EUROPEISKA RÅDET I TURIN
29 MARS 1996
ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER
Europeiska rådet inledde sina förhandlingar med ett åsiktsutbyte med Klaus Hänsch, Europaparlamentets ordförande, om huvudämnena för diskussionerna under mötet.
REGERINGSKONFERENSEN
Ett program för regeringskonferensen
Europeiska rådet i Madrid har fastställt ett program för unionen fram till sekelskiftet. Första steget i denna riktning utgörs av sammankallandet av regeringskonferensen, som idag börjar studera revideringen av fördragen i avsikt att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken. Vi välkomnar detta steg.
I en union som är starkt engagerad i ett fullständigt genomförande av fördragen, inklusive dess bestämmelser om en ekonomisk och monetär union, utgör konferensen en möjlighet att på ett effektivare sätt ta itu med inre och yttre utmaningar under de kommande åren.
Dessa utmaningar härrör i synnerhet från förändringar i världsläget, ekonomins globalisering och dess konsekvenser för sysselsättningen, konkurrenskraften och skapandet av nya arbetstillfällen inom unionen, terrorism, narkotikahandel och internationell brottslighet, migrationstryck och ekologisk obalans.
Den framtida utvidgningen, som är en historisk uppgift och en stor möjlighet för Europa, är också en utmaning för unionen i alla dess aspekter. Ur denna synvinkel måste såväl institutionerna som deras funktion samt förfarandena förbättras för att dess handlingskraft skall bibehållas, samtidigt som gemenskapens regelverk upprätthålls och utvecklas och jämvikten mellan institutionerna också respekteras. Det är väsentligt att slå vakt om det europeiska byggets speciella karaktär, där demokrati, effektivitet, solidaritet, sammanhållning, insyn och subsidiaritet måste bevaras och utvecklas.
Stats- och regeringsöverhuvudena anser att konferensen, i ljuset av reflexionsgruppens rapport och oaktat att andra frågor kan komma upp under konferensen, huvudsakligen bör inrikta sitt arbete på de nedan beskrivna områdena.
1. En union närmare sina medborgare
Europeiska rådet ber regeringskonferensen att grunda sitt arbete på det förhållande att medborgarna utgör det europeiska byggets kärna: unionen har en oavvislig skyldighet att på ett konkret sätt uppfylla deras behov och bemöta deras oro.
Eftersom medlemsstaterna har förbundit sig att respektera mänskliga rättigheter, demokratiska värden, jämlikhet och icke-diskriminering och unionen är en gemenskap med gemensamma värderingar, bör regeringskonferensen överväga om och i vilken utsträckning det kommer att vara möjligt att stärka dessa grundläggande rättigheter och säkerställa dem på ett bättre sätt.
Europeiska medborgare fäster allt större uppmärksamhet vid rättsliga och inrikes frågor. Inom ett sådant område med fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster som unionen utgör, måste utövandet av dessa rättigheter i enlighet med bestämmelserna i fördraget skyddas på ett adekvat sätt. En stärkt kontroll av unionens yttre gränser skall bidra till detta. I detta avseende uppmanas konferensen att lägga fram tillfredsställande resultat framför allt i följande frågor:
– Bättre metoder och medel inom ramen för fastställda mål.
– Säkerställande av ett bättre skydd för unionens medborgare mot i synnerhet internationell brottslighet, terrorism och narkotikahandel.
– Utveckling av en konsekvent och effektiv asyl-, invandrings- och viseringspolitik.
– Klargörande av skilda synpunkter på rättslig och parlamentarisk kontroll över EU:s beslut i rättsliga och inrikes frågor.
För unionen och medlemsstaterna är kampen mot arbetslösheten den främsta uppgiften. Främjandet av sysselsättning gör nationell ekonomisk politik och strukturpolitik till en gemensam angelägenhet. För att uppnå bättre möjligheter till sysselsättnng krävs det en ekonomisk politik inriktad på stabilitet, ökad konkurrenskraft och stabil tillväxt, dvs. genom ett fullständigt genomförande av den gemensamma marknaden och genomförande av konvergenskriterierna för att den ekonomiska och monetära unionen skall uppnås. Det krävs emellertid en ytterligare samordning av åtgärderna. För att infria målet med hög
sysselsättning, samtidigt som det sociala skyddet garanteras, bör regeringskonferensen därför studera hur unionen kan utgöra grunden för ett bättre samarbete och en bättre samordning i syfte att stärka nationell politik. Regeringskonferensen bör dessutom studera om och hur de insatser som görs av våra regeringar och arbetsmarknadens parter skulle kunna göras effektivare och samordnas bättre genom fördraget.
