Politisk reflektion om Europeiska unionens framtid

Europeiska rådet

Till följd av resultatet av folkomröstningen i Storbritannien träffades stats- och regeringscheferna i EU-27 i Bratislava den 16 september 2016 för att inleda en politisk reflektion om EU:s framtid med 27 medlemsländer.

I Bratislavaförklaringen fastställde ledarna allmänna principer för åtgärderna:

  • fokusera på medborgarnas förväntningar och bättre tillgodose deras behov
  • bli bättre på kommunikation och samarbete mellan medlemsstaterna
  • infria löften och göra EU med 27 medlemsstater till en succe

Ledarna enades om Bratislavafärdplanen som fungerade som vägledning för EU:s åtgärder under de påföljande månaderna. De 27 ledarna möttes igen på Malta den 3 februari 2017 och avslutade reflektionsprocessen i Rom den 25 mars 2017, i samband med 60-årsfirandet av Romfördragen.

De formella mötena i Europeiska rådet i oktober 2016, december 2016 och mars 2017 möjliggjorde konkret uppföljning av de mål som man enades om i Bratislava.

2017

25 mars

Romfördragen 60 år

Den 25 mars 2017 samlades EU:s stats- och regeringschefer i Rom för att fira Romfördragen 60 år. Det gav möjlighet till diskussion om läget i Europeiska unionen i dag och om integrationsprocessens framtid.

Mot slutet av firandet antog och undertecknade ledarna Romförklaringen med en gemensam vision för de kommande åren. ”Vi har slutit oss samman till det bättre. Europa är vår gemensamma framtid”, säger ledarna i förklaringen.

Ledarna förklarade att de i medvetenhet om EU-medborgarnas farhågor ställer sig bakom Romagendan och förbinder sig att verka för:

  • Ett tryggt och säkert Europa
  • Ett blomstrande och hållbart Europa
  • Ett socialt Europa
  • Ett starkare Europa på den globala arenan

10 mars

Informellt möte mellan stats- och regeringscheferna

Fredagen den 10 mars höll de 27 ledarna ett informellt möte för att förbereda 60-årsdagen av undertecknandet av Romfördragen och diskuterade de viktigaste delarna i Romförklaringen.

Diskussionen fokuserade på EU:s framtid, bland annat tankarna om ett EU med olika hastigheter.

”En del förväntar sig systemförändringar som luckrar upp banden inom EU och stärker nationernas roll i förhållande till gemenskapen. Andra förväntar sig snarast det motsatta och söker efter nya och djupare dimensioner av integration”, sade Donald Tusk när han sammanfattade diskussionen.

Tusk framhöll att han, med tanke på de 27 ländernas intressen som en gemenskap i samband med de kommande brexit-förhandlingarna och EU:s långsiktiga strategiska intressen, uppmanar envar att sträva efter bevarad politisk enighet mellan de 27 länderna.

”När vi diskuterar olika scenarier för Europa bör vårt främsta mål vara att förstärka tilliten och enheten de 27 länderna sinsemellan. Efter dagens diskussion kan jag säga öppet att samtliga 27 ledare är överens om detta mål,” avslutade Tusk.

1 mars

Vitbok om EU:s framtid

Dokumentet offentliggjordes av EU-kommissionen inför 60-årsfirandet av Romfördragen. Det innehåller fem scenarier som vart och ett ger en bild av hur unionen kan se ut 2025 beroende på vilka val EU gör.

Scenarierna visar hur EU kommer att förändras under de närmaste tio åren, från den nya teknikens påverkan på samhället och våra jobb, till oro för globaliseringen och säkerheten och populismens frammarsch.

3 februari

Informellt toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer på Malta

Vid det informella toppmötet, med Maltas premiärminister Joseph Muscat som värd och Donald Tusk som ordförande, kunde de 27 ledarna diskutera förberedelserna inför 60-årsdagen av Romfördragen den 25 mars 2017.

Diskussionerna byggde på den politiska reflektion om EU:s framtid med 27 medlemsstater som inleddes omedelbart efter det att Storbritannien röstade för att lämna EU den 23 juni 2016 och fortsatte i Bratislava den 16 september 2016.

