Grekland: det tredje makroekonomiska anpassningsprogrammet

Tidslinje

22.5.2017

Eurogruppen välkomnade framstegen och inledde diskussionen om skuldhållbarhet

7.4.2017

Överenskommelse om huvudinslagen i de politiska reformerna

20.3.2017

Eurogruppen vill påskynda överenskommelsen på tjänstemannanivå

20.2.2017

Eurogruppen välkomnar framstegen i diskussionerna om Greklands program

23.1.2017

ESM och EFSF godkänner kortsiktiga skuldlättnadsåtgärder för Grekland

Det tredje makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland inleddes den 19 augusti 2015 och löper till den 20 augusti 2018.

Det finansiella stöd på upp till 86 miljarder euro som ges inom ramen för programmet kommer från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

The conditions for receiving financial assistance include a number of measures and reforms that Greece has committed to implementing in order to address its current economic challenges. 

Programmets övergripande syfte är att se till att Grekland återfår hållbar ekonomisk tillväxt.

Översikt

Den 8 juli 2015 gjorde Grekland en officiell framställan om stabilitetsstöd i form av ett statligt lån från ESM. Framställan gjordes för att Grekland skulle kunna lösa sina skuldförbindelser och garantera det finansiella systemets stabilitet.

Den 8 juli 2015 gav ESM:s styrelse kommissionen i uppdrag att bedöma förekomsten av risker för den finansiella stabiliteten i euroområdet, Greklands skuldhållbarhet och landets potentiella finansieringsbehov. En sådan utvärdering måste göras innan förhandlingarna om ett program kan inledas.

Efter kommissionens utvärdering som genomfördes i samarbete med ECB och lades fram den 10 juli 2015, och i linje med den, enades ESM:s styrelse om att man kunde börja förhandla om ett nytt program för finansiellt stöd till Grekland.

Skuldhållbarhet

I den skuldhållbarhetsanalys för Grekland som kommissionen genomförde i samarbete med ECB konstaterades att skuldhållbarhet kan uppnås genom ett långtgående och trovärdigt reformprogram samt ytterligare skuldrelaterade åtgärder utan nominella värderingsavdrag.

I linje med uttalandet från eurotoppmötet den 12 juli bekräftade Eurogruppen den 14 augusti 2015 att den var redo att överväga eventuella ytterligare åtgärder för att se till att Greklands bruttofinansieringsbehov ligger kvar på en hållbar nivå. Åtgärderna kan omfatta möjligheter till längre betalningsfria perioder och längre återbetalningstid och vidtas på villkor att överenskomna åtgärder i programmet genomförs fullt ut.

Vid mötet den 24 maj 2016 enades Eurogruppen om ett antal åtgärder för att säkerställa hållbarheten i Greklands statsskuld. Åtgärderna är uppdelade i kort-, medellång- och långsiktiga. Vissa av dem ska genomföras innan programmet löper ut och andra när programmet slutförts. De senare åtgärdernas omfattning ska avgöras utifrån en uppdaterad skuldhållbarhetsanalys.

Den 5 december 2016 godkände Eurogruppen en fullständig uppsättning kortsiktiga skuldlättnadsåtgärder för Grekland. Åtgärderna kommer att få en betydande positiv inverkan på hållbarheten i Greklands statsskuld. Här ingår bland annat att

  • jämna ut Greklands återbetalningsprofil inom ramen för lånens nuvarande vägda genomsnittliga löptid på upp till 32,5 år
  • minska ränterisken genom att utnyttja EFSF:s (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) och ESM:s finansieringsstrategi, utan ytterligare kostnader för tidigare programländer
  • avstå från ökningen av räntemarginalen för 2017, som hör till den del av det andra grekiska programmet som avser skuldåterköp

Styrelserna för ESM och EFSF antog formellt åtgärderna den 23 januari 2017 och banade väg för genomförandet av dem.

Tidigare åtgärder

Efter att ha gjort en bedömning av risker, finansieringsbehov och skuldhållbarhet nådde ledarna i länderna i euroområdet en överenskommelse med Grekland om ett antal tidigare åtgärder som måste vara genomförda innan förhandlingarna kan inledas om villkoren i samförståndsavtalet.

De tidigare åtgärderna omfattade

  • åtgärder på momsområdet och för reformering av pensionssystemet
  • införlivande av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (regler om bankunionen)
  • säkerställande av den grekiska statistikmyndighetens (Elstat) oberoende
  • antagande av en civilprocesslag

Grekland genomförde dessa tidigare överenskomna åtgärder före den 14 augusti 2015.

