Skydd och främjande av mänskliga rättigheter

År 2000 tillkännagav Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och rådet antagandet av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

I detta dokument fastställdes de grundläggande rättigheter och friheter som erkänns av Europeiska unionen.

När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 blev de rättigheter, friheter och principer som fastställs i stadgan rättsligt bindande för EU och för EU-länderna när de tillämpar unionsrätten.

Fördraget uppmanar också Europeiska unionen att ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

I Lissabonfördraget fastställs skyldigheten

  • att respektera de grundläggande rättigheterna inom Europeiska unionen
  • att främja och konsolidera de mänskliga rättigheterna i EU:s yttre åtgärder

Rådet ser till att de grundläggande rättigheterna beaktas vid utformningen av EU:s lagstiftning och åtgärder. Rådet arbetar också med främjande av mänskliga rättigheter i förbindelserna med länder utanför EU och internationella institutioner, samt vid förhandlingar om internationella avtal.

De mänskliga rättigheterna inom EU

Skyddet av de grundläggande rättigheterna är en övergripande fråga som påverkar alla områden av EU:s verksamhet. Det innebär att alla rådets organ måste ta hänsyn till detta i sitt arbete, oavsett nivå och de frågor de ska arbeta med.

Utöver detta finns ett specialiserat organ, arbetsgruppen för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer (Fremp), som behandlar alla frågor som är direkt kopplade till de grundläggande rättigheterna.

Några av de viktigaste områdena för rådets åtgärder om grundläggande rättigheter omfattar

  • genomförande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna
  • EU:s anslutning till Europakonventionen

Genomförande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna

Uppgiftsskyddsreformen

Skydd av personuppgifter är en grundläggande rättighet i EU-lagstiftningen. I april 2016 antog rådet och Europaparlamentet ett lagstiftningspaket som syftar till att reformera och modernisera skyddet av personuppgifter.

EU antar vid behov lagstiftning för att säkerställa skyddet av de rättigheter som anges i stadgan. Detta omfattar frågor såsom rätten till en rättvis rättegång och skydd av personuppgifter.

Dessutom antog rådet 2011 slutsatser som fastställer rådets roll när ett effektivt genomförande av EU-stadgan ska garanteras. I dessa slutsatser fastställs att rådet måste vidta åtgärder inom flera områden, bland annat i fråga om följande tre huvuduppgifter.

1. Kommissionens årsrapport om tillämpningen av stadgan

Kommissionen lägger varje vår fram en årsrapport om tillämpningen av stadgan. Rapporten ger rådet möjlighet att hålla sin egen årliga debatt om stadgan.

Efter en diskussion antar rådet slutsatser om kommissionens rapport.

Dessa slutsatser fokuserade 2017 på flera frågor, däribland asyl och migration, barnets rättigheter, rasism och främlingsfientlighet och våld mot kvinnor.

2. Samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter

Rådet har ett nära samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Detta innebär bland annat att

  • byråns rättsliga grund och fleråriga ramprogram ska fastställas
  • byråns årsrapport och andra studier och rapporter som är relevanta för rådets arbete ska följas upp

Uppföljningen av denna årliga rapport utgjorde 2016 en del av rådets slutsatser om tillämpningen av stadgan 2015.

3. De grundläggande rättigheterna i lagstiftningsförfarandet

Rådets samtliga förberedande organ måste se till att de grundläggande rättigheterna respekteras inom de texter som de diskuterar. För att underlätta detta utarbetade arbetsgruppen tillsammans med rådets juridiska avdelning en rad riktlinjer för kontroll av förenligheten med de grundläggande rättigheterna. Dessa riktlinjer uppdaterades senast 2014.

EU:s anslutning till Europakonventionen

Europakonventionen, som antogs 1950, har ratificerats av Europarådets 47 medlemsländer. Alla de 28 EU-länderna är också parter i konventionen.

För att säkerställa att EU och EU-rätten omfattas av samma normer som EU-länderna måste EU enligt Lissabonfördraget ansluta sig till konventionen.

Anslutningen skulle fullfölja skyddet av EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och stärka de grundläggande värderingarna. Den skulle också göra EU-rätten effektivare och göra skyddet av de grundläggande rättigheterna i Europa enhetligare.

