INLEDNING

Europeiska rådet som sammanträdde i Amsterdam den 16-17 juni 1997 avslutade framgångsrikt regeringskonferensen och uppnådde total enighet om ett utkast till fördrag. Detta banar väg för att inleda utvidgningsprocessen i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Madrid.

Med utgångspunkt i slutsatserna från Europeiska rådet i Dublin i december och helt i linje med den fastställda tidtabellen uppnåddes det också enighet om de nödvändiga resolutionerna från Europeiska rådet samt om andra relevanta texter som underlättar en smidig övergång till den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen och som får den att fungera väl.

Europeiska rådet betonade särskilt sysselsättningsläget och antog därför en resolution om tillväxt och sysselsättning som tillsammans med stabilitets- och tillväxtpakten kommer att skapa gynnsamma förhållanden för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.

Europeiska rådet började sina överläggningar med konstruktiva samtal med José Maria GIL­ROBLES, Europaparlamentets ordförande, om de huvudsakliga frågor som skulle diskuteras under mötet.

REGERINGSKONFERENSEN

Vid regeringskonferensen som möttes på stats­ eller regeringschefsnivå uppnåddes enighet om utkastet till Amsterdamfördraget på grundval av texterna (dok. CONF 4001/97). Den nödvändiga slutliga rättsliga redigeringen och harmoniseringen av texterna kommer att slutföras med sikte på ett undertecknande av fördraget i oktober 1997 i Amsterdam.

Europeiska rådet uppmanar rådet att så snart som möjligt och på grundval av de texter som man har enats om, vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fördraget kommer att fungera fullt ut så snart det träder i kraft när det gäller

- den andra pelaren; inrättande av den enhet för politisk planering och tidig varning som det hänvisas till i den förklaring i dessa frågor som skall bifogas fördragets slutakt och andra frågor som gäller organisationen vid rådets generalsekretariat samt ett närmare samarbete mellan VEU och EU,

- Schengenprotokollet; antagande av vissa åtgärder för att genomföra Schengenprotokollet när fördraget träder i kraft samt införlivande av Schengensekretariatet i rådets generalsekretariat.

I detta sammanhang noterar Europeiska rådet med uppskattning att de ordningar som fastställs i protokollet om integration av regelverket för Schengensamarbetet i Europeiska unionen och i protokollet om Danmark gör det möjligt att säkerställa att den nordiska passunionen kan bibehållas inom ramen för ett bredare europeiskt samarbete och fri rörlighet för personer.

Europeiska rådet noterar uttalandet om offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland. Det uppmärksammar rådet att undersöka om liknande fall finns i de övriga medlemsstaterna för att, då det är lämpligt, tillämpa samma standarder på liknande fall samt att informera Ekofinrådet.

UTVIDGNINGEN

Europeiska rådet noterar att i och med att regeringskonferensen slutförts framgångsrikt, ligger vägen nu öppen för att inleda utvidgningsprocessen i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Madrid.

Det välkomnar kommissionens avsikt att omkring mitten av juli lägga fram sina synpunkter på anslutningsansökningarna samt ett omfattande meddelande ("Agenda 2000") som täcker utvecklingen av unionens politik inklusive jordbruks- och strukturpolitik, de övergripande frågorna i anknytning till utvidgningen och slutligen den framtida ekonomiska ramen efter 1999.

Europeiska rådet noterar att kommissionen i sitt meddelande om Agenda 2000 kommer att sammanställa de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna utifrån dessa synpunkter och att framföra sina åsikter i fråga om inledandet av anslutningsprocessen inbegripet förslag för att stärka föranslutningsstrategin samt att vidareutveckla föranslutningsstödet på grundval av pågående reformer av Phare-programmet.

Europeiska rådet uppmanar rådet (allmänna frågor) att göra en djupgående granskning av kommissionens synpunkter samt av dess meddelande om Agenda 2000 och överlämna en uttömmande rapport till Europeiska rådet vid dess möte i december i Luxemburg.

För att det skall bli möjligt att påbörja de faktiska förhandlingarna så snart som möjligt efter december 1997 kommer Europeiska rådet vid detta möte att fatta de nödvändiga besluten när det gäller den övergripande utvidgningsprocessen inklusive de praktiska förberedelserna för den inledande etappen av förhandlingarna och stärkandet av unionens föranslutningsstrategi samt andra möjliga medel för att intensifiera samarbetet mellan EU och samtliga ansökarländer.

EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

Europeiska rådet välkomnar följande bidrag från rådet, kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska monetära institutet (EMI), som har gjort det möjligt att vidta ytterligare konkreta åtgärder inför starten av EMU den 1 januari 1999 och att garantera att den skall fungera på bästa sätt:

* Europeiska rådet har antagit en resolution som fastställer medlemsstaternas, kommissionens och rådets bestämda åtaganden att genomföra stabilitets- och tillväxtpakten. Europeiska rådet har också antagit en separat resolution om tillväxt och sysselsättning som fastställer medlemsstaternas, kommissionens och rådets bestämda åtaganden att ge nya impulser för att låta sysselsättningen ligga högst på unionens politiska dagordning. En sund politik både när det gäller makroekonomi och budget går hand i hand med en stark och hållbar tillväxt på produktions- och sysselsättningsområdena. Dessa två resolutioner (bilaga I) bidrar till makroekonomisk stabilitet, tillväxt och sysselsättning.

Enighet har uppnåtts om de två förordningar som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten för att garantera budgetdisciplin i EMU. Dessa förordningar omfattar också de skyldigheter som åligger de medlemsstater som inte deltar i euro-området. Europeiska rådet uppmanar rådet att anta dessa förordningar utan dröjsmål.

I förordningarna fastställs en ram för effektiv multilateral övervakning, och förfarandet vid alltför stora underskott beskrivs noggrant. Europeiska rådet stöder det system som enligt förordningen föreskrivs för förfarandet vid alltför stora underskott, varigenom krävs att avkastningen från sanktionerna skall delas ut till de medlemsstater som deltar i euro­området och som inte har för stora underskott. Om det är nödvändigt kommer budgetförordningen att ändras före slutet av 1998. Det råder enighet om att sanktioner

enligt artikel 104c inte skall påverka de utgiftstak som finns i budgetplanen. Det skall vidare noteras att utgifter för att fördela avkastningen från sanktioner inte skall räknas av mot taket på 1,335 % av BNI för de åtagandebemyndiganden som anges i artikel 3.2 i beslutet om egna medel.

* Principerna för och de grundläggande komponenterna i en ny växelkursmekanism (ERM 2) som skall inrättas från och med den 1 januari 1999 har fastställts i en resolution som Europeiska rådet har antagit (bilaga II). Europeiska rådet noterar att cheferna för centralbankerna godkänner texten till denna resolution inklusive fluktuationsband på +/- 15 %.

* Det råder nu fullständig enighet om de två förordningar som utgör den rättsliga ramen för euron och som snart kommer att offentliggöras tillsammans. Den första förordningen grundas på artikel 235 och har redan antagits, medan den andra förordningen kommer att antas av rådet så tidigt som möjligt under 1998 omedelbart efter det att beslut har fattats om vilka medlemsstater som skall delta i euro­området.

* Europeiska rådet välkomnar och stödjer helt valet av de nya euro-myntens design. Tillsammans med euro-sedlarna utgör dessa för medborgarna ett konkret tecken på förberedelserna för att införa euron.

De framsteg som har uppnåtts innebär att de flesta tekniska förberedelserna för EMU nu är avslutade. Europeiska rådet noterar att den återstående perioden före starten av den tredje etappen av EMU den 1 januari 1999 bör användas för att intensifiera de praktiska ansträngningarna från alla aktörer, inklusive offentliga förvaltningar, i förberedelserna för att införa euron.

Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att i samarbete med Europeiska monetära institutet studera effektiva sätt att genomföra alla bestämmelserna i artikel 109 i fördraget och i synnerhet artikel 109.2 om eventuellt utarbetande av allmänna riktlinjer för valutapolitiken i förhållande till en eller flera valutor i tredje land utan att det påverkar huvudmålet för Europeiska centralbanksystemet som är att upprätthålla prisstabilitet i full överensstämmelse med Europeiska centralbankens stadgar, artikel 109.4 om gemenskapens ståndpunkt på internationell nivå när det gäller frågor av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen och om hur denna skall företrädas, med iakttagande av den befogenhetsfördelning som anges i artiklarna 103 och 105 och artikel 109b.1 om bestämmelserna om rådets ställning vid möten med ECB-rådet.