Eurogruppen enades om att inleda förhandlingar om det nya programmet den 16 juli 2015, och ESM:s styrelse beslutade att i princip bevilja stabilitetsstöd till Grekland den 17 juli 2015.

Samförståndsavtal

Samförståndsavtalet om villkoren för de reformer som Grekland förväntas genomföra godkändes av ESM:s styrelse den 19 augusti 2015, sedan det godkänts av ESM-medlemsstaterna i enlighet med deras nationella förfaranden.

Samma dag godkände styrelsen också låneavtalet (ramavtalet om finansiellt stöd).

I juni 2016, under den första översynen av programmet, undertecknades ett kompletterande samförståndsavtal. Därmed uppdaterades villkoren fram till tredje kvartalet 2017 genom att resultaten på de områden som omfattas av det ursprungliga samförståndsavtalet angavs.

Greklands program: huvudpunkter

De reformer som man enats om i samförståndsavtalet kan delas in i fyra huvuddelar:

  • återställa den finanspolitiska hållbarheten
  • trygga den finansiella stabiliteten
  • genomföra reformer som främjar tillväxt och sysselsättning
  • modernisera den offentliga sektorn

Bland andra överenskomna villkor har Grekland åtagit sig att i full utsträckning utnyttja tillgängligt tekniskt EU-stöd vid utformningen av reformerna. Det tekniska stödet samordnas av EU-kommissionens nya stödtjänst för strukturreformer.

Återställa den finanspolitiska hållbarheten

Vad är ett primärt överskott?

En regering anses ha uppnått ett primärt överskott när dess aktuella intäkter är större än dess aktuella utgifter (med undantag för skuldränta). Att ha primära överskott löpande på medellång sikt gör det möjligt att minska statsskulden och återställa finanspolitisk hållbarhet, vilket är avgörande för att få tillbaka hållbar tillväxt i ekonomin.

Grekland förväntas sätta som mål att få ett primärt överskott på 3,5 % av BNP på medellång sikt. Detta ska uppnås främst genom

  • finanspolitiska reformer, bland annat reformer av moms- och pensionssystemen, som ska stödjas av ett långtgående program för att stärka skattemoralen och den offentliga ekonomiska förvaltningen
  • bekämpning av skatteundandragande, samtidigt som utsatta grupper garanteras tillräckligt skydd

Den överenskomna finanspolitiska anpassningsbana som ska ge det primära överskottet löper på följande sätt:

  • -0,25 % under 2015
  • 0,5 % under 2016
  • 1,75 % under 2017
  • 3,5 % under 2018

Trygga den finansiella stabiliteten

Grekland förväntas vidta åtgärder för att skapa en stabil grund för landets finanssektor.

I de överenskomna villkoren i samförståndsavtalet ingår att

  • åtgärda de nödlidande lånen i banksektorn
  • rekapitalisera bankerna
  • stärka styrningen av Greklands finansiella stabilitetsfond och av bankerna

Rekapitalisering av bankerna

Den övergripande bedömningen av de största grekiska bankerna och översynen av kvaliteten i deras tillgångar genomfördes av ECB under hösten 2015. Till följd av bedömningen har de berörda bankerna rekapitaliserats så som Eurogruppen angivit i sitt yttrande av den 14 augusti 2015.

Europeiska stabilitetsmekanismen har för detta ändamål utbetalat 5,4 miljarder euro i stöd till Greklands finansiella stabilitetsfond för att komplettera privat kapital som bankerna anskaffat, i enlighet med erforderliga beslut av EU-kommissionen.

Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning

Grekland förväntas utforma och genomföra en lång rad reformer som ska leda till ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Reformer väntas framför allt på arbetsmarknaden och produktmarknaderna, till exempel energimarknaden. Dessa reformer bör leda till fullständig överensstämmelse med EU:s krav och ha som mål att uppnå europeisk bästa praxis.

Arbetsmarknadsreformerna väntas omfatta en översyn av ramarna för kollektivavtalsförhandlingar och kollektiv lönesättning, stridsåtgärder och kollektiva uppsägningar. Åtgärder mot odeklarerat arbete bör också prioriteras.

