Centrala mål

  • att mobilisera 315 miljarder euro i ytterligare investeringar till och med 2018
  • att se till att investeringarna tillgodoser den reala ekonomins behov
  • att förbättra investeringsklimatet

Syftet med investeringsplanen för Europa är att mobilisera minst 315 miljarder euro i privata och offentliga investeringar till och med 2018. Målen för planen är att

  • få fart på investeringarna
  • öka konkurrenskraften
  • ge stöd till den långsiktiga ekonomiska tillväxten i EU

Kommissionen lade fram ett förslag om planen i november 2014, efter att Europeiska rådet i juni 2014 uppmanat den att ta itu med de låga investeringsnivåerna inom EU för att öka tillväxten och sysselsättningen.

Investeringsplanen för Europa: tre pelare

Investeringsplanen för Europa består av tre huvuddelar:

  • en Europeisk fond för strategiska investeringar
  • säkerställande av att investeringsfinansieringen når den reala ekonomin
  • förbättrat investeringsklimat

1. Europeiska fonden för strategiska investeringar

Fonden skapades som ett så kallat managed account inom Europeiska investeringsbanken (EIB) 2015. Den använder offentliga medel för att mobilisera ytterligare privata investeringar och ger kreditriskskydd för finansiering från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF).

En av fondens uppgifter är att ta en del av den risk som bärs av EIB, som därför kommer att kunna investera i mer riskfyllda projekt. EIB:s deltagande förväntas locka privata investeringar till dessa projekt.

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är inriktad på investeringar inom många olika sektorer, till exempel infrastruktur, energi, forskning och innovation, bredband samt utbildning. Fonden kan också utnyttjas för att ge stöd till små och medelstora företag (främst genom Europeiska investeringsfonden).

Fonden utgörs för närvarande av 16 miljarder euro i garantier från EU:s budget och 5 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken.

Fonden (21 miljarder euro) förväntas nå en multiplikatoreffekt på totalt 1:15 och därför generera upp till 315 miljarder euro i sammanlagda investeringar. Det innebär att 1 euro offentliga medel som används av fonden skulle generera 12 euro från privata investerare och 3 euro från EIB. Den exakta multiplikatoreffekten varierar mellan olika projekt.

Nytt förslag om Efsi

I december 2016 enades rådet om sin förhandlingsposition avseende ett nytt förslag till förordning för att förlänga fondens löptid till och med den 31 december 2020 och införa ett antal tekniska förstärkningar av fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

Utöver fondens förlängda löptid består de huvudsakliga ändringar av Efsi som rådet kommit överens om av följande:

  • en utökning av investeringsmålet till 500 miljarder euro
  • en ökning av EU:s budgetgaranti till 26 miljarder euro (av vilka 16 miljarder euro kommer att finnas tillgängliga för garantianspråk fram till mitten av 2018)
  • en ökning av Europeiska investeringsbankens bidrag till 7,5 miljarder euro (från nuvarande 5 miljarder euro).

Dessutom syftar förbättringarna till att säkerställa att fondens stöd omfattar så många EU-länder som möjligt och att den finansierar ett bredare spektrum av sektorer än tidigare, däribland jordbruk, skogsbruk, fiske och andra delar inom bioekonomi samt klimatrelaterade åtgärder.

Den skulle också omfatta sektorer som är berättigade till stöd från EIB i mindre utvecklade övergångsregioner. Bland förbättringarna märks även bestämmelser om öppenhet.

Rådet kommer att inleda diskussioner med Europaparlamentet om den slutliga versionen av utkastet till förordning när Europaparlamentet har enats om sin förhandlingsposition.

2. Säkerställande av att investeringsfinansieringen når den reala ekonomin

Man har inrättat portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå och ett centrum för investeringsrådgivning för att se till att investeringsfinansieringen når den reala ekonomin.

Centrumet ger tekniskt stöd och hjälp. Det samlar EIB:s befintliga program för tekniskt stöd och erbjuder ytterligare rådgivningstjänster för ärenden som inte omfattas av de befintliga programmen.

Projektportalen hjälper potentiella investerare att hitta information om varje projekt och olika investeringsmöjligheter.