Europeiska rådet uppmanar dessutom rådet och kommissionen att granska och ange hur förfarandena för ekonomisk samordning i tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen skall kunna förbättras i samklang med principerna för och tillämpningen av fördraget. Rådet uppmanas att förbereda en lägesrapport till Europeiska rådets möte i Luxemburg.

Europeiska rådet instämmer helt i rådets rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik. I resolutionen om tillväxt och sysselsättning uppmanas rådet av Europeiska rådet att stärka sysselsättningsaspekten i de allmänna riktlinjerna. Rådet anmodas att genomföra detta så snart som möjligt.

Europeiska rådet noterar att medlemsstaterna har gjort ihärdiga ansträngningar för att uppnå en hög grad av varaktig konvergens, särskilt på budgetområdet, och att dessa ansträngningar bidrar till förbättrade utsikter för tillväxt och sysselsättning 1997 och framåt.

Europeiska rådet välkomnar den förståelse som rådet har uppnått för tidsramen för genomförandet snarast möjligt under 1998 i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 109j.4. Denna tidsram gör det också möjligt för Europaparlamentet att delta fullt ut i denna process.

Europeiska rådet betonar vikten av att tillämpa strikt budgetdisciplin inte bara på nationell nivå utan också på gemenskapsnivå i samband med EU-budgeten.

Det välkomnar de framsteg som gjorts i samband med programmet SEM 2000 (sund och effektiv förvaltning) och bekräftar på nytt hur viktigt detta initiativ är för att förbättra den ekonomiska förvaltningen av gemenskapens utgifter och skärpa kampen mot bedrägeri samt understryker behovet av att fortsätta på den inslagna vägen.

SYSSELSÄTTNING, KONKURRENSKRAFT OCH TILLVÄXT

För att bibehålla dynamiken när det gäller att främja ekonomisk tillväxt och bekämpa arbetslösheten kommer Europeiska rådet att hålla ett extraordinärt möte under det luxemburgska ordförandeskapet för att granska framstegen i bland annat genomförandet av initiativen rörande sysselsättningsskapande möjligheter för små och medelstora företag, en ny rådgivande grupp i konkurrensfrågor, studiet av goda erfarenheter av medlemsstaternas arbetsmarknadspolitik och Europeiska investeringsbankens (EIB) initiativ för att skapa arbetstillfällen, som det hänvisas till i Europeiska rådets resolution om tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet uppmanar kommissionen och rådet att i samarbete med EIB förbereda en lägesrapport till detta Europeiska råd.

Europeiska rådet bekräftar på nytt den vikt det lägger vid att främja sysselsättningen och att minska Europas oacceptabelt höga arbetslöshetsnivåer, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och lågutbildade.

Rådet upprepar på nytt att det krävs ett positivt och konsekvent tillvägagångssätt för att skapa arbetstillfällen, vilket innebär en stabil makroekonomisk ram, fullbordande av den inre marknaden, en aktiv sysselsättningspolitik samt modernisering av arbetsmarknaderna, för att föra medlemsstaterna vidare framåt mot målet full sysselsättning.

Europeiska rådet välkomnade den gemensamma interimsrapport om sysselsättning som har tagits fram av Ekofin-rådet, rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) och kommissionen samt den rapport om de framsteg som har gjorts när det gäller förtroendepakten för sysselsättningsåtgärder i Europa, framlagd av kommissionens ordförande.

Europeiska rådet noterade med godkännande den överenskommelse som träffades vid regeringskonferensen om att införliva både det sociala avtalet och en ny avdelning om sysselsättning i fördraget. Rådet bör försöka se till att de tillämpliga bestämmelserna under denna avdelning omedelbart börjar gälla. På så sätt betonas det avgörande sambandet mellan skapande av arbetstillfällen, möjligheten att få anställning och den sociala sammanhållningen.

Det är nödvändigt att återinföra en hållbar, stark och icke-inflationistisk tillväxt för att uppnå en varaktig lösning på gemenskapens arbetslöshetsproblem och för att kunna göra ytterligare framsteg på väg mot sunda offentliga finanser. Strukturella brister fortsätter att hämma både tillväxt och möjligheterna att omvandla tillväxten till ökad sysselsättning.

Europeiska rådet lägger den allra största vikt vid att det i medlemsstaterna skapas villkor för att främja en utbildad och anpassningsbar arbetskraft samt flexibla arbetsmarknader som reagerar på ekonomiska förändringar. Detta kräver att medlemsstaterna ingriper aktivt på arbetsmarknaderna för att hjälpa människor att utveckla sina möjligheter att få anställning. Sådana åtgärder är viktiga för att Europeiska unionen skall kunna förbli konkurrenskraftig i alla avseenden och för att arbetslöshetens gissel skall kunna angripas.

Det vore önskvärt att få till stånd en minskning av skattetrycket i de flesta medlemsstaterna, i synnerhet skatten på arbete. Det behövs dessutom en restriktiv omstrukturering av de offentliga utgifterna för att uppmuntra investeringar i humankapital, forskning och utveckling, innovation och den infrastruktur som är väsentlig för konkurrenskraften.

Vidare bör utbildning och livslångt lärande utformas så att de svarar mot arbetsmarknadens behov, skattesystemen och de sociala skyddssystemen ses över ytterligare i syfte att skapa fler arbetstillfällen och aktivare arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomföras. Bättre effektivitet och rättvisa kan uppnås genom att de sociala transfereringarna används på ett mer aktivt sätt och genom att bidragssystemen omvandlas till system som främjar aktivitet, vilket förbättrar arbetstagarnas möjligheter att få anställning.

Europeiska rådet noterar med tillfredställelse det arbete som har utförts när det gäller indikatorer som kommer att göra det möjligt att tillämpa benchmarking av de åtgärder och den politik som har bedrivits i medlemsstaterna under deras fleråriga sysselsättningsprogram. Europeiska rådet uppmanar Sysselsättnings- och arbetsmarknadskommittén samt Kommittén för ekonomisk politik att diskutera dessa frågor i syfte att göra det möjligt för medlemsstaterna att identifiera särskilt bra resultat och effektiva metoder samt att ta hänsyn till dem vid utformningen av sin politik.

De ansträngningar som har gjorts av arbetsmarknadens parter när det gäller löneåterhållsamhet välkomnades och de bör fortgå. Dessutom bör man i löneavtalen ta större hänsyn till skillnader i kvalifikationer och mellan olika regioner för att underlätta skapandet av arbetstillfällen. Europeiska rådet välkomnar varmt det avtal som har träffats mellan arbetsmarknadens parter när det gäller deltidsarbete och uppmanar dem att när de diskuterar komma ihåg behovet av att balansera en anpassningsbar arbetsmarknad med social trygghet för att öka sysselsättningsgraden.

Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse medlemsstaternas oerhört positiva reaktion på den inbjudan som gjordes i Florens att välja ut regioner eller städer som kan agera som kandidater för pilotprojekt när det gäller territoriella och lokala sysselsättningspakter. Som ett resultat har cirka 90 sådana pakter slutits och de kommer att sättas igång vid en konferens i Bryssel i november i år.

*

* *

Europeiska rådet bekräftar på nytt den betydelse det fäster vid en väl fungerande inre marknad som en viktig del i den övergripande strategin att främja konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och sysselsättning i unionen. Det välkomnar kommissionens "Handlingsplan för den inre marknaden" och stödjer dess övergripande målsättning. De fyra strategiska målen i handlingsplanen bör utgöra basen till en förnyad politisk ansträngning för att avskaffa återstående hinder så att det kan säkerställas att hela den potentiella vinsten med den inre marknaden förverkligas.

Europeiska rådet håller med om betydelsen av att garantera full överensstämmelse mellan åtgärder på den inre marknadens område och unionens övriga politik, särskilt den sociala dimensionen, regional sammanhållning, konkurrenspolitik, utveckling av små och medelstora företag, skydd av miljö, hälsa och konsumenters rättigheter.

Europeiska rådet understryker nödvändigheten av att göra en tidsmässig skillnad mellan olika kategorier av åtgärder i handlingsplanen. Först och främst bör gemenskapens institutioner och medlemsstater koncentrera uppmärksamheten på områden där åtgärder kan vidtas omgående eller där förhandlingar kan avslutas snabbt på grundval av befintliga förslag.

