Rådets roll i EU:s beslutsfattande
En central aktör i EU:s beslutsfattande
Europeiska unionens råd är en av de tre viktigaste institutionerna i EU:s lagstiftningsarbete.
Europeiska unionens råd företräder EU-ländernas regeringar
Funktion: medlagstiftare
Europaparlamentet företräder EU-medborgarna
Funktion: medlagstiftare
EU-kommissionen företräder EU:s övergripande intressen
Funktion: initiativtagare till lagstiftning och verkställande organ
Europeiska rådet, som består av EU:s stats- och regeringschefer, lagstiftar inte. Det fastställer emellertid EU:s övergripande politiska riktning och prioriteringar. Denna strategiska vägledning bidrar till att forma kommissionens arbetsprogram liksom de områden där kommissionen utarbetar förslag till ny EU-lagstiftning.
Hur antas EU:s lagar?
De allra flesta EU-lagar, som omfattar de flesta politikområden, förhandlas fram och antas gemensamt av rådet och Europaparlamentet på grundval av förslag från kommissionen. Detta kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Utöver denna delade lagstiftande roll är rådet i vissa fall och för vissa ämnen den huvudsakliga beslutsfattaren.
Detta gör rådet till en central aktör i utformningen av politik och lagstiftning på EU-nivå.
Översikt av förfarandena
När beslutar rådet tillsammans med Europaparlamentet?
- det ordinarie lagstiftningsförfarandet
- EU:s årliga budget
När är rådet den huvudsakliga beslutsfattaren?
- godkännandeförfarandet, bland annat om EU:s långtidsbudget, även kallad den fleråriga budgetramen
- samrådsförfarandet
Exempel på andra förfaranden:
- delegerade akter
- genomförandeakter
- politisk samordning
- politiska ståndpunkter
- internationella avtal och överenskommelser
När beslutar rådet tillsammans med Europaparlamentet?
Det ordinarie lagstiftningsförfarandet
I det ordinarie lagstiftningsförfarandet förhandlar rådet och Europaparlamentet om och antar EU-lagstiftning gemensamt. De är medlagstiftare.
De flesta av EU:s lagar antas genom detta förfarande.
EU-kommissionen lägger fram ett lagstiftningsförslag för Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Lagstiftningen antas gemensamt av rådet och parlamentet.
Förfarandet i korthet
-
1
Förslag
Kommissionen lägger fram ett förslag till ny EU-lagstiftning för rådet och Europaparlamentet.
-
2
Granskning (behandling)
Rådet och parlamentet granskar förslaget och kan ändra det. Denna granskning kallas för behandling.Förfarandet kan ta upp till tre behandlingar.
-
3
Antagande
Lagen antas om rådet och parlamentet når en överenskommelse om samma text vid någon behandling. Om ingen överenskommelse har nåtts i slutet av förfarandet antas inte lagen.
Dessutom kan informella möten, så kallade trepartsmöten, och preliminära överenskommelser av eller mellan de berörda institutionerna under det ordinarie lagstiftningsförfarandet användas för att påskynda processen med att föra ståndpunkterna närmare varandra och nå en överenskommelse.
Antagande av EU:s årliga budget
Antagandet av EU:s årliga budget följer ett särskilt förfarande. Kommissionen lägger fram ett förslag till budget. Det är sedan rådet och Europaparlamentet som granskar förslaget och fattar beslut om budgeten på lika villkor. De måste enas om samma text.
Om de inte kan nå en överenskommelse måste kommissionen lägga fram ett nytt budgetförslag.
När är rådet den huvudsakliga beslutsfattaren?
Särskilda lagstiftningsförfaranden
I vissa specifika fall är rådet den huvudsakliga beslutsfattaren och fattar vanligtvis beslut på grundval av förslag från kommissionen. Parlamentet agerar inte som medlagstiftare, men måste höras eller ge sitt godkännande.
Exempel på detta är undantag från den inre marknaden, konkurrenslagstiftning och åtgärder för att bekämpa diskriminering.
EU-kommissionen lägger fram ett lagstiftningsförslag. Endast rådet antar lagstiftningen. Parlamentet måste höras eller ge sitt godkännande.
Det finns två huvudsakliga typer av särskilt lagstiftningsförfarande: godkännandeförfarande och samrådsförfarande.
Godkännandeförfarande
Rådet kan anta en lag efter Europaparlamentets godkännande. Parlamentet kan inte ändra texten, men kan antingen godkänna eller förkasta den.
Samrådsförfarande
Rådet kan anta en lag efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet måste beakta parlamentets yttrande, men måste inte följa det.
Antagande av EU:s långtidsbudget
EU:s långtidsbudget, den så kallade fleråriga budgetramen, antas enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande:
- Förordningen om den fleråriga budgetramen, som fastställer de högsta belopp som EU kan spendera på de olika politikområdena, antas av rådet efter Europaparlamentets godkännande.
- Beslutet om egna medel, som fastställer hur EU:s budget ska finansieras, antas av rådet efter att Europaparlamentet har hörts.
Europeiska rådet är också delaktigt. I linje med sin roll enligt EU-fördragen ger Europeiska rådet politisk vägledning om huvudprioriteringarna i långtidsbudgeten innan rådet färdigställer den.
Rådets roll i fråga om genomförandeakter och delegerade akter
När en EU-lag väl har antagits kan den behöva kompletteras för att återspegla utvecklingen, eller så kan ytterligare regler krävas för att se till att den genomförs korrekt. För att göra detta kan rådet och parlamentet bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter eller genomförandeakter.
I särskilda fall är det rådet och inte kommissionen som ansvarar för antagandet av genomförandeakter.
Rådets slutsatser och resolutioner
Rådet antar inte bara lagar. Det antar också dokument såsom slutsatser och resolutioner, som inte är rättsligt bindande. Dessa används för att uttrycka en politisk ståndpunkt eller ge vägledning i frågor inom EU:s politikområden.
Läs mer
Vad gör rådet?
Så är arbetet i rådet organiserat
Hur går röstningen i rådet till?
Senast ändrad: 19 maj 2026