Parisavtalet om klimatförändringar

Europeiska unionens råd

Parisavtalet är en global överenskommelse om klimatförändringarna som nåddes den 12 december 2015 i Paris. Avtalet innehåller en handlingsplan för att begränsa den globala uppvärmningen till gott och väl under 2 °C och omfattar perioden från och med 2020 och framåt.

  • De viktigaste punkterna i det nya Parisavtalet:
  • långsiktigt mål: regeringarna enades om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till den förindustriella nivån och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C
  • bidrag: före och under Pariskonferensen lade länderna fram övergripande nationella klimathandlingsplaner för att minska sina utsläpp
  • ambition: regeringarna enades om att vart femte år meddela sina bidrag för ambitiösare mål
  • öppenhet: de accepterade också att rapportera vilka framsteg de gör när det gäller att genomföra målen, till varandra och allmänheten, för att säkerställa öppenhet och övervakning
  • solidaritet: EU-länderna och andra utvecklade länder ska fortsätta att bidra med klimatfinansiering för att hjälpa utvecklingsländerna både att minska sina utsläpp och att bygga upp motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna

Klimatförändringarna är en viktig global fråga som påverkar oss alla. Denna tidslinje följer processen mot ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal – Parisavtalet och uppföljningen av det. Här ingår också EU:s roll i processen.

2016

4 november

Parisavtalet har trätt i kraft

Den 4 november trädde Parisavtalet i kraft. Det skedde 30 dagar efter det att villkoren hade uppfyllts den 4 oktober, dvs. att minst 55 länder som tillsammans svarar för minst 55 % av världens utsläpp av växthusgaser hade ratificerat avtalet.

25 oktober

EU kommer att öka sitt bidrag till det internationella målet för klimatfinansiering på 100 miljarder US-dollar per år för industriländerna senast 2020 och fram till 2025. Före 2025 ska parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar fastställa ett nytt gemensamt mål.

Det totala bidraget från EU och EU:s medlemsstater uppgick till 17,6 miljarder euro 2015, en kraftig ökning jämfört med 2014. Bidragen slussades framgångsrikt in i program för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländer.

Bidraget ses som ett viktigt steg på vägen mot genomförandet av Parisavtalet.

11 oktober

Ekofinrådet antog rådets slutsatser om klimatfinansiering. Rådet betonade att det fortfarande är viktigt med offentlig finansiering för att bekämpa klimatförändringarna. Ministrarna bekräftade också att den offentliga klimatfinansieringen kommer att öka under de kommande åren. Medlemsstaternas bidrag kommer att presenteras före COP 22 i Marrakesh.

7 oktober

Parisavtalet – deponering av instrument

EU håller en officiell ceremoni vid FN:s högkvarter i New York för att högtidlighålla deponeringen av instrument inom ramen för Parisavtalet.

5 oktober

EU har ratificerat Parisavtalet officiellt

Företrädarna för rådets ordförandeskap och EU-kommissionen deponerade de officiella dokumenten för ratificering hos FN:s generalsekreterare, som är depositarie för avtalet.

4 oktober

Rådet antog beslutet om EU:s ratificering av Parisavtalet. Beslutet kommer inom några få dagar deponeras hos FN:s generalsekreterare. EU:s ratificering träder i kraft från det att beslutet deponeras hos FN.

30 september

Miljörådet beslutade att gå vidare med ratificering på EU-nivå. Medlemsstaterna kommer att ratificera avtalet, antingen tillsammans med EU om de har slutfört sina nationella förfaranden, eller så snart som möjligt efter det.

När Europaparlamentet väl gett grönt ljus antar rådet beslutet om ingående formellt. Därefter kan EU ratificera avtalet.

20 juni

Rådet antog ett uttalande om ratificeringen av Parisavtalet. Det var inriktat på att ge ett starkt och tydligt politiskt budskap om EU:s beslutsamhet att inte tappa fart i klimatarbetet efter Paris och att verka för ett tidigt ikraftträdande och verkningsfullt genomförande av Parisavtalet.

22 april

Parisavtalet undertecknas

EU undertecknar Parisavtalet.

Sharon Dijksma (Nederländernas miljöminister och rådets ordförande) och Maroš Šefčovič (EU-kommissionens vice ordförande) undertecknar avtalet på EU:s vägnar vid en ceremoni på hög nivå i New York.

Från och med denna tidpunkt kan dokumentet undertecknas under ett år.

17–18 mars

Europeiska rådet betonade att EU och dess medlemsländer måste kunna ratificera Parisavtalet så snart som möjligt och i tid så att de är i parter i avtalet från och med dess ikraftträdande.