Som ett område där åtgärder kan vidtas omgående, betonar Europeiska rådet det första strategiska målet i handlingsplanen, nämligen att göra nuvarande regler för den inre marknaden effektivare.

Europeiska rådet understryker den centrala betydelsen av att all överenskommen lagstiftning överförs korrekt och i rätt tid till nationell lag, behovet av fullständig information till medborgarna och näringslivet om den inre marknaden och nödvändigheten av ett aktivt genomförande av gemenskapslagstiftningen i medlemsstaterna och införandet av ett snabbare och effektivare förfarande för problemlösning, inklusive överläggningar på rådsnivå när det gäller återkommande problem. Europeiska rådet anmodar kommissionen att undersöka vilka medel som kan användas för att på ett effektivt sätt garantera den fria rörligheten för varor, inklusive möjligheten att införa sanktioner mot medlemsstater. Det anmodar kommissionen att lägga fram de relevanta förslagen före nästa möte i december 1997.

Europeiska rådet bekräftar sitt starka åtagande att förenkla gällande och nya lagar och andra författningar i avsikt att förbättra kvaliteten på gemenskapslagstiftningen och minska den administrativa bördan för det europeiska näringslivet, särskilt för de små och medelstora företagen. Kommissionen uppmanas att inrätta en aktionsgrupp för detta. Dessutom uppmanar rådet kommissionen att bredda sitt rullande program för förenkling i samråd med alla berörda parter och inbjuder medlemsstaterna att bedriva liknande förenklingsåtgärder på det nationella planet.

Europeiska rådet anmodar rådet och Europaparlamentet att försöka komma fram till en snar överenskommelse om ett begränsat antal prioriterade åtgärder som fastställs i handlingsplanen på grundval av befintliga förslag, om möjligt före utgången av detta år. Det uppmanar dessutom rådet att vidta nödvändiga åtgärder, när det är lämpligt på grundval av ytterligare förslag från kommissionen, för att komma fram till bredast möjliga överenskommelse i början av 1999 när det gäller övriga nyckelområden på den inre marknaden.

Europeiska rådet välkomnar de kommande tre ordförandeskapens åtagande att prioritera handlingsplanen. Det uppmanar Europaparlamentet att ge sitt politiska stöd till handlingsplanen i syfte att så mycket som möjligt öka takten när det gäller antagandet av lagstiftningsåtgärderna i fråga. Det uppmanar kommissionen att rapportera om hur genomförandet av planen fortgår till rådet samt till Europeiska rådet i december 1997.

Eftersom den europeiska industrins konkurrenskraft utgör grundvalen för tillväxt, för att skapa arbetstillfällen och för att höja levnadsstandarden välkomnar Europeiska rådet slutsatserna av den 24 april 1997 från rådet (industri) om organisationen av arbetet rörande den europeiska industrins konkurrenskraft, enligt vilka en årlig debatt om konkurrenskraft kommer att organiseras inom ramen för rådet (industri) på grundval av ett benchmarking-program som kommissionen utformat.

Kommissionen kommer också att utveckla analyser och initiativ avseende konkurrenskraften, särskilt inom informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT). I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet bildandet av den nya rådgivande gruppen i konkurrensfrågor.

*

* *

De medlemmar i Europeiska rådet vars stater är parter i det avtal om socialpolitik som finns bifogat till protokoll nr 14 i Fördraget om Europeiska unionen stödjer helhjärtat Förenade kungarikets beslut att ansluta sig till de sociala bestämmelserna i det nya fördraget. De noterar med stor tillfredsställelse att Förenade kungariket är redo att godta de direktiv om vilka en överenskommelse redan har nåtts i avtalet, samt de som kan komma att antas innan det nya fördraget träder i kraft. Europeiska rådet noterar att man måste finna medel för att ge rättslig verkan åt dessa önskemål före undertecknandet av Amsterdamfördraget.

Mot denna bakgrund förklarar de medlemmar i Europeiska rådet vars stater är parter i avtalet om socialpolitik att Förenade kungariket nu kommer att uppmanas att uttrycka sina synpunkter vid diskussionerna om de rättsakter som skall antas på grundval av nämnda protokoll samt att ordförandeskapet och medlemsstaterna, samtidigt som de till fullo respekterar bestämmelserna i detta protokoll och i rådets arbetsordning, kommer att göra sitt bästa för att nå en lösning som tar hänsyn till dessa synpunkter.

De bekräftar även, i händelse av att Amsterdamfördraget inte träder i kraft före den 1 januari 1998, att rådet skall ledas av företrädarna för Förenade kungarikets regering för sådana ärenden som omfattas av detta protokoll under dess ordförandeskap under den första hälften av 1998.

MILJÖ

Europeiska rådet bekräftar på nytt Europeiska unionens åtaganden med avseende på Världsmiljökonferensen för fem år sedan. Europeiska unionen anser att Rioprocessen behöver påskyndas för att man skall nå ett stadium då en hållbar utveckling i hela världen är möjlig. För att möjliggöra detta är det väsentligt att den ekonomiska politiken, miljöpolitiken och socialpolitiken integreras och samordnas väl. Två mål är särskilt viktiga: utrotandet av fattigdomen och en förändring av konsumtions- och produktionsmönstren. Europeiska unionen kommer att spela en ledande roll i UNGASS genom att försöka skapa samförstånd om konkreta mål för en hållbar utveckling.

Europeiska rådet upprepar behovet av ett kraftfullt agerande inför risken för klimatförändringar.

Europeiska rådet bekräftar på nytt att förhandlingsprocessen för att stärka ramkonventionen om klimatförändringar bör leda fram till ett protokoll som skall antas i Kyoto i december, och som innehåller rättsligt bindande åtaganden om väsentliga totala minskningar av utsläpp av växthusgaser till under 1990 års nivå efter år 2000, och också gemensamma och samordnade strategier och åtgärder.

Europeiska unionen har enats om att som gemenskapens förhandlingsposition i Kyoto föreslå en 15-procentig minskning, jämfört med 1990 års nivå, av utsläppsnivåerna för de viktigaste växthusgaserna till år 2010.

Europeiska rådet diskuterade olika miljöinitiativ och bekräftade på nytt rådets positiva inställning till konventionen om skydd av skogarna.

*

* *

Europeiska rådet har antagit en förklaring om förbud mot kloning av människa (bilaga IV).

FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA:

ÅTGÄRDER MOT ORGANISERAD BROTTSLIGHET OCH NARKOTIKA

Europeiska rådet uttrycker sin tillfredsställelse över den handlingsplan som högnivågruppen för frågor om organiserad brottslighet har utarbetat som svar på det mandat som stats- eller regeringscheferna gav gruppen vid mötet i Dublin i december 1996. Europeiska rådet stöder de politiska riktlinjer som förelagts det för godkännande och ger rådet i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra planen, övervaka dess utveckling och avlägga rapport till Europeiska rådet i juni 1998. Det välkomnar särskilt den allsidiga strategi som kommer till uttryck i handlingsplanen med dess betoning på såväl förebyggande som brottsbekämpande åtgärder, på balansen mellan tillnärmning eller harmonisering av lagstiftningen och praktiskt samarbete mellan brottsbekämpande organ både på rättslig och polisiär nivå, samt på betydelsen av samarbete med unionens huvudsakliga partner, särskilt med ansökarländerna. Europeiska rådet understryker den nyckelroll som Europol skall spela i kampen mot den organiserade brottsligheten och upprepar den höga prioritet som ratificeringen av Europolkonventionen och protokollet om privilegier och immunitet före utgången av 1997 av samtliga medlemsstater har för Europeiska rådet.

Europeiska rådet noterar ordförandeskapets interimsrapport om narkotika som drar upp riktlinjerna för de åtgärder som måste genomföras som en uppföljning av de förslag som det godkände i Dublin beträffande de olika aspekterna av narkotikaproblemet, särskilt minskning av efterfrågan och tillgång samt internationellt samarbete. Det välkomnar den stora uppmärksamhet som ägnas åt syntetiska droger och den gemensamma åtgärd som rådet har antagit för att inrätta ett system för tidig varning. Det anmodar rådet att fortsätta sitt arbete med kemiska prekursorer.

Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta arbeta för ett samarbete med tredje länder och regioner och för ett genomförande av den gemensamma åtgärden om tillnärmning av lagar och arbetsmetoder för polis, tullmyndigheter och rättsliga myndigheter i kampen mot narkotikamissbruk och olaglig handel med narkotika, och anmodar rådet att göra en första utvärdering av genomförandet av åtgärder inför Europeiska rådet i Luxemburg.

KORRUPTION

Europeiska rådet välkomnar justitie- och inrikesministrarnas antagande av konventionen om korruption vid deras möte i maj 1997 och anmodar medlemsstaterna att ratificera konventionen snarast. Det anmodar också medlemsstaterna att ratificera konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och det nyligen antagna andra protokollet vid mitten av år 1998.

ASYL OCH INVANDRING

Europeiska rådet välkomnar att ratificeringsförfarandena har avslutats för den konvention som bestämmer vilken stat som är ansvarig för att granska asylansökningar som inlämnats i en av Europeiska gemenskapens medlemsstater (Dublinkonventionen), så att denna konvention kan träda i kraft senast den 1 september 1997.

RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

Europeiska rådet välkomnar överenskommelsen om det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet som kommer att inrättas i Wien. Detta utgör en betydande insats med tanke på att 1997 är det europeiska året mot rasism och främlingsfientlighet.

UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER

HANDELSFRÅGOR

Europeiska rådet uttrycker sin tillfredsställelse över det framgångsrika ingåendet av avtalet om informationsteknik och förhandlingarna inom WTO om grundläggande telekommunikationstjänster, som tillsammans liberaliserar omkring 1 biljon US-dollar i global handel med varor och tjänster.

Europeiska rådet upprepar den vikt som Europeiska unionen fäster vid genomförandet av WTO:s allsidiga och integrerade åtgärdsprogram för de minst utvecklade länderna och som godkändes vid WTO:s ministerkonferens i Singapore.

Europeiska rådet noterade med tillfredsställelse att rådet har lagt fram en rapport om utvecklingen av handelspolitiken och gemenskapens preferensavtal, i enlighet med den begäran som Europeiska rådet i Florens uttryckte.

FÖRBINDELSERNA MELLAN EU OCH USA

Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse de framsteg som gjorts i genomförandet av den nya transatlantiska agendan och det gemensamma åtgärdsprogrammet för EU och USA som antogs på toppmötet mellan EU och USA i Haag den 28 maj. Det noterar också att toppmötet sammanföll med firandet av 50-årsminnet av Marshallplanen, och på så sätt underströk den viktiga roll som EU och USA är beslutna att även fortsättningsvis spela när det gäller att tillsammans främja stabiliteten och utvecklingen av ett demokratiskt och odelat Europa.

MEDELHAVET

Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från den andra Europa-Medelhavskonferensen som hölls i Valletta på Malta den 15-16 april 1997 vilken vid en för regionen politiskt kritisk tidpunkt, på nytt bekräftade de principer och mål som man enades om i Barcelona år 1995 och som anger ett antal prioriteringar inför den framtida utvecklingen av partnerskapet. Europeiska rådet uppmanar alla parter att aktivt fortsätta att stärka partnerskapet med sikte på att skapa ett gemensamt Europa-Medelhavsområde där fred, välstånd och stabilitet råder.

Europeiska rådet välkomnar de framsteg som gjorts i riktning mot upprättandet av ett frihandelsområde för Europa-Medelhavet genom ytterligare utvidgning av ett nätverk av Europa-Medelhavsavtal, vilket utgör ett mycket viktigt inslag i partnerskapet. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet undertecknandet av ett Europa-Medelhavsinterimsavtal om associering med Palestinska befrielseorganisationen till förmån för den palestinska myndigheten på Västbanken och Gazaremsan och betonar vikten av att de ännu inte slutförhandlade avtalen med Egypten, Libanon, Jordanien och Algeriet skall ingås så snart som möjligt på grundval av det mandat som rådet har enats om.

RYSSLAND

Europeiska rådet bekräftar den grundläggande betydelse som det fäster vid utvecklingen av politiska och ekonomiska förbindelser mellan unionen och Ryska federationen. Det noterar med tillfredsställelse den aktiva utvecklingen av en dialog mellan EU och Ryssland på alla nivåer och i synnerhet det viktiga bidrag som toppmötet mellan EU och Ryssland lämnade till denna utveckling.

Europeiska rådet välkomnar undertecknandet av grundakten om ömsesidiga förbindelser, samarbete och säkerhet mellan Nato och Ryska federationen. Detta avtal, vars tillkomst Europeiska rådet stödde i sina slutsatser i Cannes i juni 1995, utgör ett grundläggande bidrag till uppbyggnaden av en ny europeisk säkerhetsarkitektur inom vilken Ryssland har sin givna plats.

SYDAFRIKA

Europeiska rådet erinrar om den vikt som unionen fäster vid en fördjupning och ett stärkande av sina förbindelser med Sydafrika. Undertecknandet i april av det protokoll som reglerar Sydafrikas partiella anslutning till Lomékonventionen utgjorde ett viktigt steg i denna process. Likaledes välkomnar Europeiska rådet den sydafrikanska regeringens bekräftelse på att den aktivt kommer att fortsätta förhandlingarna om handel och samarbete, fiske och vin och snarast ingå avtal på dessa områden. Europeiska unionen ser fram emot ett nära samarbete med Sydafrika i dess egenskap av medlem i Afrikanska enhetsorganisationen och Utvecklingsgemenskapen för södra Afrika för att hjälpa till att ta itu med mer omfattande problem av gemensamt intresse i Afrika.

FREDSPROCESSEN I MELLANÖSTERN

Europeiska rådet har antagit den uppmaning till fred i Mellanöstern som återfinns i bilaga III.

F.D. JUGOSLAVIEN

Europeiska rådet fortsätter att oroa sig över de hittills långsamma framsteg som gjorts när det gäller att konsolidera Bosnien-Hercegovina som en enda stat i enlighet med Daytonavtalen. Det erinrar parterna om deras ansvar inför sina egna folk att med uppriktig vilja genomföra de åtaganden som de gjorde i Dayton om nya katastrofer skall kunna undvikas. Det erinrar om rådets olika förklaringar och slutsatser om Bosnien-Hercegovina och välkomnar och stöder slutsatserna från ministermötet i Sintra den 30 maj. Det uttrycker sin stora uppskattning gentemot den Höge företrädaren, Carl Bildt, för det sätt på vilket han med engagemang, energi och stor skicklighet har gripit sig an en ytterst svår uppgift. EU kommer att ge hans efterträdare, Carlos Westendorp, samma starka stöd och Europeiska rådet välkomnar hans utnämning. Europeiska unionen kommer att arbeta tillsammans med honom och med andra medlemmar av det internationella samfundet för att förmå parterna i Bosnien-Hercegovina att till alla delar fullgöra sina åtaganden i sitt eget och sina folks intresse och för att skapa stabilitet i området.

Europeiska rådet delar det internationella samfundets oro över att arbetet för verklig demokrati och respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna framskrider så långsamt i Förbundsrepubliken Jugoslavien och över att Gonzalez-rapporten endast delvis har genomförts. Det erinrar myndigheterna i Belgrad om att den fortsatta utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Förbundsrepubliken Jugoslavien kommer att bero på huruvida rapporten genomförs fullständigt och framsteg görs när det gäller Kosovo (respekten för de mänskliga rättigheterna, beviljande av ett stort mått av självstyre), på genomförandet av Dayton-avtalen och andra relevanta villkor i EU:s strategi med avseende på länderna i området.

Vad beträffar Kroatien välkomnar Europeiska rådet valen som har hållits där, i synnerhet i östra Slavonien och uttrycker sin uppskattning för den nyckelroll som UNTAES och dess förvaltare, Jacques Klein, har spelat men betonar samtidigt att respekten för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter över hela landet liksom fördrivna personers och flyktingars rätt att återvända fortfarande är en förutsättning för återintegreringsprocessen och för förbättrade förbindelser mellan EU och Kroatien.

ALBANIEN

Europeiska rådet bekräftar på nytt unionens beslutsamhet att, i enlighet med dess gemensamma ståndpunkt av den 2 juni och dess regionala strategi, hjälpa Albanien att återupprätta politisk och ekonomisk stabilitet, skapa inre säkerhet och främja den demokratiska processen genom att genomföra fria och rättvisa val enligt tidsplanen som överensstämmer med internationell standard. Europeiska rådet stöder helt de samordningsansträngningar som den personliga företrädaren för den sittande ordföranden i OSSE, Franz Vranitzky, gör, och den multinationella skyddsstyrkans viktiga roll i arbetet med att hjälpa till med att skapa säkra förhållanden för valprocessen och det internationella samfundets olika uppdrag i Albanien.

