Tidslinje: Historik

Frankrikes utrikesminister Robert Schuman tillkännager inrättandet av en europeisk kol- och stålgemenskap underställd en gemensam hög myndighet. Därmed läggs grunden till det som skulle komma att bli Europeiska unionen, en grund som i sin tur vilar på två centrala principer: fred och solidaritet.

• Schumandeklarationen (fördjupning)

Genom Parisfördraget skapas Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och en inre marknad för kol och stål. Detta bidrar till att minska den misstro och de spänningar som funnits mellan grannländerna efter andra världskriget. Det här fördraget är Europeiska gemenskapens (EG) första grundfördrag och slutar att gälla 2002.

Genom Romfördragen inrättas Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det första mötet i Europeiska ekonomiska gemenskapens råd äger rum den 25 januari 1958 med Belgiens utrikesminister Victor Larock som ordförande.

Danmark, Irland och Storbritannien går med i Europeiska gemenskaperna. Nio länder är nu medlemmar.

Vid ett toppmöte i Köpenhamn i december 1973 beslutades att man vid behov skulle anordna toppmöten, och vid toppmötet i Paris i december 1974, med Valéry Giscard d'Estaing som värd, inrättas Europeiska rådet. Avsikten är att skapa ett informellt forum för diskussioner mellan stats- och regeringscheferna.

• European Council: 50 years of working together (English version)

Det nya Europeiska rådet håller för första gången möte i mars 1975 i Dublin.

• Europeiska rådet i Dublin den 10–11 mars 1975

Sedan Grekland gått med i EG finns det nu tio medlemsländer.

I Schengen i Luxemburg undertecknar Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna Schengenavtalet, som ska avskaffa gränskontrollerna.

Genom Schengenavtalet får människor efterhand ökad möjlighet att resa mellan dessa länder utan passkontroller vid de gemensamma gränserna. Genomförandet av Schengenavtalet inleds först senare, 1995.

Europeiska rådet fattar formellt beslut om att anta flaggan som officiell symbol för EG.

Europeiska rådet når en politisk överenskommelse som banar väg för antagandet av Europeiska enhetsakten.

• Europeiska rådet i Luxemburg den 2–3 december 1985

Spanien och Portugal går med i EG som därmed har tolv medlemsländer.

Genom europeiska enhetsakten skapas den inre marknaden, som ska ge fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Utrikespolitiskt samarbete införs, och besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

• Beslutsprocessen i rådet

Europeiska enhetsakten ger också Europeiska rådet en rättslig grund för organiserade möten mellan stats- och regeringscheferna.

Vid Europeiska rådet i Edinburgh 1992 hålls offentliga debatter. Sådana har blivit allt vanligare sedan dess, senast genom Lissabonfördraget.

Rådets offentliga debatter och förhandlingar kan i dag följas via rådets webbplats.

• Se debatterna och överläggningarna direkt

Genom att Maastrichtfördraget träder i kraft inrättas Europeiska unionen på grundval av en utvidgad gemenskapspelare. Fördraget skapar en ekonomisk och monetär union och fastställer två nya pelare för samarbetet: en gemensam utrikes och säkerhetspolitik (Gusp) och samarbete på området rättsliga och inrikes frågor (RIF).

Europeiska rådet får formell status genom Maastrichtfördraget. I fördraget fastställs att Europeiska rådet ska ge unionen impulser och fastställa allmänna politiska riktlinjer för EU:s utveckling.

Genom Maastrichtfördraget inleds även utvecklingen mot euron, och den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (Gusp) lanseras.

• Hur Maastricht förändrat Europa (visuell berättelse)

Österrike, Finland och Sverige går med i EU. De 15 EU-länderna täcker nu nästan hela Västeuropa.

Sedan 1996 sammanträder Europeiska rådet minst fyra gånger per år. Dessförinnan krävdes endast två möten per år.

Europeiska rådet godkänner att Eurogruppen skapas som ett informellt organ för finansministrarna från länder som har euron som valuta. Det första mötet i Eurogruppen äger rum den 4 juni 1998 i Château de Senningen i Luxemburg.

• Eurogruppen

Genom Amsterdamfördraget skapas ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och Schengenavtalet integreras i EU-lagstiftningen. Rollen förändras för rådets generalsekreterare, som nu också blir hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Den 1 januari 2002 börjar euron användas i form av sedlar och mynt och ersätter därmed de nationella valutorna.

Genom Nicefördraget reformeras EU:s institutioner inför ett framtida EU som utvidgats till 27 medlemsländer. Rådet reformeras för att oftare kunna besluta med kvalificerad majoritet och för att principen om fördjupat samarbete mellan EU-länderna ska kunna införas.