31 januari

Brev om Europas framtid

"Enade vi stå, söndrade vi falla", sade Donald Tusk inför Maltatoppmötet.

I sitt brev som skickades till de 27 stats- och regeringscheferna pekade Europeiska rådets ordförande ut tre huvudsakliga hot som utgör en fara för stabiliteten i Europa. I dem ingår

  • en ny geopolitisk situation: ett Kina som blir alltmer självsäkert, Rysslands aggressiva politik gentemot Ukraina och dess grannar, krig, terror och anarki i Mellanöstern och Afrika, där en radikal version av islam spelar en framträdande roll, och "oroande uttalanden" från USA:s nya regering – allt detta gör vår framtid i högsta grad oförutsägbar
  • en inre situation: ökad förekomst av nationalistiska och främlingsfientliga känslor inom själva EU
  • de EU-vänliga eliternas inställning: tilltron till politisk integration minskar och man faller till föga för populistiska argument och tvivlar på den liberala demokratins grundläggande värderingar

I brevet uppmanade Donald Tusk ledarna att stå enade.

"Det måste göras fullständigt klart att upplösningen av Europeiska unionen inte kommer att leda till att dess medlemsstater återupprättar någon mytisk, fullständig suveränitet, utan till att de reellt och faktiskt blir beroende av de stora supermakterna: Förenta staterna, Ryssland och Kina. Bara tillsammans kan vi vara helt oberoende", sade Donald Tusk.

2016

13 december

Rådet enas om en förhandlingsposition avseende handelspolitiska skyddsåtgärder

Ständiga representanternas kommitté (Coreper) enades om rådets förhandlingsposition avseende ett förslag om att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder.

Den föreslagna förordningen ändrar de gällande antidumpnings- och antisubventionsförordningarna så att de bättre kan bemöta illojala handelsmetoder. Syftet är att skydda EU:s producenter mot skada orsakad av illojal konkurrens och att garantera en fri och rättvis handel.

7 december

Överenskommelse om systematiska kontroller vid de yttre gränserna

Coreper godkände ett kompromissförslag som även Europaparlamentet står bakom om ändring av kodexen om Schengengränserna för att förstärka kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna.

7 december

Europeiska gränsbevakningsbyrån inför en reserv för snabba insatser

Reserven för snabba insatser består av 1 500 tjänstemän från EU-medlemsstaterna och de Schengenassocierade länderna. I en krissituation ska de omedelbart ställas till förfogande för Frontex som kan placera ut dem inom fem arbetsdagar.

6 december

Rådet samtycker till att utvidga Europeiska fonden för strategiska investeringar

Den 6 december 2016 enades rådet om en ståndpunkt avseende ett förslag om att förlänga Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) – EU:s flaggskeppsinitiativ inom ramen för ”En investeringsplan för Europa”.

Den kompromiss man enats om innebär att Efsi utökas vad gäller såväl varaktighet som finansiell kapacitet, och att minst en halv biljon euro i investeringar mobiliseras fram till 2020. Förslaget medför också ett antal praktiska förbättringar som tar hänsyn till erfarenheter som gjorts under genomförandets första år.

6 december

Gemensamma förslag om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förklaring

Rådet antar slutsatser om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förslag och godkänner 40 förslag inom 7 områden. Dessa förslag godkänns samma dag av Nordatlantiska rådet.

14 november

Genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet

EU:s utrikes- och försvarsministrar diskuterar genomförandeplanen på säkerhets- och försvarsområdet utifrån EU:s globala strategi. De fastställer ambitionsnivån och vägen framåt i den fortsatta utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

30 oktober

Ceta-avtalet undertecknas

Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, Jean-Claude Juncker, kommissionens ordförande, och Justin Trudeau, Kanadas premiärminister, sammanträdde i Bryssel i samband med det 16: e toppmötet mellan EU och Kanada. De undertecknade det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) och ett strategiskt partnerskapsavtal och utfärdade en gemensam förklaring om partnerskapet mellan EU och Kanada.