KONGO

Europeiska unionen ser fram emot att upprätta konstruktiva förbindelser med den nya regeringen i Demokratiska republiken Kongo. För att landet skall kunna återuppbyggas och få godkännande och stöd från det internationella samfundet, inklusive Europeiska unionen, är respekten för de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, liksom ett äkta åtagande för demokratin en väsentlig grundval. EU välkomnar överenskommelsen mellan president Kabila och FN:s generalsekreterare om en undersökning av påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna i Kongo och förväntar sig att president Kabila skall verkställa denna

överenskommelse och genomföra de konkreta åtgärder som han har tillkännagivit när det gäller demokratiseringsprocessen, vilket bör kunna leda till fria och rättvisa val inom två år. Europeiska unionen är beredd att helhjärtat delta i denna process. Avsikten är att en trojka på politisk nivå skall besöka Kinshasa om möjligt denna månad.

Europeiska rådet erinrar om behovet av en internationell konferens om fred och stabilitet i området vid de stora sjöarna under överinseende av FN och OAU.

HONGKONG OCH MACAO

Inför det nära förestående överlämnandet av Hongkong erinrar Europeiska rådet om sina slutsatser i Dublin den 13-14 december och rådets slutsatser av den 2 juni till stöd för framtida stabilitet och välstånd i den särskilda administrativa regionen Hongkong i Folkrepubliken Kina. Det understryker den vikt som det fäster vid fullständig respekt för rättigheter och frihet för folket i Hongkong och den höga grad av självstyre, även för handeln, som Hongkong skall få enligt den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen och grundlagen för den särskilda administrativa regionen Hongkong, som när de genomförs fullt ut är den bästa garantin för Hongkongs framtid.

När det gäller Macao uttrycker Europeiska rådet sin önskan om att övergångsprocessen på detta territorium skall fortsätta att äga rum i enlighet med den gemensamma kinesisk­portugisiska förklaringen från 1987, och därigenom bidra till en smidig övergång för förvaltningen 1999.

EU:s TOPPMÖTEN MED LATINAMERIKA, VÄSTINDIEN OCH AFRIKA

Europeiska rådet ser fram emot ett toppmöte mellan EU:s stats- och regeringschefer och Latinamerika och Västindien. Det ser även fram emot ett toppmöte mellan EU och Afrika. Dessa möten bör äga rum senast år 2000. Det fäster stor vikt vid att dessa toppmöten förbereds omsorgsfullt så att resultaten av dem blir framgångsrika.

KONTROLL AV VAPENEXPORT

Europeiska rådet betonade den avgörande roll som samordnade internationella ansträngningar spelar för att uppnå en vederbörlig reglering av vapenexporten. Det krävde därför förnyad och ihärdig uppmärksamhet för att, inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utveckla en ansvarsfull och konsekvent politik för kontroll av vapenexport i hela unionen på grundval av de gemensamma kriterier som fastställs i slutsatserna från Europeiska råden den 29 juni 1991 och den 26-27 juni 1992. Ett större utbyte av relevant information om nationella principer och nationell praxis för utfärdande av vapenlicenser är betydelsefullt för en mer fullständig och samstämmig tillämpning av de gemensamma kriterierna.

___________________

I. EUROPEISKA RÅDETS RESOLUTIONER OM STABILITET, TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING

II. EUROPEISKA RÅDETS RESOLUTION OM INFÖRANDE AV EN VÄXELKURSMEKANISM I TREDJE ETAPPEN AV EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

III. EUROPEISKA UNIONENS UPPMANING TILL FRED I MELLANÖSTERN

IV. EUROPEISKA RÅDETS FÖRKLARING OM FÖRBUD MOT KLONING AV MÄNNISKA

___________________

BILAGA I

EUROPEISKA RÅDETS RESOLUTIONER

OM STABILITET, TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING

Europeiska rådet har antagit två resolutioner.

I den ena resolutionen fastställs medlemsstaternas, kommissionens och rådets orubbliga åtagande vad beträffar genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. I den andra resolutionen, som handlar om tillväxt och sysselsättning, fastställs medlemsstaternas, kommissionens och rådets orubbliga åtagande när det gäller att ge en förnyad impuls för att sysselsättningen orubbat skall stå kvar överst på unionens politiska dagordning.

En sund makroekonomisk politik och budgetpolitik går hand i hand med en stark och hållbar tillväxt när det gäller produktion och sysselsättning. Båda resolutionerna bidrar till att skapa makroekonomisk stabilitet, tillväxt och sysselsättning.

_____________

Europeiska rådets resolution om

I. Vid mötet i Madrid i december 1995 bekräftade Europeiska rådet den avgörande betydelsen av att säkerställa budgetdisciplin under den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Sex månader senare gav Europeiska rådet i Florens åter uttryck för denna åsikt och i Dublin i december 1996 nåddes enighet om huvuddragen i en stabilitets- och tillväxtpakt. Under den tredje etappen av EMU skall medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser, vilket är ett klart åliggande enligt fördraget.() Europeiska rådet betonar betydelsen av att sunda offentliga finanser säkerställs som ett medel att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och en stark varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning. Det är även nödvändigt att säkerställa att den nationella budgetpolitiken stöder en stabilitetsinriktad monetär politik. Genom att ansluta sig till målet med sunda offentliga finanser med budgetar nära balans eller i överskott kommer alla medlemsstater att få möjlighet att agera vid normala konjunktursvängningar samtidigt som underskottet i de offentliga finanserna hålls inom referensvärdet 3 % av BNP.

II. Vid mötet i Dublin i december 1996 begärde Europeiska rådet förberedandet av en stabilitets- och tillväxtpakt som skall uppnås i enlighet med fördragets principer och förfaranden. Denna stabilitets- och tillväxtpakt ändrar inte på något sätt kraven för deltagande i den tredje etappen av EMU, varken i den första gruppen eller vid något senare tillfälle. Medlemsstaterna förblir ansvariga för sin nationella budgetpolitik om inte annat följer av bestämmelserna i fördraget. De kommer att vidta de åtgärder som krävs för att ta sitt ansvar enligt dessa bestämmelser.

III. Stabilitets- och tillväxtpakten som innehåller både förebyggande och avskräckande åtgärder består av denna resolution och två rådsförordningar, varav den ena avser förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, och den andra avser påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.

IV. Europeiska rådet uppmanar högtidligen alla parter, dvs. medlemsstaterna, rådet och kommissionen, att strikt och punktligt tillämpa fördraget samt stabilitets- och tillväxtpakten. Denna resolution ger fast politisk vägledning åt de parter som kommer att tillämpa stabilitets- och tillväxtpakten. Därför har Europeiska rådet enats om följande riktlinjer:

Medlemsstaterna

1. åtar sig att respektera det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott i deras stabilitets- eller konvergensprogram och att vidta de korrigerande åtgärder i fråga om de offentliga finanserna som de anser vara nödvändiga för att uppnå målen i deras stabilitets- eller konvergensprogram så snart de får information som indikerar väsentliga faktiska eller förväntade avvikelser från dessa mål,

2. uppmanas att på eget initiativ offentliggöra de rekommendationer som rådet lämnar dem enligt artikel 103.4,

3. åtar sig att vidta de korrigerande åtgärder i fråga om de offentliga finanserna som de anser vara nödvändiga för att uppnå målen i deras stabilitets- eller konvergensprogram så snart de får en tidig varning i form av en rekommendation som rådet utfärdar i enlighet med artikel 103.4,

4. kommer utan dröjsmål att påbörja de korrigerande anpassningar av de offentliga finanserna som de anser vara nödvändiga när de får information som visar att det finns risk för alltför stora underskott,

5. kommer att korrigera alltför stora underskott så snart som möjligt efter att de har uppkommit; en sådan korrigering bör slutföras senast under det år som följer på det år då det alltför stora underskottet fastställs, om inte särskilda omständigheter föreligger,

6. uppmanas att på eget initiativ offentliggöra rekommendationer som har lämnats i enlighet med artikel 104c.7,

7. åtar sig att inte åberopa artikel 2.3 i rådets förordning om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott om de inte befinner sig i en allvarlig recession; för att bedöma om konjunkturnedgången är allvarlig kommer medlemsstaterna som regel att ha ett årligt fall i real BNP om minst 0,75 % som referensvärde.