Sedan oktober 2003 hålls alla formella möten i Europeiska rådet i Bryssel.

I förklaring nr 22 från de medlemsländer som antog Nicefördraget anges att alla möten i Europeiska rådet ska hållas i Bryssel så snart EU har 18 medlemsstater.

Tio länder blir medlemmar i EU på en och samma dag: Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Det här är EU:s största enskilda utvidgning, sett både till folkmängd och till antalet länder.

EU har nu 25 medlemsländer.

Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i EU, som nu består av 27 medlemsländer.

Vid ett informellt möte i Bryssel den 19 november 2009 enas EU:s stats- och regeringschefer enhälligt om att utse Herman Van Rompuy till Europeiska rådets första ständiga ordförande.

• Uttalande av Herman Van Rompuy

Lissabonfördraget träder i kraft och EU:s uppbyggnad och funktionssätt reformeras.

Besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet blir en riktig institution med egen ordförande. Tidigare hade Europeiska rådet varit ett informellt organ, och ledarskapet för Europeiska rådet var en inofficiell funktion. Ordförande var stats- eller regeringschefen i det medlemsland som just då innehade det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

• Vad gör Europeiska rådets ordförande?
• Lissabonfördraget: Bakgrunden till dagens EU (visuell berättelse)

För sista gången leds Europeiska rådets möte av presidenten eller premiärministern i det medlemsland som har det roterande ordförandeskapet i rådet.

Europeiska rådets möte i december 2009 leds av Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt.

• Europeiska rådets slutsatser, Bryssel den 10–11 december 2009

Vid Europeiska rådets möte den 1–2 mars 2012 undertecknade ledarna för 25 EU-länder fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen.

Fördraget träder i kraft 1 januari 2013 och formaliserar eurotoppmötet. Eurotoppmötets organisation och ordförandens roll fastställs i artikel 12 i fördraget.

• Fördraget om stabilitet, samordning och styrning

Herman Van Rompuy väljs till Europeiska rådets ordförande för en andra period, från den 1 juni 2012 till den 30 november 2014.

EU får Nobels fredspris 2012 för att ha främjat fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

Norska Nobelkommittén säger i sin motivering att beslutet grundas på att EU genom sin stabiliserande roll bidragit till att omforma större delen av Europa från en krigets till en fredens kontinent.

Kroatien blir efter Slovenien det andra landet från f.d. Jugoslavien som går med i EU.

EU har nu 28 medlemsländer.

Donald Tusk ersätter Herman Van Rompuy som Europeiska rådets ordförande. Hans mandat löper från den 1 december 2014 till den 31 maj 2017.

• Anförande av ordförande Donald Tusk vid överlämningsceremonin den 1 december 2014
• Biografi över Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande

Donald Tusk har blivit omvald till ordförande för Europeiska rådet för en andra period på två och ett halvt år från den 1 juni 2017 till den 30 november 2019.

• Donald Tusk omvald till Europeiska rådets ordförande (pressmeddelande 9.3.2017)

Till följd av resultatet i folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni 2016 då de brittiska väljarna röstade för ett utträde ur Europeiska unionen, anmälde Storbritannien formellt till Europeiska rådet att landet avser att lämna EU.

Europeiska rådet antog ett uttalande om Storbritanniens anmälan.

Vi beklagar att Förenade kungariket kommer att lämna Europeiska unionen, men vi är redo för det förfarande som vi nu har att följa. (...) Vid dessa förhandlingar kommer unionen att agera samfällt och tillvarata sina intressen. Vår främsta prioritet kommer att vara att minimera den osäkerhet som uppstår för våra medborgare, företag och medlemsstater på grund av Förenade kungarikets beslut.

Europeiska rådet den 29 mars 2017.

• Skriftlig anmälan enligt artikel 50 den 29 mars 2017
• EU:s förbindelser med Storbritannien (bakgrund)

Charles Michel ersätter Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande Charles Michels mandat löper från den 1 december 2019 till den 31 maj 2022.

• Charles Michels anförande vid överlämningsceremonin med den avgående ordföranden Donald Tusk

Efter en folkomröstning den 23 juni 2016 och ratificering av utträdesavtalet av båda parter i januari 2020, lämnar Storbritannien Europeiska unionen.

Charles Michel omvaldes som ordförande i Europeiska rådet för en andra period på två och ett halvt år, från den 1 juni 2022 till den 30 november 2024.

• Charles Michel omvald som ordförande i Europeiska rådet (pressmeddelande 24.3.2022)

António Costa ersätter Charles Michel som Europeiska rådets ordförande. Hans mandat löper från den 1 december 2024 till den 31 maj 2027.

• Anförande av António Costa vid överlämningsceremonin med avgående ordförande Charles Michel