En energiunion för Europa

Paketet för energiunionen ska säkerställa överkomlig, trygg och hållbar energi för EU och dess medborgare. De särskilda åtgärderna omfattar fem nyckelområden, däribland energitrygghet, energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp.

Paketet för en energiunion, som Europeiska kommissionen föreslog 2015, vilar på tre pelare:

  • en ramstrategi som beskriver mål och konkreta åtgärder för energiunionen
  • EU:s vision för Parisavtalet
  • en plan för hur man senast 2020 ska kunna uppnå en sammanlänkningsnivån i fråga om el på minst 10 %

EU-energi i siffror

  • EU importerar 53 % av all energi som konsumeras inom unionen
  • 6 medlemsländer är beroende av en enda extern leverantör för hela sin gasimport
  • 75 % av bostäderna i EU är inte energieffektiva
  • 94 % av transporterna är beroende av oljeprodukter, av vilka 90 % importeras
  • el- och gaspriserna i grossistledet ligger 30 % respektive 100 % över motsvarande priser i USA

    Källa: Europeiska kommissionen

Varför behöver vi detta?

Energiunionen kommer att bidra till att stärka EU:s ekonomi, säkerhet och engagemang i kampen mot klimatförändringar.

EU behöver minska sina utgifter för import av energi. Dessa utgifter uppgår till 400 miljarder euro per år, vilket gör EU till världens största importör av energi. Många medlemsstater är dessutom starkt beroende av ett begränsat antal leverantörer. Detta gör dem sårbara för störningar i energiförsörjningen.

EU måste dessutom uppfylla de mål som anges i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 för fossila bränslen och växthusgasutsläpp.

EU behöver vidare modernisera en åldrande energiinfrastruktur för att fullt ut integrera sina energimarknader och säkerställa samordning vad gäller nationella energipriser.

Skapandet av en fullt fungerande energiunion medför ett större urval och lägre priser för konsumenter och företag i EU.

2017

9 oktober

Rådet antar en förordning för att trygga gasförsörjningen

Efter rådets antagande kommer den reviderade förordningen om åtgärder för att trygga gasförsörjningen att träda i kraft fyra dagar efter att den har offentliggjorts i EU:s officiella tidning.

Syftet med förordningen är att stärka EU:s energitrygghet, minska dess beroende av andra för energiförsörjningen och ge möjligheter att hantera eventuella gasförsörjningskriser snabbare och effektivare.

Den kommer också att bidra till att den inre energimarknaden fungerar bättre.

Dessutom kommer den att bidra till ökad tillit och solidaritet, både inom EU och gentemot EU:s partner i energigemenskapen.

26 april

Rådet antar förordning om energieffektivitetsmärkning

Den nya förordningen om energimärkning ska göra kunderna mer medvetna om hushållsapparaters energieffektivitet och förbrukning av energi. Detta ska hjälpa dem att minska energikostnaderna och bidra till en minskad efterfrågan på energi.

Det yttersta målet med förordningen är att se till att EU uppfyller de överordnade målen för Europa 2020-strategin och klimat- och energimålen för 2030.

Ministrarna var generellt sett överens om att ökad energieffektivitet för med sig stora fördelar ur miljö- och energisynpunkt.

Flera medlemsstater pekade dock på särskilda nationella omständigheter och på vikten av att ta hänsyn till långsiktiga åtgärder för perioden efter 2020 som redan har inletts.

Rådet (transport, telekommunikation och energi) enades också om sin ståndpunkt om två reviderade direktiv:

  • ett om ökad energieffektivitet – för framsteg i riktning mot EU:s klimat- och energimål
  • och ett om byggnaders energiprestanda – för större energibesparingar och bättre levnadsvillkor.

24 april

Preliminär överenskommelse om tryggad gasförsörjning

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om förslaget till en reviderad förordning om åtgärder för att trygga gasförsörjningen.

De viktigaste nya inslagen i förordningen är

  • ökat regionalt samarbete och samordning som bygger på en indelning av medlemsländerna i riskgrupper
  • regionala förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner, samt regionala riskbedömningar, som ska utarbetas av medlemsstaterna
  • en solidaritetsmekanism för extrema krissituationer
  • utökad övervakning av bestämmelserna i gasförsörjningsavtal
  • särskilda skyldigheter för EU:s medlemsländer gentemot energiunionen, samt befogenheter för kommissionen att samordna tillämpningen av den rättsliga ramen mellan EU och energiunionen.

27 februari

Ren energi för alla i Europa

Ministrarna gav sina första reaktioner på kommissionens lagstiftningspaket om ren energi för alla i Europa. De tre målen med detta initiativ är

  • att sätta energieffektivitet främst
  • att bli världsledande på förnybar energi och
  • att ge konsumenterna rättvisa villkor

Paketet för ren energi innehåller förslag om viktiga områden som till exempel elmarknadens utformning, energieffektivitet, försörjningstrygghet, förnybara energikällor och regler för energistyrning.