Regeringskonferensen skulle också kunna ta upp frågan om avvägningen mellan konkurrens och principer om allmän tillgång till grundläggande tjänster i medborgarnas intresse.
Dessutom bör regeringskonferensen studera den ställning som regionerna i yttersta periferin har. Den bör också undersöka de utomeuropeiska regionernas ställning. Den bör dessutom undersöka frågan om unionens öregioner.
En sund och hållbar miljö är också av stor vikt för våra medborgare. Att garantera en bättre miljö är en grundläggande utmaning för unionen. Regeringskonferensen måste överväga hur miljöskyddet på unionsnivå kan göras effektivare och mer samordnat för att uppnå en hållbar utveckling.
Regeringskonferensen skall säkerställa en bättre tillämpning av och en stärkning av subsidiaritetsprincipen, skapa insyn och öppenhet i unionens arbete och överväga om det är möjligt att förenkla och konsolidera fördragen.
2. Institutionerna i en mer demokratisk och effektiv union
För att förbättra Europeiska unionens institutioner och för att förbereda den kommande utvidgningen betonar stats- och regeringsöverhuvudena behovet att söka efter det bästa sättet att se till att de fungerar effektivare, mer samordnat och med större legitimitet. Konferensen måste studera
– de effektivaste sätten att förenkla lagstiftningsförfarandena och göra dem tydligare och öppnare,
– möjligheten att vidga ramen för medbeslutande i rena lagstiftningsfrågor,
– frågan om Europaparlamentets roll vid sidan av dess lagstiftande befogenheter samt dess sammansättning och det enhetliga förfarandet när det väljs.
Regeringskonferensen bör också studera hur och i vilken utsträckning nationella parlament även kollektivt på ett bättre sätt skulle kunna bidra till unionens uppgifter.
Rådet måste i sin tur börja fungera bättre, och regeringskonferensen bör ta itu med frågor som rör omfattningen av användning av majoritetsbeslut, röstviktning samt tröskeln för beslut med kvalificerad majoritet.
Konferensen måste studera hur kommissionen kan fullgöra sina grundläggande uppgifter med större effektivitet, även med tanke på dess sammansättning och representativitet.
Konferensen bör studera om och hur EG-domstolens och revisionsrättens roll och sätt att fungera kan förbättras. Den bör även studera hur lagstiftningen kan göras tydligare och ges bättre kvalitet och metoder för att effektivare bekämpa bedrägeri.
Stats- och regeringsöverhuvudena anmodar konferensen att studera om och hur antingen allmänna regler eller regler för särskilda områden skall införas för att göra det möjligt för ett antal medlemsstater att utveckla ett förstärkt samarbete öppet för alla och förenligt med unionens mål, samtidigt som gemenskapens regelverk bevaras, diskriminering och snedvridning av konkurrensen undviks och den gemensamma institutionella ramen respekteras.
3. Ökade möjligheter för unionen att vidta yttre åtgärder
Läget i världen ökar unionens ansvar och behovet att stärka dess identitet på den internationella scenen för att främja fred och stabilitet. Unionens politiska betydelse måste motsvara dess ekonomiska styrka. Konsekvensen och enhetligheten i unionens alla yttre åtgärder måste stärkas, samtidigt som kommissionens roll respekteras till fullo.
EU:s målsättning är att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, som på lång sikt omfattar en gemensam utrikes- och försvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till ett gemensamt försvar.
Fullgörandet av dessa mål kräver större förmåga att
– fastställa principer och arbetsområden för en gemensam utrikespolitik,
– fastställa de åtgärder som behövs för att främja unionens intressen på dessa områden och i enlighet med dessa principer,
– upprätta förfaranden och strukturer för att beslut skall kunna fattas effektivare och snabbare i en lojal och ömsesidigt solidarisk anda,
– enas om lämpliga budgetbestämmelser.
Med dessa mål i åtanke bör konferensen även studera om och hur inrättandet av en ny specialfunktion kan göra det möjligt för unionen att profilera sig på ett tydligare och konsekventare sätt och med ett ansikte och en röst som är lättare att urskilja.
