EU-samarbetet om säkerhet och försvar

Europeiska unionens råd

EU stärker samarbetet om säkerhet och försvar

Vid toppmötet i Bratislava i september 2016 beslutade EU:s ledare att ge ny kraft åt EU:s yttre säkerhet och försvar genom att stärka EU:s samarbete på detta område.

För att leva upp till sitt åtagande antog EU:s ledare slutsatser i december 2016 där man

  • godkänner EU:s genomförandeplan för säkerhet och försvar
  • välkomnar EU-kommissionens förslag om den europeiska försvarshandlingsplanen
  • kräver snabba åtgärder för att öka samarbetet mellan EU och Nato

Tidslinje – EU-samarbetet om säkerhet och försvar

22.6.2017

Europeiska rådet efterlyser ett permanent strukturerat samarbete

19.6.2017

Rådet välkomnar framstegen med samarbetet mellan EU och Nato

8.6.2017

Rådet inrättar en militär planerings- och ledningskapacitet

18.5.2017

EU:s globala strategi: Rådets slutsatser om säkerhet och försvar

18.5.2017

Rådet diskuterade samarbetet mellan EU och Nato med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Konkreta åtgärder för att öka samarbetet om säkerhet och försvar

I december 2016 godkände Europeiska rådet en genomförandeplan för säkerhet och försvar. Genomförandeplanen skisserar hur EU:s säkerhets- och försvarspolitik ska utvecklas.

Genomförandeplanen bygger på EU:s globala strategi och har tre strategiska prioriteringar:

  • att bemöta externa konflikter och kriser
  • att bygga upp partnernas kapacitet
  • att skydda EU och dess medborgare

Till de konkreta åtgärderna för att uppnå dessa mål hör att:

  • starta en samordnad årlig försvarsöversikt för att stärka försvarssamarbetet mellan medlemsländerna
  • upprätta ett permanent strukturerat samarbete för att stärka försvarssamarbetet mellan de medlemsländer som är villiga att gå vidare med samarbetet
  • inrätta en militär planerings- och ledningskapacitet för att förbättra strukturerna för krishantering
  • förstärka EU:s verktygslåda för snabba insatser, däribland EU:s stridsgrupper och den civila kapaciteten

1. Den samordnade årliga försvarsöversikten

Den samordnade årliga försvarsöversikten skulle ge bättre överblick på EU-nivå över försvarsutgifter, nationella investeringar och forskningsinsatser.

Översikten skulle ge ökad insyn i och politisk synlighet åt EU:s försvarskapacitet. Fördelarna skulle bl.a. omfatta:

  • bättre kartläggning av brister
  • ett djupare försvarssamarbete
  • en bättre och enhetligare strategi för planering av försvarsutgifterna

2. Mot ett permanent strukturerat samarbete

Enligt Lissabonfördraget kan en grupp medlemsländer stärka sitt samarbete i försvarsfrågor genom att inrätta ett permanent strukturerat samarbete.

Den 22 juni 2017 enades EU:s ledare om att starta ett permanent strukturerat samarbete för att stärka Europas säkerhet och försvar.

För att samarbetet ska kunna börja måste medlemsländerna först enas om en gemensam förteckning över kriterier och åtaganden liksom konkreta kapacitetsprojekt.

3. Förbättrade strukturer för krishantering

Den 8 juni 2017 enades rådet om att inrätta en militär planerings- och ledningskapacitet inom EU:s militära stab.

Den militära planerings- och ledningskapaciteten förbättrar EU:s förmåga att reagera på ett snabbare, effektivare och mer enhetligt sätt.

På strategisk nivå ansvarar den för den operativa planeringen och genomförandet av GSFP:s icke-verkställande militära uppdrag.

4. Förstärkning av EU:s verktygslåda för snabbinsatser

EU:s stridsgrupper är ett av de verktyg som står till EU:s förfogande för att snabbt reagera på kriser och konflikter. De är militära styrkor som snabbt kan sättas in på fältet.

Stridsgrupperna skapades 2005 men de har hittills aldrig placerats ut på grund av politiska, tekniska och finansiella hinder.

För att stärka EU:s snabbinsatsförmåga enades EU:s ledare den 22 juni 2017 att om att utplaceringen av stridsgrupper ska vara en gemensam kostnad. Finansieringen av stridsgrupper kommer att förvaltas på EU-nivå genom Athenamekanismen på permanent basis.

EU håller också på att utveckla den civila kapaciteten och förbättra den civila krishanteringens reaktionsförmåga. Bland annat avser man eventuellt att skapa en grundläggande kapacitet för reaktionsförmåga.

EU:s samarbete med Nato

Infografik över EU:s och Natos gemensamma förklaring: genomförande

Infografik över EU:s och Natos gemensamma förklaring

Den 8 juli 2016 undertecknade EU och Nato en gemensam förklaring om att ytterligare stärka sitt samarbete inom följande sju strategiska områden:

  • hybridhot
  • operativt samarbete, bl.a. i maritima frågor
  • it-säkerhet
  • försvarskapacitet
  • industri och forskning
  • samordnade övningar
  • kapacitetsuppbyggnad

Den 6 december 2016 godkände rådet sedan 42 gemensamma förslag som också antogs av Nato.

I juni 2017 välkomnade utrikesministrarna framstegen med genomförandet av de gemensamma förslagen och efterlyste fler åtgärder i samma riktning.

Den europeiska försvarshandlingsplanen

2015 lade EU:s medlemsländer 203 miljarder euro på försvar och har därmed världens näst högsta militärutgifter, efter USA.

Men försvarsbudgetens medel utnyttjas ofta ineffektivt av följande skäl:

  • fragmentering av den europeiska försvarsmarknaden
  • kostsam överlappning av den militära kapaciteten
  • bristande industriellt samarbete och brist på interoperabilitet

För att ta itu med dessa problem lade EU-kommissionen fram den europeiska försvarshandlingsplanen den 30 november 2016. Handlingsplanen har som mål att:

  • öka försvarsutgifternas kostnadseffektivitet
  • fördjupa försvarssamarbetet
  • bygga en starkare industriell bas

Planen innehåller tre viktiga åtgärder:

  • inrätta en europeisk försvarsfond
  • uppmuntra investeringar i försvarsindustrin
  • stärka den inre marknaden för försvar

Den 22 juni 2017 välkomnade Europeiska rådet kommissionens meddelande om en europeisk förvarsfond. Ledarna efterlyste också en snabb överenskommelse om förslaget om ett Europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram.