Tidslinje: Historik

Frankrikes utrikesminister Robert Schuman tillkännager inrättandet av en europeisk kol- och stålgemenskap underställd en gemensam hög myndighet. Därmed läggs grunden till det som skulle komma att bli Europeiska unionen, en grund som i sin tur vilar på två centrala principer: fred och solidaritet.

• Schumandeklarationen (fördjupning)

Genom Parisfördraget skapas Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och en inre marknad för kol och stål. Detta bidrar till att minska den misstro och de spänningar som funnits mellan grannländerna efter andra världskriget. Det här fördraget är Europeiska gemenskapens (EG) första grundfördrag och slutar att gälla 2002.

Det första mötet i Europeiska kol- och stålgemenskapens särskilda ministerråd, som senare utvecklas till Europeiska unionens råd, äger rum i Luxemburg.

Genom Romfördragen inrättas Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det första mötet i Europeiska ekonomiska gemenskapens råd äger rum den 25 januari 1958 med Belgiens utrikesminister Victor Larock som ordförande.

1965 meddelar Frankrike att man inte tänker delta vid rådets möten på grund av den oenighet som uppstått vid förhandlingarna om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitikens. Krisen får sin lösning 1966 genom Luxemburgkompromissen, som innebär att det kommer att krävas enhällighet i frågor som rör viktigare intressen.

Genom dessa båda fördrag (1967 och 1971) får de tre gemenskaperna (kol- och stålgemenskapen, Euratom och EEG) ett gemensamt råd, en gemensam kommission och en gemensam budget. Coreper får formellt ställningen som rådets förberedande organ.

• Coreper I
• Coreper II

Danmark, Irland och Storbritannien går med i Europeiska gemenskaperna. Nio länder är nu medlemmar.

Det nya Europeiska rådet håller för första gången möte i mars 1975 i Dublin.

• Europeiska rådet i Dublin den 10–11 mars 1975

Sedan Grekland gått med i EG finns det nu tio medlemsländer.

I Schengen i Luxemburg undertecknar Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna Schengenavtalet, som ska avskaffa gränskontrollerna.

Genom Schengenavtalet får människor efterhand ökad möjlighet att resa mellan dessa länder utan passkontroller vid de gemensamma gränserna. Genomförandet av Schengenavtalet inleds först senare, 1995.

Spanien och Portugal går med i EG som därmed har tolv medlemsländer.

Genom europeiska enhetsakten skapas den inre marknaden, som ska ge fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Utrikespolitiskt samarbete införs, och besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

• Beslutsprocessen i rådet

Europeiska enhetsakten ger också Europeiska rådet en rättslig grund för organiserade möten mellan stats- och regeringscheferna.

Vid Europeiska rådet i Edinburgh 1992 hålls offentliga debatter. Sådana har blivit allt vanligare sedan dess, senast genom Lissabonfördraget.

Rådets offentliga debatter och förhandlingar kan i dag följas via rådets webbplats.

• Se debatterna och överläggningarna direkt

Genom att Maastrichtfördraget träder i kraft inrättas Europeiska unionen på grundval av en utvidgad gemenskapspelare. Fördraget skapar en ekonomisk och monetär union och fastställer två nya pelare för samarbetet: en gemensam utrikes och säkerhetspolitik (Gusp) och samarbete på området rättsliga och inrikes frågor (RIF).

Europeiska rådet får formell status genom Maastrichtfördraget. I fördraget fastställs att Europeiska rådet ska ge unionen impulser och fastställa allmänna politiska riktlinjer för EU:s utveckling.

Genom Maastrichtfördraget inleds även utvecklingen mot euron, och den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (Gusp) lanseras.

• Hur Maastricht förändrat Europa (visuell berättelse)

Österrike, Finland och Sverige går med i EU. De 15 EU-länderna täcker nu nästan hela Västeuropa.

Europeiska rådet godkänner att Eurogruppen skapas som ett informellt organ för finansministrarna från länder som har euron som valuta. Det första mötet i Eurogruppen äger rum den 4 juni 1998 i Château de Senningen i Luxemburg.

• Eurogruppen

Genom Amsterdamfördraget skapas ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och Schengenavtalet integreras i EU-lagstiftningen. Rollen förändras för rådets generalsekreterare, som nu också blir hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Den 1 januari 2002 börjar euron användas i form av sedlar och mynt och ersätter därmed de nationella valutorna.

Genom Nicefördraget reformeras EU:s institutioner inför ett framtida EU som utvidgats till 27 medlemsländer. Rådet reformeras för att oftare kunna besluta med kvalificerad majoritet och för att principen om fördjupat samarbete mellan EU-länderna ska kunna införas.

Tio länder blir medlemmar i EU på en och samma dag: Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Det här är EU:s största enskilda utvidgning, sett både till folkmängd och till antalet länder.

EU har nu 25 medlemsländer.

Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i EU, som nu består av 27 medlemsländer.

Lissabonfördraget träder i kraft och EU:s uppbyggnad och funktionssätt reformeras.

Besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet blir en riktig institution med egen ordförande. Tidigare hade Europeiska rådet varit ett informellt organ, och ledarskapet för Europeiska rådet var en inofficiell funktion. Ordförande var stats- eller regeringschefen i det medlemsland som just då innehade det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

• Vad gör Europeiska rådets ordförande?
• Lissabonfördraget: Bakgrunden till dagens EU (visuell berättelse)

EU får Nobels fredspris 2012 för att ha främjat fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

Norska Nobelkommittén säger i sin motivering att beslutet grundas på att EU genom sin stabiliserande roll bidragit till att omforma större delen av Europa från en krigets till en fredens kontinent.

Kroatien blir efter Slovenien det andra landet från f.d. Jugoslavien som går med i EU.

EU har nu 28 medlemsländer.

Efter en folkomröstning den 23 juni 2016 och ratificering av utträdesavtalet av båda parter i januari 2020, lämnar Storbritannien Europeiska unionen.