Privatiseringsprogram

Grekland väntas också genomföra ett privatiseringsprogram och insatser till stöd för investeringar. De grekiska myndigheterna har lovat att anta lagstiftning för att se till att privatisering sker på ett öppet sätt.

Bland åtgärderna finns även ett krav på inrättande av en oberoende fond som ska förvaltas av de grekiska myndigheterna under överinseende av berörda EU-institutioner. Fondens uppgift är att privatisera grekiska statliga tillgångar som blivit föremål för oberoende värdering.

Enligt uttalandet från eurotoppmötet den 12 juli 2015 kommer medel som privatiseringsprogrammet förväntas generera användas till:

  • återbetalning av rekapitalisering av banker och andra tillgångar
  • minskning av Greklands skuldkvot
  • investeringar

Modernisering av statlig och offentlig förvaltning

Moderniseringen av den statliga och offentliga förvaltningen är en av programmets huvudprioriteringar. Ett särskilt viktigt mål är att göra den offentliga sektorn mer effektiv när det gäller att tillhandahålla viktiga offentliga varor och tjänster.

I programmet ingår åtgärder för att effektivisera rättsväsendet och förstärka kampen mot korruption. Det omfattar också krav på förstärkning av det institutionella och operativa oberoendet i nationella institutioner som skatteförvaltningen och den grekiska statistikmyndigheten (Elstat).

Finansiellt stöd inom ramen för programmet

Europeiska stabilitetsmekanismen är redo att ge finansiellt stöd på upp till 86 miljarder euro. ESM anskaffar penningmedlen på finansmarknaderna och ger sedan lån till den grekiska regeringen.

Ett nytt IMF-program för Grekland skulle minska det belopp som behövs från ESM.

Dessutom skulle summan av det finansiella stöd som Grekland behöver kunna minskas om landet åter fick möjlighet att låna på finansmarknaderna under programmets genomförande. Den summan kommer också att påverkas av framgångarna med de reformåtgärder som Grekland genomför, exempelvis privatiseringen av statliga tillgångar.

Stöd från den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

Under förhandlingarna om det nya programmet, i juli 2015, gav EFSM Grekland ett överbryggningslån på 7 miljarder euro.

Lånet återbetalades när ESM-programmet inleddes och inkluderades i det sammanlagda belopp på 86 miljarder euro som öronmärkts för ESM-programmet.

Utbetalning av det finansiella stödet

Det finansiella stödet till Grekland ges i separata trancher som därefter delas upp i undertrancher och delbetalningar.

Utbetalningen av varje delbetalning beror på om de överenskomna villkoren är uppfyllda eller ej.

Den första delutbetalningen inom ramen för ESM-programmet uppgår till 26 miljarder euro; den utbetalades efter att ESM:s styrelse hade gett sitt godkännande den 19 augusti 2015 och ett sammanlagt belopp på 24,1 miljarder euro betalades ut till Grekland.

Den 24 maj 2016 godkände Eurogruppen en överenskommelse på tjänstemannanivå om den första översynen av programmet som banade väg för utbetalning från ESM av den andra delutbetalningen (10,3 miljarder euro) av finansiellt stöd i flera utbetalningar efter godkännandeförfaranden i ESM och euroområdets medlemsstater.

Den 9 juni 2016 offentliggjorde kommissionen en rapport om överensstämmelse med samförståndsavtalet i samband med den första översynen av programmet. I efterlevnadsrapporten, som också innehåller en uppdaterad skuldhållbarhetsanalys, anses genomförandet av programmet generellt sett vara tillfredsställande och det bedöms möjligt att göra nästa utbetalning av ekonomiskt stöd som Grekland behöver för att betala av lån och utestående fordringar.

DelutbetalningBeloppTillgänglighet
Första utbetalningen26 miljarder euroFrigjordes efter det att ESM:s styrelse den 19 augusti 2015 beslutat godkänna det ekonomiska stödet.
Första delutbetalningen10 miljarder euroÖronmärkt för rekapitalisering och resolution av banker. Det var tillgängligt från och med den 23 november 2015. I december 2015 frigjordes 5,4 miljarder euro från ett separat konto vid ESM till HFSH (Greklands finansiella stabilitetsfond) med anledning av relevanta kommissionsbeslut om statligt stöd. Det återstående beloppet har inte utnyttjats.
Andra delbetalningen16 miljarder euroUtbetalat vid flera betalningstillfällen.
Andra delbetalningen, första betalningstillfället.13 miljarder euroFrigjordes den 20 augusti 2015.
Andra delbetalningen, andra betalningstillfället.2 miljarder euroFrigjordes den 24 november 2015 efter det att den första uppsättningen delmål hade genomförts.
Andra delbetalningen, tredje betalningstillfället.1 miljard euroFrigjordes den 23 december 2015 när den andra uppsättningen delmål genomförts.
Andra utbetalningen 10,3 miljarder euro Den andra utbetalningen godkändes av ESM:s styrelse den 17 juni 2016.
Andra utbetalningen, första delbetalningen 7,5 miljarder euroUtbetalningen godkändes av ESM:s styrelse den 17 juni 2016.
Andra utbetalningen, andra delbetalningen 1,1 miljarder euro