Det övergripande syftet med strategin är att omvandla EU till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp senast 2030. Ministrarna erkände betydelsen av denna lagstiftning och betonade vikten av att göra framsteg i fråga om alla förslag.

2016

5 december

Energirådet diskuterar tryggad gasförsörjning

Rådet diskuterade ett utkast till förordning om åtgärder för att trygga gasförsörjningen i EU.

Förordningen syftar till att inrätta en kostnadseffektiv regional EU-ram som kan minska konsekvenserna av möjliga störningar i gasförsörjningen. EU:s ministrar nådde en kompromiss om de viktigaste frågorna:

  • regionalt samarbete – som bygger på en gruppering av medlemsländer på grundval av de största riskerna för EU:s gasförsörjning
  • utbyte av information – långfristiga avtal som omfattar 40 % eller mer av ett EU-lands årliga gasförbrukning ska anmälas till Europeiska kommissionen och till nationella myndigheter
  • solidaritet – medlemsstaterna får ta hänsyn till nationella skillnader när de beräknar kompensationer

20–21 oktober

Europeiska rådet vill se energiunionen fullbordad

Europeiska rådet vill att energiunionen fullbordas och genomförs senast 2018.

6–7 juni

Ståndpunkt om informationsutbyte för energiavtal

Rådet enades om en allmän riktlinje för ett beslut om inrättande av en mekanism för informationsutbyte om internationella energiavtal mellan EU-länder och länder utanför EU.

Detta initiativ är en av byggstenarna i strategin för energiunionen. Syftet med initiativet är att

  • se till att den inre marknaden för energi fungerar bättre
  • öka öppenheten och konsekvensen i EU:s yttre förbindelser på energiområdet
  • stärka EU:s förhandlingsläge gentemot tredjeländer

Rådet diskuterade även förslaget till en reviderad förordning om att trygga gasförsörjningen genom att minimera konsekvenserna av möjliga störningar. De därmed sammanhängande åtgärderna syftar till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Åtgärderna grundar sig på de framsteg som gjorts med den inre marknaden för energi. De huvudsakliga ändringar som föreslås består i

  • ökat regionalt samarbete och ökad samordning
  • regionala förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner samt regionala riskbedömningar
  • en ny solidaritetsmekanism för extrema krissituationer
  • strängare skyldigheter för att garantera tillgång till nödvändig infrastruktur

17–18 mars

Åtagande om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser

Europeiska rådet framhöll EU:s åtagande om att minska de inhemska utsläppen av växthusgaser.

EU:s ledare lovade också att öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, som Europeiska rådet enades om i oktober 2014.

2015

17–18 december

Europeiska rådet utvärderar framstegen med energiunionen

Europeiska rådet utvärderade framstegen med skapandet av energiunionen och efterlyste

  • att relevanta lagstiftningsförslag snabbt läggs fram i enlighet med tidigare riktlinjer,
  • att lagstiftningen om förnybar energi, energieffektivitet och andra åtgärder såsom förbättrade investeringsmöjligheter för att nå 2020-målet genomförs fullt ut,
  • att en integrerad strategi för forskning, innovation och konkurrenskraft utarbetas.

12 december

Klimatförändringarna: Parisavtalet klart

Under klimatkonferensen i Paris den 30 november–12 december uppnåddes en ny global överenskommelse om klimatförändringarna.

Avtalet inkluderar en handlingsplan för att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 °C och sträva efter att ytterligare begränsa den till 1,5 °C.

26 november

Framsteg med styrning och energieffektivitet

Rådet antog slutsatser om styrningsstrukturen för energiunionen. Avsikten är att ge kommissionen vägledning i dess arbete.

Styrningssystemet används för att övervaka EU:s gemensamma framsteg i riktning mot att uppnå unionens energi- och klimatmål. Systemet omfattar fem huvudområden:

  • energitrygghet, solidaritet och förtroende
  • den inre marknaden för energi
  • minskning av efterfrågan på energi genom energieffektivitet
  • utfasning av de fossila bränslena ur ekonomin
  • forskning, innovation och konkurrenskraft

Ministrarna antog också en allmän riktlinje om ett utkast till förordning om fastställande av en ram för energieffektivitetsmärkning.

Energietiketter hjälper konsumenterna att välja energieffektiva produkter. De bidrar också till att minska den totala efterfrågan på energi i EU genom att kunderna ges möjlighet att fatta välgrundade beslut.

Det främsta syftet med förslaget var att främja innovation och tillverkningen av allt mer energieffektiva produkter.

8 juni

Slutsatser om genomförandet av energiunionen

Rådet antog slutsatser om genomförandet av den strategiska ramen för energiunionen.

