EU-samarbete om säkerhet och försvar

Europeiska unionens råd

Vid toppmötet i Bratislava i september 2016 beslutade EU:s 27 ledare att ge ny kraft åt EU:s yttre säkerhet och försvar. Med tanke på det svåra geopolitiska läget kommer EU-samarbetet inom yttre säkerhet och försvar att stärkas.

Ledarna satte upp som mål att Europeiska rådet i december ska besluta om en konkret genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet och om hur alternativen i fördragen bättre kan användas, särskilt när det gäller kapacitet. De beslutade även att EU:s och Natos gemensamma förklaring omedelbart skulle börja tillämpas.

För att fullgöra detta åtagande diskuterade Europeiska rådet vid sitt möte i december ett säkerhets- och försvarspaket som består av följande tre delar:

  • genomförandeplanen för EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet och rådets slutsatser om genomförandet av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet
  • förslag för att öka samarbetet mellan EU och Nato och genomföra de 7 områden som tas upp i det gemensamma uttalandet från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg
  • den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet, som kommissionen har föreslagit, för att förbättra forskningsarbetet, kapaciteten och konkurrenskraften genom en bättre fungerande inre marknad

2017

19 juni

Rådet välkomnar framstegen med samarbetet mellan EU och Nato

Utrikesministrarna diskuterade samarbetet mellan EU och Nato med Natos biträdande generalsekreterare Rose Gottemoeller. Diskussionen grundades på en gemensam lägesrapport från EU:s utrikesrepresentant och Natos generalsekreterare. Rådet antog slutsatser om rapporten, i vilka man välkomnade de framsteg som gjorts med genomförandet av den gemensamma uppsättningen förslag och begärde ytterligare åtgärder i samma riktning.

8 juni

Rådet inrättar en militär planerings- och ledningskapacitet

Rådet antog beslutet om inrättande av en militär planerings- och ledningskapacitet inom EU:s militära stab.

Kapaciteten kommer att förbättra EU:s krishanteringsstrukturer. Den kommer att ha befälet över EU:s icke verkställande militära uppdrag (för närvarande EU:s militära utbildningsuppdrag i Somalia, Centralafrika och Mali).

På så sätt kan uppdragspersonalen på plats fokusera på specifika uppgifter inom det egna uppdraget, med mer stöd från Bryssel.

18 maj

EU:s globala strategi: Rådets slutsatser om säkerhet och försvar

Rådet antog slutsatser om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi. I slutsatserna noteras framstegen när det gäller att stärka samarbetet på säkerhets- och försvarsområdet och vägledning ges för det fortsatta arbetet.

Följande områden omfattas:

  • Förbättring av krishanteringsstrukturerna i GSFP, särskilt inrättandet av en militär planerings- och ledningskapacitet.
  • Förstärkning av GSFP-samarbetet med partnerländerna.
  • Kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling.
  • Utveckling av civil kapacitet och förbättring av den civila krishanteringens reaktionsförmåga.
  • Förstärkning av de militära snabbinsatserna.
  • Ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete.

18 maj

Rådet diskuterade samarbetet mellan EU och Nato med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Försvarsministrarna utvärderade samarbetet, framför allt den gemensamma uppsättningen med 42 förslag inom de sju områden som identifierats i den gemensamma förklaringen från Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare.

De välkomnade de framsteg som gjorts på många områden, framför allt för att motverka hybridhot, samt vid informationsutbyte, strategiska kommunikationer och maritimt samarbete.

2016

15 december

Europeiska rådet betonade behovet av att stärka Europas säkerhet och försvar

Europeiska rådet bekräftade sitt åtagande för strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020. Det behandlade även förstärkningen av EU-samarbetet när det gäller yttre säkerhet och försvar och fokuserade på de tre prioriteringarna:

  • EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet
  • den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet
  • genomförandet av de gemensamma förslag som följer på EU:s och Natos gemensamma förklaring, som undertecknades i Warszawa i juli 2016

6 december

Gemensamma förslag om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förklaring

Rådet antar slutsatser om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förslag och godkänner 40 förslag inom 7 områden. Dessa förslag godkänns samma dag av Nordatlantiska rådet.

30 november

EU-kommissionen lägger fram en europeisk handlingsplan på försvarsområdet

En europeisk försvarsfond och andra insatser ska stödja effektivare utgifter för gemensam försvarskapacitet, stärka EU-medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.

14 november

Genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet

EU:s utrikes- och försvarsministrar diskuterar genomförandeplanen på säkerhets- och försvarsområdet utifrån EU:s globala strategi. De fastställer ambitionsnivån och vägen framåt i den fortsatta utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

8 juli

EU och Natos gemensamma förklaring undertecknas

Vid Natos toppmöte i Warszawa undertecknar Europeiska rådets ordförande, EU-kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare en gemensam förklaring om samarbete mellan EU och Nato.

Syftet med förklaringen är att ytterligare stärka samarbetet mellan EU och Nato i en tid av utmaningar utan motstycke på säkerhetsområdet från öster och från söder.

28 juni

Europeiska unionens globala strategi presenteras

EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini presenterar EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken för EU:s ledare som samlats i Bryssel vid toppmötet.

Utrikesrepresentanten fick i uppdrag att utarbeta den nya strategin till Europeiska rådets möte i juni 2015. Den heter "Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa" och den återspeglar de gemensamma åsikter som framförts under processen och innehåller en strategisk vision för EU:s roll i världen. I dessa problematiska tider, för både Europa och världen, lyfter strategin fram den gemensamma grunden och visar på en väg framåt.

2013

20 december

Prioriterade åtgärder på försvarsområdet

För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft diskuterar Europeiska rådet försvarsfrågor och fastställer prioriterade åtgärder för ett stärkt samarbete:

  • att öka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens effektivitet, synlighet och genomslag
  • att stärka kapacitetsutvecklingen
  • att stärka Europas försvarsindustri

2009

1 december

Lissabonfördraget träder i kraft. ESFP efterträds av GSFP

Lissabonfördraget, som undertecknades 2007, träder i kraft och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken byter namn till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Däri föreskrivs inrättandet av en europeisk utrikestjänst. Kommissionens delegationer i länder utanför EU blir EU-delegationer.

2004

12 juli

Europeiska försvarsbyrån inrättas

Europeiska försvarsbyrån inrättas för att stödja medlemsländerna och Europeiska rådet så att man kan förbättra Europas försvarskapacitet på krishanteringsområdet och främja den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

2003

12–13 december

Europeisk säkerhetsstrategi antagen

Vid toppmötet i Bryssel antas en europeisk säkerhetsstrategi. Syftet med den är att åstadkomma ett säkert Europa i en bättre värld, kartlägga hot mot EU, identifiera de strategiska målen och fastställa de politiska konsekvenserna för Europa.

2002

16 december

Berlin plus-arrangemangen undertecknas

Berlin plus-arrangemangen undertecknas och gör det möjligt att använda Natos strukturer, mekanismer och resurser till uppdrag inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

1999

3–4 juni

Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) inleds

Vid Europeiska rådets möte i Köln beslutar EU-15 att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska förstärkas.

1991

9–10 december

Grunden läggs för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Vid Europeiska rådets möte i Maastricht läggs grunden för en politisk union i och med inrättandet av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och början till en gemensam försvarspolitik, i form av den andra pelaren i Maastrichtfördraget.

Texten undertecknas i februari 1992 och träder i kraft i november 1993.