I december 2016 enades rådet om sin förhandlingsposition avseende ett förslag om att införa tekniska förstärkningar av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

Genom förslaget ska det bli enklare för centrumet att ge mer riktat tekniskt stöd på lokal nivå inom hela EU. Det ska också bli lättare att kombinera finansiering från Efsi med andra stöd från EU, bland annat från europeiska struktur- och investeringsfonder.

Kapitalmarknadsunionen

Kapitalmarknadsunionen syftar till att ytterligare integrera EU-medlemsstaternas kapitalmarknader

3. Förbättrat investeringsklimat

Syftet är att få fart på investeringarna genom att förbättra företagsklimatet och förenkla tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag.

Det övergripande målet är att ta bort hindren för investeringar och skapa enklare, bättre och mer förutsebara regler i EU, särskilt i infrastruktursektorerna där investeringarna sträcker sig över flera år eller årtionden.

För att bidra till förbättrade finansieringsvillkor i EU planerar man att skapa en kapitalmarknadsunion i syfte att minska fragmenteringen på finansmarknaderna och öka tillgången på kapital för företag och investeringsprojekt.

I december 2016 antog rådet slutsatser om ett antal frågor som påverkar investeringarna i EU, vilka identifierats av kommittén för ekonomisk politik. Slutsatserna ska ligga till grund för rekommendationerna till medlemsländerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, EU:s övervakningsprocess.

I rådet

6 december 2016: rådet antog sin förhandlingsposition i fråga om det nya förslaget om Efsi, som förlänger fonden till och med 2020 och utökar fondens investeringsmål till 500 miljarder euro, EU:s budgetgaranti till 26 miljarder euro och EIB:s bidrag till 7,5 miljarder euro. Överenskommelsen gör det möjligt för rådets ordförandeskap att förhandla om den slutliga lagen med Europaparlamentet när det har antagit sin förhandlingsposition.

20–21 oktober 2016: Europeiska rådet uppmanade rådet att enas om en förhandlingsposition i fråga om det nya Efsi-förslaget i december 2016, med beaktande av den oberoende externa utvärdering som väntas under november 2016.

September 2016: Rådet inledde arbetet med kommissionens förslag till förordning om en förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar och införande av tekniska förstärkningar av fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

12 juli 2016: Rådet granskade det arbete som har gjorts för att undanröja investeringshinder – den tredje pelaren i investeringsplanen för Europa. Ekonomiska och finansiella kommittén har identifierat tre områden där medlemsstaterna kan vidta åtgärder: regelverk för insolvens, tillgång till finansiering och synergier över gränserna, särskilt inom nätverksindustrier. Rådet bad ekonomiska och finansiella kommittén att fortsätta arbetet med frågan och kommer att diskutera den igen vid ett kommande möte.

25 juni 2015: Rådet antog förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar efter Europaparlamentets godkännande den 24 juni. Efsi-förordningen trädde i kraft i början av juli 2015.

28 maj 2015: Rådet och Europaparlamentet nådde en preliminär överenskommelse om utkastet till Efsi-förordning.

23 april 2015: Rådet och Europaparlamentet inledde förhandlingar om den slutgiltiga versionen av Efsi-förordningen.

10 mars 2015: Rådet antog sin förhandlingsposition (allmän riktlinje) avseende utkastet till förordning.

19 januari 2015: Rådet inledde arbetet med kommissionens förslag till Efsi-förordning efter det att kommissionen tidigare den månaden lagt fram sitt förslag.

18 december 2014: Europeiska rådet gav sitt stöd för investeringsplanen för Europa.

Hur EU:s politiska dagordning fastställs

I juni 2014 antog Europeiska rådet en s.k. strategisk agenda med fem prioriterade områden för EU:s insatser.

Varför behövs mer investeringar?

Investeringsnivåerna i EU har under flera år varit väsentligt lägre än de nivåer som noterades 2007, före krisen.

Den låga investeringsnivån anses vara en av orsakerna till att den ekonomiska återhämtningen i EU har varit långsam, särskilt i euroområdet. Dessutom kan varaktigt svaga investeringar ha en negativ effekt på den långsiktiga tillväxten och konkurrenskraften.

Bakgrund

Att öka investeringarna är ett av EU:s strategiska prioriterade områden för 2014–2019, som fastställdes i den strategiska agendan för EU. Det är också en av EU:s prioriteringar inom den ekonomiska politiken, tillsammans med strukturreformer och finanspolitiskt ansvar.