Fokus låg på hur konsumenterna – hushåll såväl som företag – ska kunna förses med trygg, hållbar och kostnadseffektiv energi. Rådet efterlyste också åtgärder för att främja nödvändiga investeringar inom energisektorn.

Ministrarna enades om de väsentliga delarna av EU:s energipolitik:

  • diversifierade försörjningsvägar och försörjningskällor
  • regionalt samarbete
  • energimarknaden
  • utveckling av infrastruktur

Energiministrarna utvärderade även genomförandet av strategin för energitrygghet och diskuterade den framtida utvecklingen av densamma, särskilt vad gäller försörjningstrygghet.

19–20 mars

Europeiska rådet diskuterar energitrygghet och öppenhet

Europeiska rådet enades om de första stegen för inrättandet av energiunionen. EU:s ledare höll en diskussion om energitrygghet och öppenhet. Ledarna kom fram till att alla gaskontrakt ska

  • vara förenliga med EU:s lagstiftning
  • medge större insyn
  • och inte inverka negativt på Europas energitrygghet

EU:s stats- och regeringschefer enades också om att utveckla innovativa strategier för en ny generation av förnybar energi, öka energieffektiviteten och stärka EU.s klimatdiplomati i syfte att nå framgångar med Parisavtalet.

6 mars

Förslaget om energiunionen på god väg

EU:s miljöministrar diskuterade de delar av paketet för energiunionen som rör klimatpolitik och särskilt utfasningen av fossila bränslen i ekonomin.

Ministrarna framhöll att en utfasning av fossila bränslen bör ingå i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, som Europeiska rådet enats om redan i oktober 2014.

Ministrarna var överens om att utsläppshandelssystemet spelar en avgörande roll när det gäller att uppnå EU:s mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030.

Resultatet av miljöministrarnas debatt bidrog i stor utsträckning till Europeiska rådets diskussion om energiunionen den 19–20 mars.

5 mars

Första diskussionen om energiunionspaketet

Rådet (transport, telekommunikation och energi) diskuterade ett förslag från Europeiska kommissionen till en strategisk ram för energiunionen. Ministrarna diskuterade särskilt följande frågor:

  • energitrygghet
  • fullbordandet av den inre marknaden för energi
  • energieffektivitet
  • utfasning av de fossila bränslena ur ekonomin
  • konkurrenskraft

Ministrarna var tveksamma till att öka insynen för kontrakt som rör mellanstatliga avtal och kommersiella leveranser. De betonade också behovet av att respektera medlemsstaternas nationella beslutsrätt vad gäller energifrågor.

Rådet höll dessutom en riktlinjedebatt om utvecklingen av infrastrukturen för energi och prioriteringar för densamma.

25 februari

Europeiska kommissionen för förslaget om energiunionen framåt

Kommissionens paket för energiunionen syftar till att fullborda den inre marknaden för energi och samtidigt reformera produktion, transport och förbrukning av energi i Europa.

Paketet inkluderar tre meddelanden om

  • en strategisk ram för energiunionen med mål och konkreta åtgärder
  • de åtgärder som behövs för att den gränsöverskridande sammanlänkningsnivån i fråga om el ska uppgå till minst 10 % 2020
  • EU:s vision för klimatkonferensen i Paris, som planeras äga rum den 30 november–12 december 2015.

2014

18 december

EU:s ledare efterlyser ett förslag om energiunionen

EU:s ledare uppmanade Europeiska kommissionen att lägga fram ett förslag om en europeisk energiunion för att ansluta nätverk över gränserna, förbättra Europas energitrygghet och minska utsläppen.

23–24 oktober

Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030

Europeiska rådet framhöll att det anser att en energiunion som erbjuder kostnadseffektiv, trygg och hållbar energi måste inrättas.

Europeiska rådet rekommenderade samtidigt ytterligare åtgärder för att minska EU:s energiberoende och öka tryggheten i EU:s el- och gasförsörjning.

EU:s ledare enades om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030. I samband med detta ställde EU-ledarna sig bakom följande fyra mål:

  • ett bindande mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  • minst 27 % av den energi som används i EU 2030 ska vara förnybar
  • en förbättring av energieffektiviteten med 27 %
  • fullbordande av den inre marknaden för energi

26–27 juni

Europeiska rådet: Energiunionen är ett strategiskt mål för EU

Europeiska rådet bestämmer att skapandet av en energiunion är ett av de fem viktigaste målen i EU:s strategiska agenda, som anger EU:s prioriteringar för de kommande åren.

Det finns tre mål med energiunionen:

  • att tillhandahålla kostnadseffektiv energi till företag och konsumenter
  • att trygga energiförsörjningen för alla EU-länder genom att minska EU:s energiberoende
  • att alstra mer grön energi och fortsätta kampen mot klimatförändringar