Det framhöll också EU:s åtagande om att minska de inhemska utsläppen av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, som Europeiska rådet enades om i oktober 2014. En anpassning av lagstiftningen för att genomföra denna ram är en prioritering.

4 mars

Vid miljörådets möte diskuterade ministrarna uppföljningen av Parisavtalet om klimatförändringar och dess konsekvenser för EU:s klimatpolitik.

Man ansåg att ett viktigt tecken på EU:s engagemang för målen i Parisavtalet är att EU:s klimat- och energipolitiska ram fram till 2030 genomförs i tid. Ministrarna betonade också att det är viktigt att avtalet ratificeras snart.

15 februari

Utrikesrådet antog slutsatser om europeisk klimatdiplomati efter COP 21. Rådet framhöll den europeiska klimatdiplomatins betydelse för att driva på genomförandet av det globala Parisavtalet om klimatförändringar som nåddes i december 2015. 

Den klimatdiplomatiska handlingsplanen för 2016 är inriktad på tre huvudområden:

  • att göra påverkansarbete i klimatförändringsfrågan till en strategisk prioritering i diplomatiska dialoger, offentlig diplomati och utrikespolitik
  • genomförandet av Parisavtalet och de planerade nationellt fastställda bidragen inom ramen för en utsläppssnål och klimattålig utveckling
  • sambandet mellan klimatförändringar, naturresurser, välstånd, stabilitet och migration

2015

17–18 december

EU:s ledare välkomnade det historiska klimatavtal som man enades om vid klimatkonferensen i Paris (COP 21) och uppmanade kommissionen och rådet att bedöma resultaten senast i mars 2016, särskilt med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, och att förbereda det kommande arbetet.

12 december

Parisavtalet klart

Den 12 december blev ett nytt globalt avtal om klimatförändringar klart. Avtalet utgör en balanserad lösning med en handlingsplan för att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Parisavtalet kommer att stå öppet för undertecknande under ett år från och med den 22 april 2016 i New York.

Avtalet omfattar perioden från och med 2020 och kommer att träda i kraft när 55 länder som står för minst 55 % av de globala utsläppen har ratificerat det.

den 30 november–11 december

Pariskonferensen om klimatförändringar

Klimatkonferensen i Paris ägde rum den 30 november–12 december 2015. Det var den 21:a sessionen i partskonferensen (COP 21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 11). Delegationer från cirka 150 länder deltog i förhandlingarna om ett nytt globalt och rättsligt bindande avtal om klimatförändringar.

10 november

Vid sitt möte den 10 november 2015 antog Ekofinrådet slutsatser om klimatfinansiering. I slutsatserna konstateras det att klimatfinansiering är ett sätt att nå en utsläppsnivå som motsvarar en mindre temperaturökning än 2 °C och att lyckas med omställningen till klimattåliga och hållbara ekonomier med låga utsläpp. Slutsatserna var även inriktade på EU:s klimatfinansieringsbidrag till de 100 miljarder US-dollar per år från en rad olika källor som industriländerna lovat att bidra med senast 2020. Ministrarna var överens om att betydande resurser kommer att behövas för att hjälpa utvecklingsländerna att hantera klimatförändringarna på ett lämpligt sätt.

18 september

Miljörådet antog slutsatser som fastställer EU:s ståndpunkt inför FN:s klimatkonferens i Paris. Ministrarna enades om att EU skulle arbeta för ett långtgående, rättsligt bindande och dynamiskt avtal med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C.

För att nå detta mål, underströk rådet, måste de globala utsläppen av växthusgaser sluta öka senast 2020, minska med minst 50 % till 2050 jämfört med 1990 och ligga nära noll eller lägre 2100.

6 mars

Inför Pariskonferensen om klimatförändringar lämnade EU in sitt planerade nationellt fastställda bidrag till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Genom bidraget visar EU sitt engagemang för förhandlingarna om ett nytt, rättsligt bindande avtal om klimatförändringar med målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C. EU bekräftar också det bindande målet om att de inhemska utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990, vilket fastställs i Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014.

2014

23 oktober

Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030

EU:s ledare enades om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Europeiska rådet godkände 4 mål:

  • ett bindande mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  • minst 27 % av den energi som används i EU 2030 ska vara förnybar
  • en energieffektivitet som är 27 % högre än vad prognoserna visar
  • fullbordande av den inre marknaden för energi genom att elsammanlänkningsmålet på 10 % uppnås senast 2020, åtminstone vad gäller energiöar – särskilt Baltikum och Iberiska halvön