjedebatt om ramen hölls den 9 december 2014 i rådet (transport, telekommunikation och energi). Diskussionerna handlade främst om den nya styrningsprocessen. Framför allt betonade ministrarna att styrningsprocessen måste vara så flexibel som möjligt eftersom den kommer att tillämpas under lång tid, och att den inte får leda till en ökning av EU-ländernas administrativa börda. Man undersökte även nyckelindikatorer för energi för övervakning av klimat- och energipolitiken. Flera andra frågor diskuterades också, till exempel

  • regionalt samarbete och regional samordning i planeringsarbetet
  • betydelsen av minskade koldioxidutsläpp
  • koldioxidläckage
  • överkomliga energipriser både för konsumenterna och för industrin
  • slutförande av gas- och elnätens sammankoppling och utveckling av smarta nät
  • energi- och klimatsektorns potential att locka till sig investeringar inom ramen för den föreslagna investeringsplanen för Europa

Kommissionen kommer att ta hänsyn till ministrarnas bidrag när den utvecklar styrningsprocessen tillsammans med EU-länderna. Man kommer att fortsätta diskutera frågan under första halvåret 2015

I Europeiska rådet

Den 20 mars 2014 antog Europeiska rådet slutsatser om ramen fram till 2030 och analyserade utvecklingen vid mötet i juni 2014. Vid mötet i juni diskuterade EU:s stats- och regeringschefer även kommissionens strategi för energitrygghet, som har en nära koppling till klimat- och energiramen fram till 2030.

Vid mötet den 23-24 oktober 2014 enades Europeiska rådet om EU:s klimat- och energiram fram till 2030. Europeiska rådet antog också slutsatser och godkände framför allt fyra viktiga mål:

  • ett bindande EU-mål på en minst 40-procentig minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 jämfört med 1990
  • ett bindande EU-mål att minst 27 % av energin ska komma från förnybar energi 2030
  • ett vägledande EU-mål på en minst 27-procentig förbättring av energieffektiviteten 2030
  • stöd till slutförandet av den inre energimarknaden genom att man snarast, dock senast 2020, har uppnått det befintliga målet på en 10-procentig sammankoppling av elnäten, framför allt för de baltiska staterna och Iberiska halvön, och målet på 15 % senast 2030

I fråga om energitrygghet godkände Europeiska rådet ytterligare åtgärder för att minska EU:s energiberoende och öka säkerheten i EU:s el- och gasförsörjning.

Energiunionen: trygg, hållbar, konkurrenskraftig och överkomlig energi för Europa

Energiunionen bygger på ramstrategin 2030 och integrerar flera olika politikområden i en enda strategi

Överenskommelsen om ramen fram till 2030, särskilt EU:s inhemska mål om att minska växthusgasutsläppen med minst 40 %, kommer att vara grunden för EU:s bidrag till det nya globala klimatavtalet. Detta bidrag, som också kallas det planerade nationellt fastställda bidraget, godkändes formellt vid energirådets möte den 6 mars 2015. EU och dess medlemsstater är den första större ekonomin som tillkännager sina planerade nationellt fastställda bidrag inför de kommande förhandlingarna.

Europeiska rådet kommer vid behov att fortsätta att ge strategisk vägledning om ramen fram till 2030, framför allt om utsläppshandelssystemet, sammankopplingar och energieffektivitet. Europeiska rådet kommer också att återigen ta upp målen för 2030 efter den 21:a partskonferensen som ska hållas i Paris i början av december 2015.

Kommissionen lade fram sina ursprungliga lagstiftningsförslag om tillämpningen av klimat- och energiramen fram till 2030 i slutet av februari 2015. Förslagen, som ingår i paketet för energiunionen, syftar till ett enhetligt grepp på klimatförändringar, energitrygghet och konkurrenskraft, och bidrar till vissa av målen som godkänts inom ramen fram till 2030. Paketet för energiunionen diskuteras nu i rådet och Europeiska rådet.