Kommissionen

1. kommer att utöva sin initiativrätt enligt fördraget på ett sätt som underlättar att stabilitets- och tillväxtpakten fungerar strikt, punktligt och effektivt,

2. kommer utan dröjsmål att lägga fram de rapporter, yttranden och rekommendationer som krävs för att rådet skall kunna fatta beslut enligt artiklarna 103 och 104c; detta kommer att bidra till att det förebyggande varningssystemet fungerar effektivt och att förfarandet vid alltför stora underskott inleds snabbt och tillämpas strikt,

3. åtar sig att utarbeta en rapport enligt artikel 104c.3 så snart det föreligger risk för alltför stora underskott eller så snart som det förväntade eller faktiska underskottet i de offentliga finanserna överstiger referensvärdet 3 % av BNP och därigenom inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 104c.3,

4. åtar sig, i de fall kommissionen anser att ett underskott som överstiger 3 % av BNP inte är alltför stort och denna bedömning skiljer sig från Ekonomiska och finansiella kommitténs bedömning, att skriftligen förelägga rådet skälen till denna ståndpunkt,

5. åtar sig att på anmodan av rådet enligt artikel 109d som regel lägga fram en rekommendation till ett rådsbeslut om huruvida ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104c.6.

Rådet

1. förpliktigas att strikt och punktligt tillämpa de delar av stabilitets- och tillväxtpakten som faller under dess behörighet; det skall så snart det är möjligt fatta nödvändiga beslut enligt artiklarna 103 och 104c,

2. anmodas att beakta tidsfristerna för tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott som övre gräns; i synnerhet skall rådet i enlighet med artikel 104c.7 ge rekommendationer om att de alltför stora underskotten skall rättas till så snart som möjligt efter det att de har uppkommit och inte senare än under det år som följer på det då de fastställdes, om inte särskilda omständigheter föreligger,

3. uppmanas att alltid införa sanktioner om en deltagande medlemsstat underlåter att enligt rådets rekommendationer vidta de åtgärder som krävs för att få situationen med alltför stora underskott att upphöra,

4. anmodas att alltid kräva en räntelös deposition varje gång rådet beslutar att införa sanktioner mot en deltagande medlemsstat i enlighet med artikel 104c.11,

5. anmodas att alltid omvandla en deposition till böter två år efter beslutet om att införa sanktioner i enlighet med artikel 104c.11, såvida inte det alltför stora underskottet enligt rådets uppfattning har avhjälpts,

6. uppmanas att alltid skriftligen ange de skäl som ligger till grund för ett beslut om att inte vidta åtgärder, om rådet vid någon tidpunkt i förfarandet vid alltför stora underskott eller förfarandet för övervakningen av de offentliga finanserna inte har handlat enligt en rekommendation från kommissionen, och i sådana fall offentliggöra hur varje medlemsstat har röstat.

_____________

Europeiska rådet, församlat i Amsterdam den 16 juni 1997,

SOM ERINRAR OM slutsatserna från Europeiska rådet i Essen, kommissionens initiativ "Insatser för sysselsättningen - en förtroendepakt", samt om Dublin-förklaringen om sysselsättningen,

har antagit följande riktlinjer:

INLEDNING

1. Det är av yttersta vikt att det ges en förnyad impuls för att sysselsättningen orubbat skall stå kvar överst på unionens politiska dagordning. EMU samt stabilitets- och tillväxtpakten kommer att stärka den inre marknaden och främja en icke-inflationsdrivande, makroekonomisk miljö med låga räntor, och därigenom kommer förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen att öka. Dessutom kommer vi att behöva stärka sambandet mellan en framgångsrik och hållbar ekonomisk och monetär union, en väl fungerande inre marknad och sysselsättningen. I detta syfte skall det vara ett prioriterat mål att bygga upp en kunnig, välutbildad och anpassningsbar arbetsstyrka och att få arbetsmarknaderna att svara på ekonomiska förändringar. Strukturella reformer måste vara övergripande i sin omfattning i motsats till begränsade eller tillfälliga åtgärder, så att de på ett sammanhängande sätt behandlar den komplicerade frågan om incitament till att skapa och till att ta ett arbete.

Den ekonomiska politiken och socialpolitiken förstärker varandra ömsesidigt. De sociala skyddssystemen bör moderniseras så att de fungerar effektivare och kan bidra till konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt samt lägga en varaktig grund för social sammanhållning.

Detta tillvägagångssätt, parat med en politik som bygger på stabilitet, utgör grundvalen för en ekonomi som baseras på principerna om integration, solidaritet, rättvisa och en hållbar miljö och som kan gynna alla medborgare. Ekonomisk effektivitet och social integration är två aspekter som kompletterar varandra i det mera sammanhållna europeiska samhälle som vi alla strävar efter.

Med hänsyn tagen till detta principuttalande uppmanar Europeiska rådet alla sociala och ekonomiska aktörer, inbegripet de nationella, regionala och lokala myndigheterna samt arbetsmarknadens parter att ta sitt fulla ansvar inom sina respektive verksamhetsområden.

ATT UTVECKLA DEN EKONOMISKA PELAREN

2. I fördraget, särskilt i artiklarna 102a och 103, föreskrivs en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik enligt artikel 3a i fördraget. Ansvaret för kampen mot arbetslösheten vilar i första hand på medlemsstaterna, men vi bör erkänna behovet både av att höja effektiviteten och bredda innehållet i denna samordning, med särskild inriktning på sysselsättningspolitiken. Detta måste ske i flera steg.

3. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken skall skärpas och utvecklas till ett effektivt instrument för att säkerställa bibehållen konvergens i medlemsstaternas ekonomiska prestationer. Inom ramen för en sund och hållbar makroekonomisk politik och på grundval av en utvärdering av den ekonomiska situationen i EU och i varje medlemsstat skall mera uppmärksamhet ägnas åt att förbättra den europeiska konkurrenskraften, vilket är en förutsättning för tillväxt och sysselsättning och för att det, bland andra mål, skall skapas flera arbetstillfällen inom räckhåll för Europas medborgare. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt effektiviteten på arbets- och varumarknaden, teknisk innovation, små- och medelstora företags möjlighet att skapa arbetstillfällen. Total uppmärksamhet måste också ägnas system för praktisk och teoretisk utbildning, inklusive livslångt lärande, skatte- och bidragssystem som stimulerar till arbete, samt en minskning av de indirekta lönekostnaderna, så att möjligheterna att få anställning ökas.

4. Beskattning och system för socialt skydd skall i högre grad underlätta anställningsmöjligheterna och därigenom åstadkomma en bättre fungerande arbetsmarknad. Europeiska rådet understryker hur viktigt det är för medlemsstaterna att skapa en skattemiljö som stimulerar företagsamhet och skapande av arbetstillfällen. Dessa och andra insatser för sysselsättningen kommer att bli en väsentlig del av de allmänna riktlinjerna, med beaktande av sysselsättningspolitik på nationell nivå samt den goda praxis som denna politik ger upphov till.

5. Rådet uppmanas därför att ta hänsyn till de fleråriga sysselsättningsprogrammen, så som det föreslogs i Essen-förfarandet, när man formulerar de allmänna riktlinjerna, så att deras inriktning på sysselsättningen förstärks. Rådet får lämna nödvändiga rekommendationer till medlemsstaterna, i enlighet med artikel 103.4 i fördraget.

6. Denna förstärkta samordning av den ekonomiska politiken kommer att komplettera förfarandet enligt det nya fördragsavsnittet om sysselsättningen, som föreskriver inrättandet av en sysselsättningskommitté som avses nära samarbeta med kommittén för ekonomisk politik. Rådet skall bemöda sig om att ge dessa bestämmelser omedelbar verkan. I bägge förfarandena kommer Europeiska rådet att spela en integrerande och vägledande roll, i enlighet med fördraget.

7. Europeiska unionen bör komplettera de nationella åtgärderna genom att systematiskt granska all relevant befintlig gemenskapspolitik, inklusive transeuropeiska nät samt forsknings- och utvecklingsprogrammen, för att säkerställa att den är inriktad på sysselsättningsskapande och ekonomisk tillväxt, samtidigt som budgetplanen och den interinstitutionella överenskommelsen beaktas.