Den 18 december 2014 lämnade EU-domstolen ett negativt yttrande om avtalsutkastets förenlighet med EU:s fördrag. Nu diskuteras en ny lösning som gör det möjligt att uppfylla anslutningsskyldigheten enligt fördraget och som tar hänsyn till alla aspekter som domstolen tar upp i sitt yttrande.

Mänskliga rättigheter utanför EU

Respekten för de mänskliga rättigheterna är en grundläggande del av EU:s samtliga förbindelser med internationella institutioner och länder utanför EU.

Alla fördrag och avtal som ingås av EU måste till exempel vara förenliga med de mänskliga rättigheterna i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta innebär att alla rådsinstanser som arbetar med utrikesfrågor ska integrera mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Dessutom är främjandet av mänskliga rättigheter en prioritering i sig. Riktlinjen för EU:s arbete på detta område är den handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati som antogs i juli 2015 för perioden 2015–2019.

Den 16 oktober 2017 antog rådet slutsatser om halvtidsöversynen av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati.

I rådet fokuserar ett specialiserat organ, arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna (Cohom), på internationella frågor med direkt anknytning till de mänskliga rättigheterna.

Några av de viktigaste aspekterna av rådets arbete för de grundläggande rättigheterna är att

  • fastställa EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter
  • anta tematiska riktlinjer till stöd för EU:s yttre åtgärder
  • inleda dialoger om de mänskliga rättigheterna med länder utanför EU
  • anta en årlig rapport om mänskliga rättigheter och demokrati

Fastställande av EU:s prioriteringar i FN:s forum

Rådet enas också om EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamling.

Den 17 juli 2017 antog rådet EU:s prioriteringar inför den 71:a sessionen i FN:s generalförsamling, med flera punkter om de mänskliga rättigheterna.

Rådet ansvarar för att definiera Europeiska unionens strategiska prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter. Därför antar rådet en gång om året slutsatser där EU:s viktigaste handlingslinjer fastställs för de kommande månaderna. Några av de punkter som identifierats under 2017 var att

  • främja ett säkert och gynnsamt klimat för icke-statliga människorättsorganisationer och människorättsförsvarare
  • se till att full uppmärksamhet riktas mot den allvarliga människorättssituationen och humanitära situationen i Syrien
  • uppmärksamma de allvarliga människorättskränkningarna kopplade till konflikten i östra Ukraina
  • uttala sig mot avrättningar och för avskaffande av dödsstraffet
  • stå fast vid det absoluta förbudet mot tortyr under alla omständigheter
  • fördömde de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som utförs av terroristgrupper mot kvinnor och barn, däribland Daish och Boko Haram
  • främja religions- och trosfrihet samt principerna om jämlikhet och icke-diskriminering
  • skydda asylsökandes, flyktingars, migranters och alla fördrivna personers mänskliga rättigheter

Antagande av tematiska riktlinjer

Rådet utarbetar och antar också tematiska riktlinjer. Dessa riktlinjer stödjer EU:s yttre åtgärder och förser EU-tjänstemän med praktisk information om hur man kan bidra till att främja särskilda rättigheter.

Inledande av dialoger om mänskliga rättigheter

Europeiska unionen för genom sin utrikestjänst regelbundna dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU. Varje dialog har upprättats i enlighet med EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter som antogs av rådet 2001 och senast uppdaterades 2008.

Enligt dessa riktlinjer kräver alla beslut om att inleda dialog först en bedömning av människorättssituationen i det berörda landet. Denna bedömning genomförs av arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna i samordning med andra relevanta arbetsgrupper.

När de mål som ska uppnås har fastställts och efter ett antal sonderande samtal med landet fattar rådet ett slutligt beslut om att inleda dialogen, genom att anta slutsatser.

Rapportering: mänskliga rättigheter och demokrati

Allt EU-arbete och alla EU-resultat för att främja mänskliga rättigheter genom unionens yttre åtgärder beskrivs i rapporten om mänskliga rättigheter och demokrati som antas av rådet en gång om året.

Den 16 oktober 2017 antog rådet också sin årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen (2016).