20-21 oktober

Europeiska rådets möte den 20–21 oktober 2016

EU:s ledare utvärderade läget när det gäller Bratislavafärdplanen. Premiärminister Robert Fico informerade om resultaten hittills, inbegripet ratificeringen av Parisavtalet och inrättandet av en europeisk gräns- och kustbevakning.

6 oktober

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån påbörjar sitt arbete

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inledde officiellt sin verksamhet den 6 oktober 2016. Invigningen ägde rum vid gränsövergången Kapitan Andreevo vid Bulgariens yttre gräns mot Turkiet.

”Vi skapar en ny verklighet vid våra yttre gränser. Det är ett konkret resultat av det gemensamma åtagande som man kom överens om i Bratislavafärdplanen och ett praktiskt exempel på enighet mellan medlemsstater”, sade Robert Fico, Slovakiens premiärminister som innehar det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. ”Det kommer att hjälpa oss att hitta tillbaka till Schengen”, tillade han.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska noga övervaka EU:s yttre gränser och arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att snabbt upptäcka och bemöta varje potentiellt säkerhetshot mot EU:s yttre gränser.

5 oktober

EU ratificerar Parisavtalet

Parisavtalet ratificerades officiellt av EU, och det drog också igång mekanismen för avtalets ikraftträdande. Företrädare för rådets ordförandeskap och Europeiska kommissionen deponerade de officiella ratifikationshandlingarna hos FN:s generalsekreterare.

Avtalet träder i kraft 30 dagar efter det att minst 55 stater som står för minst 55 % av de globala växthusgasutsläppen har ratificerat avtalet. Tröskelnivån uppnåddes i och med att EU och 7 av dess medlemsstater ratificerade avtalet.

Ikraftträdandet sker innan klimatkonferensen i Marrakech den 7–18 november 2016 inleds.

16 september

Toppmötet i Bratislava den 16 september 2016

De 27 stats- och regeringscheferna träffades i Bratislava för att inleda en politisk reflektion om den fortsatta utvecklingen av ett EU med 27 medlemsländer.

Ledarna enades om Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen som innehåller målen för de kommande månaderna:

  • att återfå full kontroll över de yttre gränserna
  • att garantera inre säkerhet och bekämpa terrorism
  • att stärka EU:s samarbete om yttre säkerhet och försvar
  • att främja den inre marknaden och ge europeiska ungdomar bättre möjligheter

18 augusti–15 september

Samråd inför toppmötet i Bratislava

I augusti och september 2016 samrådde Donald Tusk med samtliga ledare i EU inför mötet i Bratislava.

”Baserat på de samråd som hittills hållits hyser jag inga tvivel om att de tre främsta utmaningarna är okontrollerad irreguljär migration, terrorism och farhågor beträffande globaliseringen”, sade Donald Tusk före sitt möte med Sveriges statsminister Stefan Löfven i Stockholm. ”Min ambition är att vi i Bratislava kan enas om huvudprioriteringarna för de kommande månaderna och hur vi ska gripa oss an dem.”

Den 8 september reste Donald Tusk också till London för att tala med Storbritanniens premiärminister Theresa May.

29 juni

Informellt möte mellan de 27 stats- och regeringscheferna den 29 juni 2016

De 27 ledarna träffades informellt för att diskutera det fortsatta arbetet efter den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016.

”Vi är fast beslutna att alltjämt stå enade och arbeta inom ramen för EU för att hantera 2000-talets utmaningar och hitta lösningar i våra nationers och folks intresse”, sade de i ett gemensamt uttalande.

Ledarna kom överens om följande principer:

  • Inga förhandlingar kommer att föras med Storbritannien innan artikel 50 aktiverats.
  • I framtiden bör Storbritannien vara en nära partner till EU.
  • Avtal måste bygga på en jämvikt mellan rättigheter och skyldigheter.
  • Tillträde till den inre marknaden kräver att alla de fyra friheterna accepteras.

De 27 ledarna enades om att ha ett nytt möte i september 2016 för att fortsätta samtalen om EU:s framtid.