8. Europeiska rådet har enats om en konkret insats för att göra största möjliga framsteg mot fullbordandet av den inre marknaden: att göra reglerna mera effektiva, att lösa problemet med den kvarstående snedvridningen av marknaden på viktiga punkter, samtidigt som skadlig skattekonkurrens undviks, att avlägsna hindren för marknadens integration inom olika sektorer, samt att skapa en inre marknad som är till gagn för alla medborgare.

9. Eftersom Europeiska investeringsbankens uppgift enligt artikel 198e i fördraget är att genom att anlita kapitalmarknaderna och utnyttja egna medel bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av den gemensamma marknaden i gemenskapens intresse, erkänner vi den viktiga roll som Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden har när det gäller att skapa sysselsättning genom investeringstillfällen i Europa. Vi uppmanar enträget EIB att öka sina insatser i detta avseende genom att främja investeringsprojekt som överensstämmer med sunda bankprinciper och sund bankpraxis, och särskilt

- att granska inrättandet av ett system för att finansiera högteknologiska projekt för små- och medelstora företag i samarbete med Europeiska investeringsfonden, eventuellt genom att använda riskkapital under medverkan av den privata banksektorn,

- att granska omfattningen av insatserna på områdena för utbildning, hälsa, stadsmiljö och miljöskydd,

- att öka sina insatser när det gäller stora infrastrukturnät genom att undersöka möjligheterna att bevilja mycket långfristiga lån, särskilt för de stora prioriterade projekt som antogs i Essen.

10. Kommissionen uppmanas lämna lämpliga förslag för att säkerställa att, när EKSG­fördraget löper ut år 2002, inkomsterna från utestående reserver används för en forskningsfond för sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

11. Denna övergripande strategi kommer att ge oss största möjliga utbyte av våra insatser för att främja sysselsättning och social integration och för att bekämpa arbetslösheten. När vi gör det kommer sysselsättningsskapande, skydd och säkerhet för arbetstagarna att kombineras med behovet av att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad. Detta bidrar också till en väl fungerande EMU.

FÖRNYAT ÅTAGANDE

12. Europeiska rådet uppmanar alla parter, nämligen medlemsstaterna, rådet och kommissionen att genomföra dessa bestämmelser med kraft och med engagemang. De möjligheter som erbjuds arbetsmarknadens parter i det sociala kapitlet, som har införlivats i det nya fördraget, bör syfta till att stötta rådets arbete på sysselsättningsområdet. Europeiska rådet rekommenderar en social dialog och användning fullt ut av nu gällande gemenskapslagstiftning i fråga om att rådfråga arbetsmarknadens parter, inklusive när så är tillämpligt, i fråga om omstruktureringsprocesser, samt att hänsyn tas till nationell praxis.

13. Sammantaget kommer dessa politiska insatser att ge medlemsstaterna tillfälle att stödja sig på styrkan i det europeiska bygget för att effektivt samordna sin ekonomiska politik inom rådet, så att fler arbetstillfällen skapas och så att det banas väg för en framgångsrik och hållbar tredje etapp av den ekonomiska och monetära unionen i enlighet med fördraget. Europeiska rådet uppmanar arbetsmarknadens parter att ta sitt fulla ansvar inom sina respektive verksamhetsområden.

___________________

BILAGA II

EUROPEISKA RÅDETS RESOLUTION

På grundval av den enighet som uppnåddes vid mötena i Florens och Dublin har Europeiska rådet i dag enats om följande:

EN VÄXELKURSMEKANISM KOMMER ATT INFÖRAS NÄR TREDJE ETAPPEN AV EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN INLEDS DEN 1 JANUARI 1999.

När den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen inleds kommer Europeiska monetära systemet att ersättas med växelkursmekanismen enligt denna resolution. De operativa förfarandena kommer att fastställas i ett avtal mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euro-området.

Genom växelkursmekanismen kommer valutorna i medlemsstaterna utanför euro-området att knytas till euron. Euron kommer att vara utgångspunkten för den nya mekanismen. Mekanismen kommer att fungera inom de nödvändiga ramarna för den stabilitetsinriktade politik enligt EG-fördraget som utgör kärnan i Ekonomiska och monetära unionen.

1. PRINCIPER OCH MÅL

1.1 Varaktig konvergens när det gäller grundläggande ekonomiska faktorer är en förutsättning för hållbar växelkursstabilitet. I tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen måste därför samtliga medlemsstater föra en disciplinerad och ansvarsfull monetär politik som är inriktad på prisstabilitet. En sund finans- och strukturpolitik i samtliga medlemsstater är minst lika viktig för hållbar växelkursstabilitet.

1.2 Stabila ekonomiska förhållanden är en nödvändig förutsättning för att den inre marknaden skall fungera väl och för att investeringar, tillväxt och sysselsättning skall öka och ligger därför i samtliga medlemsstaters intresse. Den inre marknaden får inte äventyras genom avvikelser i växelkurserna från de reala jämviktsväxelkurserna eller genom alltför stora nominella växelkursfluktuationer mellan euron och de övriga EU-valutorna, vilket skulle störa handelsströmmarna mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 109m i fördraget är dessutom varje medlemsstat skyldig att behandla sin valutapolitik som en fråga av gemensamt intresse. Rådets övervakning av medlemsstaternas makroekonomiska politik i enlighet med artikel 103 i EG-fördraget kommer bland annat att syfta till att sådana avvikelser eller fluktuationer undviks.

1.3 Växelkursmekanismen kommer att bidra till att säkerställa att de medlemsstater utanför euro-området som deltar i mekanismen inriktar sin politik på stabilitet, att främja konvergens och därigenom underlätta för dessa stater att införa euron. Mekanismen kommer att utgöra en referensram för dessa medlemsstater när det gäller att föra en sund ekonomisk politik i allmänhet och en sund monetär politik i synnerhet. Samtidigt kommer mekanismen att bidra till att skydda dem och de medlemsstater som inför euron från obefogad press på valutamarknaderna. I sådana fall kan den hjälpa de medlemsstater utanför euro-området som deltar i mekanismen att när deras valutor utsätts för press förena lämpliga politiska åtgärder, bland annat i fråga om räntenivån, med samordnade interventioner.

1.4 Mekanismen kommer också att bidra till att säkerställa att de medlemsstater som strävar efter att införa euron efter den 1 januari 1999 behandlas likvärdigt med de stater som inför euron från början när det gäller uppfyllandet av konvergenskriterierna.

1.5 Växelkursmekanismen kommer att fungera utan att det negativt påverkar Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas huvudmål att upprätthålla prisstabilitet. Det bör säkerställas att justeringar av centralkurserna görs vid en sådan tidpunkt att betydande avvikelser undviks.

1.6 Deltagande i växelkursmekanismen kommer att vara frivilligt för de medlemsstater som inte ingår i euro-området. De medlemsstater som har beviljats undantag kan dock förväntas ansluta sig till mekanismen. En medlemsstat som inte deltar i växelkursmekanismen från början får delta vid en senare tidpunkt.

1.7 Växelkursmekanismen kommer att baseras på centralkurser som skall fastställas gentemot euron. Det normala fluktuationsbandet kommer att vara relativt brett. Genomförandet av en stabilitetsinriktad ekonomisk och monetär politik kommer att innebära att centralkurserna förblir i fokus för de medlemsstater utanför euro-området som deltar i mekanismen.

1.8 Dessutom medges tillräcklig flexibilitet, särskilt för att ge utrymme för varierande grad, takt och strategi för ekonomisk konvergens i de medlemsstater utanför euro-området som ansluter sig till mekanismen. Samarbetet om växelkurspolitiken kan stärkas ytterligare, till exempel genom att tillåta en fastare koppling mellan euron och övriga valutor i växelkursmekanismen, när och i den utsträckning en sådan koppling är lämplig mot bakgrund av utvecklingen mot konvergens. En sådan fastare koppling, särskilt om den innebär smalare fluktuationsband, kommer inte att påverka tolkningen av det växelkurskriterium som anges i artikel 109j i EG-fördraget.