Regeringskonferensen måste dessutom studera hur den europeiska identiteten på ett bättre sätt kan göra sig gällande i säkerhets- och försvarsfrågor. Den måste därför överväga frågan om en tydligare definiering av förhållandet till Västeuropeiska unionen, som utgör en integrerad del för utvecklingen av Europeiska unionen, i synnerhet med hänsyn till att Brysselfördraget löper ut 1998. Målsättningen skall även omfatta en förbättring av unionens handlingsförmåga, med särskild hänvisning till det område som omfattas av Västeuropeiska unionens uppgifter enligt Petersbergdeklarationen och i enlighet med Förenta nationernas stadga. Konferensen skulle också kunna studera om och i vilken utsträckning ett närmare samarbete på försvarsindustriområdet bör främjas genom fördraget.
Slutligen uppmanar Europeiska rådet konferensen, vilken bör slutföra sitt arbete om ungefär ett år, att genomgående anlägga ett allmänt och konsekvent synsätt i sitt arbete; dess mål är att uppfylla våra medborgares behov och förväntningar, samtidigt som det europeiska bygget förs vidare och unionen förbereds för sin framtida utvidgning.
°
° °
Stats- och regeringsöverhuvudena har bekräftat den överenskommelse som uppnåddes av utrikesministrarna den 26 mars 1996 i fråga om Europaparlamentets associering till regeringskonferensens arbete (se nedan).
Europaparlamentets associering till
regeringskonferensens arbete
Med beaktande av reflexionsgruppens erfarenheter och i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Madrid den 15 och 16 december 1995 kommer Europaparlamentet att vara nära associerat till konferensens arbete så att det både regelbundet och ingående kan informeras om hur långt diskussionerna har framskridit och framföra sina synpunkter i samtliga diskuterade frågor när det anser detta vara lämpligt.
För att säkerställa denna associering i överensstämmelse med de bestämmelser som skall tillämpas vid revideringen av fördragen har utrikesministrarna enats om följande:
1. De av Europeiska rådets möten som behandlar regeringskonferensen skall, som brukligt är, inledas med ett utbyte av åsikter med Europaparlamentets ordförande om de ämnen som står på dagordningen.
2. Regeringskonferensens ministermöten skall likaledes föregås av ett utbyte av åsikter med Europaparlamentets ordförande, biträdd av företrädare för Europaparlamentet, om de ämnen som står på dagordningen.
3. En gång i månaden och varje gång som ministrarnas företrädare i samförstånd anser detta vara lämpligt skall ordförandeskapet vid mötena mellan ministrarnas företrädare organisera ett arbetsmöte som är inriktat på fördjupade diskussioner med Europaparlamentets företrädare.
4. Ordförandeskapet skall regelbundet, muntligt eller skriftligt, informera Europaparlamentet. Det skall dessutom, som avtalat, informera de nationella parlamenten via konferensen mellan organ för EG-frågor vid medlemsstaternas parlament och Europaparlamentet (COSAC).
5. Europaparlamentets associering skall inledas med att Europaparlamentets ordförande och de två företrädarna för Europaparlamentet inbjuds till öppnandet av regeringskonferensen i Turin den 29 mars 1996.
6. Ordförandeskapet skall se till att regeringskonferensen och Europaparlamentets associering fungerar smidigt med beaktande av konferensens mellanstatliga karaktär, vars och ens befogenheter samt behovet av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan institutionerna.
___________________
EUROPEISK FÖRTROENDEPAKT FÖR SYSSELSÄTTNING, TILLVÄXT OCH
KONKURRENSKRAFT
Europeiska rådet har utbytt åsikter om tillväxt- och arbetslöshetsproblemen.
Kommissionens ordförande, J. SANTER, har för Europeiska rådet lagt fram ett initiativ till en europeisk förtroendepakt för sysselsättningen, med avsikt att skapa en gemensam, sammanhållen strategi för de europeiska institutionerna, regeringarna och arbetsmarknadens parter.
President Chirac har för sin del belyst förslagen i Frankrikes memorandum om en social modell för Europa.
Europeiska rådet har, med hänvisning till vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning och till slutsatserna från sina möten i Essen, Cannes och Madrid, åter bekräftat att det prioriterar sysselsättningsskapande åtgärder och har med tillfredsställelse mottagit ordförandeskapets avsikt att fästa största vikt vid diskussionen av detta ämne vid nästa möte i Florens, på grundval av ordförande Santers förtroendepakt och av bidrag från några medlemsstater. Med anledning av detta har det uppdragit åt rådet att samordna detta arbete och att aktivt fortsätta granskningen av de olika förslag som skall bidra till att detta mål uppnås.
Inom denna ram har Europeiska rådet uppmärksammat det italienska ordförandeskapets avsikt att inför mötet i Florens sammankalla en trepartskonferens i Rom i mitten av juni mellan regeringarna, arbetsmarknadens parter och kommissionen om tillväxt och sysselsättning.
___________________