Så går rådsmöten till

Ett råd, tio konstellationer

Europeiska unionens råd är en enda juridisk person. I praktiken sammanträder dock ministrarna i rådet i olika tematiska grupper, så kallade rådskonstellationer.

De tio rådskonstellationerna är organiserade efter politikområden. De nationella ministrar som innehar det ansvarsområde på nationell nivå som motsvarar en rådskonstellations politikområde träffas för att diskutera politik och anta lagstiftning på det specifika området.

Det hålls möten i rådet på områdena ekonomiska och finansiella frågor, miljö, energi, rättsliga frågor osv. Inom varje område träffas EU-ländernas ministrar med ansvar för politikområdet i fråga.

Dessa deltar i rådets möten

Ministrar från alla EU-länder

Vid rådets möten deltar företrädare på ministernivå från varje EU-lands regering. Deltagarna kan vara ministrar eller statssekreterare.

Justitieministrarna deltar till exempel i RIF-rådet och finansministrarna i Ekofinrådet.

Som företrädare för medlemsländernas regeringar kan de göra åtaganden på sin regerings vägnar och rösta vid rådets möten.

Ordförande: det roterande ordförandeskapet

Mötena i de olika rådskonstellationerna leds av den ansvariga ministern i det medlemsland som innehar det sex månader långa roterande ordförandeskapet i rådet.

Detta gäller alla rådsmöten utom utrikesrådet, som har en ständig ordförande – EU:s utrikesrepresentant.

Rådets ordförandeskap fastställer också det övergripande arbetsprogrammet för konstellationerna och anordnar informella ministermöten inom ramen för sin verksamhet.

• EU-ordförandeskapet
• EU:s utrikesrepresentant

EU-kommissionärer och andra gäster

EU-kommissionärer med ansvar för de politikområden som omfattas av konstellationerna bjuds också in till rådets möten.

Företrädare för andra EU-institutioner, t.ex. Europeiska centralbanken eller EU-byråer, företrädare för länder utanför EU eller internationella organisationer eller andra gäster kan bjudas in att delta i ett rådsmöte.

Vad händer vid rådets möten?

Under rådets möten förhandlar ministrarna från varje medlemsland om och antar EU-lagstiftning, samordnar politiken och utarbetar utrikespolitiken.

Ministrarna ska arbeta för att lösa gemensamma problem på EU-nivå samtidigt som de ska ta hänsyn till de enskilda ländernas särintressen. De behöver ofta visa prov på flexibilitet och kompromissvilja.

Rådets beslut

Varje rådsmöte har en mötesdagordning med en förteckning över punkter som man ska diskutera eller fatta beslut om.

Eftersom rådet utgör en enda juridisk person, kan var och en av dess tio konstellationer anta en rådsakt som omfattas av en annan konstellations ansvarsområde.

Rådet fattar beslut genom omröstning. Rådets möten kan leda till beslut som antingen är lagstiftande, politiska eller administrativa.

Antagande av EU-lagstiftning

Diskussion eller omröstning om ett förslag till lagstiftningsakt. Detta inbegriper en så kallad allmän riktlinje (rådets ståndpunkt).

Slutsatser och resolutioner

Slutsatser, rekommendationer, uttalanden, resolutioner med politiska åtaganden eller ståndpunkter.

Övriga akter

Nomineringar och utnämningar till officiella EU-befattningar, interinstitutionella avtal.

De viktigaste resultaten från rådets möten finns i kalendern över tidigare möten. Resultatet av rådets omröstningar offentliggörs automatiskt när rådet antar EU-lagstiftning.

• Kalender över rådets tidigare möten
• Resultat av offentliga omröstningar

Hur förbereds rådets möten?

Rådets möten förbereds av medlemsländernas EU-ambassadörer i Coreper (Ständiga representanternas kommitté) och andra nationella tjänstemän och experter i olika arbetsgrupper och kommittéer. Vid dessa möten förbereder de arbetet för alla rådsbeslut.

1. 1

   Arbetsgrupper

   Varje lagstiftningsförslag eller politiskt åtagande granskas först på teknisk nivå av nationella experter från alla medlemsländer i specialiserade arbetsgrupper.

2. 2

   Coreper

   EU-ambassadörerna utgår från instruktioner från sin regering, går igenom dagordningen för rådets möten och försöker enas med varandra.

   Detta är ett centralt slutsteg för att möjliggöra en smidig organisation av rådets möten.

3. 3

   Rådet

   Slutligen fattar ministrarna beslut vid rådets möten. När det gäller de känsligaste politiska frågorna kan de också diskutera och därefter enas om dessa i rådet.

Denna flernivåstruktur, som omfattar företrädare för varje EU-land på olika nivåer, gör det möjligt att diskutera och behandla lagstiftningsförslag med det slutliga målet att underlätta för rådet att anta EU-lagstiftning och fatta beslut.

• Så är arbetet i rådet organiserat

Hur ser dagordningen för ett rådsmöte ut?

Dagordningen för rådets möten är uppdelad i A-punkter och B-punkter. Varje avsnitt kan innehålla både lagstiftningsöverläggningar och icke-lagstiftande verksamhet.

A-punkter behöver inte diskuteras vid rådets möte.

I allmänhet är omkring två tredjedelar av punkterna på rådets dagordning A-punkter. Om Coreper har slutfört diskussionerna om ett förslag tas förslaget upp som en A-punkt på rådets dagordning, vilket betyder att en överenskommelse förväntas vara möjlig utan diskussion. Diskussionerna om dessa punkter kan dock återupptas om en eller flera medlemsstater begär det.

En A-punkt kan antas av vilken rådskonstellation som helst, oavsett ämne.

B-punkter diskuteras vid rådets möte. B-punkterna på rådets dagordning innefattar punkter

• som kvarstår från tidigare rådsmöten
• som Coreper eller arbetsgruppen inte har kunnat enas om
• som är alltför politiskt känsliga för att avgöras på lägre nivå

Dagordningarna för rådets möten offentliggörs i förväg och finns också i rådets möteskalender.

• Dagordningar från rådets möten

När och var rådets möten äger rum

Rådets möten sker regelbundet. Vissa rådskonstellationer sammanträder varje månad och andra omkring 3–4 gånger om året eller på ad hoc-basis. Omkring 70–80 rådsmöten hålls varje år.

De flesta möten tar en hel dag, vissa tar bara en halv dag medan andra tar två hela dagar.

Rådets möten äger rum i Bryssel, förutom i april, juni och oktober när de hålls i Luxemburg.

Läs mer