2. HUVUDDRAG

2.1 En centralkurs i förhållande till euron kommer att fastställas för valutan i varje sådan medlemsstat utanför euro-området som deltar i växelkursmekanismen. Det kommer att finnas ett normalt fluktuationsband på plus eller minus 15 % från centralkurserna. I princip kommer intervention vid bandgränserna att ske automatiskt och obegränsat, med tillgång till mycket kortfristig finansiering. ECB och de övriga deltagarnas centralbanker kan dock skjuta upp interventionen om den strider mot deras huvudmål. Vid beslut bör de ta hänsyn till alla relevanta faktorer, särskilt behovet att upprätthålla prisstabilitet samt växelkursmekanismens trovärdiga funktion.

2.2 Enligt det avtal om de operativa förfarandena för växelkursmekanismen som Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna förväntas ingå, kommer en flexibel användning av räntorna att vara ett viktigt inslag i mekanismen, och det kommer att finnas möjlighet till samordnade interventioner innanför bandgränserna.

2.3 Beslut om centralkurser och det normala fluktuationsbandet skall fattas genom ömsesidig överenskommelse mellan ministrarna i medlemsstaterna i euro-området, ECB samt ministrarna och centralbankscheferna i de medlemsstater som inte ingår i euro-området men som deltar i den nya mekanismen enligt ett gemensamt förfarande som inbegriper Europeiska kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén. Ministrarna och centralbankscheferna i de medlemsstater som inte deltar i växelkursmekanismen kommer att delta men kommer inte att ha rösträtt i förfarandet. Alla parter i den ömsesidiga överenskommelsen, inbegripet ECB, kommer att ha rätt att inleda ett konfidentiellt förfarande för att ompröva centralkurserna.

2.4 Från fall till fall kan formellt avtalade fluktuationsband som är smalare än det normala fluktuationsbandet och som i princip stöttas av automatisk intervention och finansiering fastställas på begäran av en berörd medlemsstat som inte ingår i euro-området. Ett sådant beslut att minska bandets bredd fattas av ministrarna i medlemsstaterna i euro-området, ECB samt ministern och centralbankschefen i den berörda medlemsstat som inte ingår i euro­området, enligt ett gemensamt förfarande som inbegriper Europeiska kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén. Ministrarna och centralbankscheferna i de övriga medlemsstaterna kommer att delta i förfarandet, men kommer inte att ha rösträtt.

2.5 Det normala eller det smalare bandet skall inte påverka tolkningen av artikel 109j.1 tredje strecksatsen i EG-fördraget.

2.6 Detaljerna i mekanismen för mycket kortfristig finansiering kommer att fastställas i avtalet mellan ECB och de nationella centralbankerna, i huvudsak på grundval av de nuvarande arrangemangen. Europeiska monetära institutet har utarbetat ett utkast till ett sådant avtal och därvid inarbetat de operativa förfaranden som krävs enligt denna resolution. EMI kommer att överlämna utkastet till ECB och till centralbankerna i de medlemsstater som inte ingår i euro-området då ECB inrättas.

___________________

BILAGA III

Europeiska unionens uppmaning till fred i Mellanöstern

Stats- och regeringscheferna i Europeiska unionen uppmanar folken och regeringarna i Mellanöstern att blåsa nytt liv i den anda av ömsesidigt förtroende som i Madrid 1991 och i Oslo 1993 väckte hopp om en rättvis, varaktig och övergripande fred. Folken i Europa och Mellanöstern är förenade av ett gemensamt öde, vilket bekräftades 1995 vid Europa-Medelhavskonferensen i Barcelona. Medvetna om vår gemensamma historia uppmanar vi folken i Mellanöstern att förena sig med folken i Europa för att bygga en framtid av harmoni, grundad på gemensamma principer. Fred är möjlig, nödvändig och en trängande aktualitet i Mellanöstern. Stagnation när det gäller de aspekter som berör Palestina, Syrien och Libanon är ett ständigt hot mot allas säkerhet.

Grundvalarna för fred är välkända: rätten för alla stater och folk i området att leva i fred inom säkra, erkända gränser, respekt för det palestinska folkets legitima strävan att besluta om sin egen framtid, utbyte av land mot fred, icke-godtagande av annektering av land genom våld, respekt för mänskliga rättigheter, förkastande av all slags terrorism, goda relationer mellan grannar och respekt för befintliga överenskommelser samt förkastande av kontraproduktiva unilaterala initiativ. I detta sammanhang erinrar unionen om sitt motstånd mot bosättningar och om sitt förordande av säkerhetssamarbete.

För fyra år sedan blev det ömsesidiga erkännandet i Oslo av de israeliska och palestinska folken början till en fredlig samexistens mellan dessa folk i det land de delar. Det är dags att ta konkreta steg mot en varaktig fred. Vi uppmanar de israeliska och de palestinska ledarna att fortsätta förhandlingarna om att främja verkställandet av interims- och Hebronavtalen och att återuppta samtalen om permanent status. Det är av största vikt att inga unilaterala aktioner görs som kan inverka menligt på frågan om permanent status samt att återuppta och bibehålla ett totalt säkerhetssamarbete i syfte att bekämpa terrorism.

Vi uppmanar Israels folk att erkänna palestiniernas rätt att utöva självbestämmande, och att inte utesluta alternativet av en stat. Att skapa en livskraftig och fredlig suverän palestinsk enhet är den bästa garantin för Israels säkerhet. Samtidigt uppmanar vi det palestinska folket att på nytt bekräfta sitt åtagande gentemot Israels legitima rätt att leva inom säkra, erkända gränser.

Unionen understryker sina förpliktelser mot mänskliga rättigheter, demokrati och främjandet av ett civilt samhälle i det arabisk-israeliska sammanhanget. Den fördömer alla överträdelser av dessa rättigheter, antingen det är övergrepp som begås av säkerhetsorgan, tortyr, berövande av yttrandefriheten och mediernas frihet, konfiskering av land, avrättningar utan rättslig prövning, fråntagande av uppehållstillstånd eller uppmaning till våld.

Europeiska unionen kommer genom sitt särskilda sändebud för fredsprocessen i Mellanöstern, genom sina diplomatiska relationer och sitt ekonomiska engagemang och genom sina vänskaps- och förtroenderelationer med de olika parterna att fortsätta att arbeta tillsammans med Förenta staterna, Ryssland och de berörda parterna i området för att säkerställa att fredsarbetarnas arbete fullföljs. Europeiska rådet ber rådet att fortsätta sina insatser tillsammans med det särskilda sändebudet för att föra fredsprocessen framåt. Europeiska rådet uppmanar alla deltagare i fredsprocessen att göra förnyade ansträngningar i detta syfte, särskilt genom att stödja det initiativ som nyligen togs av president Mubarak.

___________________

BILAGA IV

Europeiska rådets förklaring om förbud mot kloning av människa

Europeiska rådet konstaterar att utvecklingen av ny teknik på genteknikens område medför allvarliga etiska problem som kräver ett snart ställningstagande. Bland det senaste utvecklingstendenserna, är det kloning som uppvisar särskilda risker som är av mycket stor vikt.

Trots att Europeiska rådet är medvetet om den mycket stora vikt som forskningen på detta grundläggande område har, i synnerhet när det gäller förbättring av folkhälsan, och trots att Europeiska gemenskapen vill fortsätta med sina stödåtgärder på detta område, har Europeiska rådet för avsikt att visa ökad vaksamhet vad avser de etiska risker som kan uppstå.

I synnerhet med tanke på att skyddet av människan som varelse och respekten för hennes integritet är väsentliga principer som man inte får göra avkall på, uppmanas rådet och kommissionen av Europeiska rådet att, när gemenskapspolitiken fastställs, särskilt på områdena forskning och immaterialrätt och även vid genomförandet av redan befintliga program, undersöka hur kloning av människa skall kunna förhindras. Europeiska rådet uppmanar dem att i denna uppgift vända sig till expertkunskapen hos den rådgivande gruppen i etiska och biotekniska frågor, som i sitt yttrande av den 29 maj rekommenderade att kloning av människa bör klart fördömas på europeisk nivå.

Europeiska rådet understryker också medlemsstaternas vilja att för sin del vidta alla nödvändiga åtgärder för att kunna förbjuda kloning av människa.

Dessutom pågår arbeten inom olika organ, särskilt UNESCO och Förenta nationernas kommission för mänskliga rättigheter. Kommissionen för vetenskap och teknik vid Europarådets parlamentariska församling har likaså uttryckt sitt intresse för denna fråga. Europeiska rådet uppmanar alltså Europeiska unionen och medlemsstaterna att aktivt bidra till dessa överväganden inom ramen för sina respektive befogenheter.