Eurogruppen gav sitt politiska godkännande den 10 oktober 2016. ESM:s styrelse godkände utbetalningen den 25 oktober. Beloppet ska användas för att betala av lån.

Andra utbetalningen, tredje delbetalningen 1,7 miljarder euro ESM:s styrelse godkände utbetalningen den 25 oktober, efter att ha fått en positiv bedömning av Greklands reglering av eftersläpande skulder. Beloppet kommer att betalas ut till ett särskilt konto för betalning av skulder.

 

Delmål

Delmålen är de villkor i programmet som, när de är uppfyllda, gör att en överenskommen delbetalning av det finansiella stödet kan betalas ut. Utbetalningen av två delbetalningar inom den första tranchen var till exempel knutna till två uppsättningar delmål.

Under den första översynen av programmet enades institutionerna och de grekiska myndigheterna om 15 särskilda delmål som skulle genomföras före utgången av september 2016. Delmålen var kopplade till följande programresultat

  • pensionsreformer
  • bankstyrning
  • reform av energisektorn
  • slutföra inrättandet av privatiseringsfonden
  • inrättande av en skattemyndighet

(Samtliga delmål finns förtecknade i kapitel 5 i efterlevnadsrapporten från juni 2016).

Den 10 oktober välkomnade Eurogruppen Greklands genomförande av de 15 överenskomna delmålen och godkände utbetalningen av 1,1 miljarder euro till Greklands skuldavbetalning, med förbehåll för ett godkännande från ESM:s styrelse.

Deltagande av IMF

I enlighet med ESM-fördraget ansöker man vanligtvis om ett IMF-program parallellt med ett ESM-program. När det gäller det tredje programmet för Grekland kommer fondens beslut om att ge ytterligare finansiellt stöd till Grekland att bero på bedömningen av om

  • alla finanspolitiska, strukturella och finanssektoriella reformer som ingick i den första översynen av ESM-programmets genomförande har genomförts
  • behovet av ytterligare åtgärder har analyserats,
  • ett avtal ingåtts om eventuell skuldavskrivning för att säkerställa skuldhållbarhet.

Den 24 maj 2016 uttryckte IMF sin avsikt att uppmana IMF:s exekutivstyrelse att godkänna ett finansiellt arrangemang före utgången av 2016 i syfte att stödja de överenskomna reformerna.

Övervakning

EU-kommissionen kommer att noga följa framstegen med programmets genomförande, i samarbete med ECB, ESM och, när så är möjligt, IMF. Översynsuppdrag kommer att genomföras i Aten var tredje månad och kan kompletteras genom interimistiska uppdrag.

Översynerna kommer, beroende på de grekiska myndigheternas framsteg med att uppfylla villkoren i programmet, att göra det möjligt att uppdatera de makroekonomiska antagandena och villkoren i programmet.

Tidigare program

Grekland har haft två anpassningsprogram under perioden 2010–2015.

Det första programmet

Under det första anpassningsprogrammet gavs finansiering till Grekland genom bilaterala lån från medlemsstater i euroområdet inom ramen för lånefaciliteten till förmån för Grekland. Den tillkännagavs av Eurogruppen den 2 maj 2010.

Inom ramen för det första programmet fick Grekland finansiellt stöd på sammanlagt 52,9 miljarder euro. IMF betalade ut ytterligare omkring 20 miljarder euro.

Det andra programmet

Det andra anpassningsprogrammet ersatte det första. Det godkändes av Eurogruppen den 9 mars 2012 och löpte till juni 2015.

Finansieringen tillhandahölls av medlemsstaterna i euroområdet genom Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF). Under den perioden betalade EFSF ut 141,8 miljarder euro och IMF uppskattningsvis 12 miljarder euro.