Så gör EU energin grönare

Varför är det viktigt med miljöanpassning av energi?

Produktionen och förbrukningen av energi är en viktig orsak till klimatförändringarna. När fossila bränslen – kol, olja och gas – förbränns avger de koldioxid i luften, vilket bidrar till den globala uppvärmningen.

Energianvändning och energiproduktion står för 75 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Att minska dessa utsläpp är en nödvändig åtgärd för att bekämpa klimatförändringarna och uppnå EU:s mål för klimatneutralitet till 2050.

Investeringar i förnybara energikällor och renare energiformer är också avgörande för att öka energioberoendet. Förnybar energi – oavsett om det rör sig om solenergi, vindkraft eller vattenkraft – kan produceras i EU, vilket minskar importberoendet och skapar nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter lokalt.

Vad gör EU för att miljöanpassa energin?

Åtgärder för grön energi i EU har funnits på plats i över 15 år.

I och med den europeiska gröna given som lanserades 2019 har EU och dess medlemsländer ökat ambitionen att ta itu med den globala uppvärmningen och ställa om till renare energi, i linje med åtagandena i Parisavtalet.

Den gröna given och dess 55 %-paket innehåller en uppsättning lagar som syftar till att minska EU:s växthusgasutsläpp, även inom energisektorn. Det övergripande målet är att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030.

Rysslands militära angrepp mot Ukraina var en viktig anledning för EU-länderna att gå snabbare fram med energiomställningen. REPowerEU-planen, som lanserades efter inledningen av Rysslands krig och i efterdyningarna av coronapandemin, innehåller åtgärder för att påskynda omställningen till ren energi, diversifiera försörjningen och spara energi.

EU:s viktigaste mål för energiomställningen är att

• bli mer oberoende av energiimport, särskilt från Ryssland
• minska användningen av fossila bränslen och stödja utbyggnaden av förnybara energikällor
• öka energieffektiviteten
• förbättra energiinfrastrukturen och integreringen av den i EU-länderna

Vilka är EU:s viktigaste åtgärder för grönare energi?

Förnybar energi

Direktivet om förnybar energi har som syfte att öka andelen förnybar energi i EU:s ekonomi. Senast 2030 ska 42,5 % av den energi som förbrukas i EU komma från förnybara energikällor, enligt målen i direktivet.

För att driva på för förnybar energi i hela ekonomin och nå EU:s mål har mål fastställts för varje sektor, till exempel för

• byggnader: 42 % av energin bör komma från förnybara energikällor
• industri: användningen av förnybara energikällor bör öka med 1,6 % årligen
• transport: minst 29 % av energin bör komma från förnybara energikällor, alternativt bör utsläppsintensiteten för drivmedel minskas med 14,5 %.

Dessutom skulle ett ytterligare vägledande tillägg på 2,5 % kunna göra det möjligt för EU att uppnå ett mål på 45 %.

Kapaciteten för förnybar energi i EU har ökat under de senaste åren. För att påskynda utbyggnaden av förnybar energi har åtgärder vidtagits för att minska byråkratin, och påskyndade förfaranden har införts för beviljande av tillstånd för projekt för förnybar energi.

• Rådet antar formellt förordning för snabbare tillståndsgivning för projekt för förnybar energi (pressmeddelande 22.12.2022)

Energieffektivitet

Att spara energi genom att minska förbrukningen är avgörande för att uppnå energiomställningen. Användning av mindre energi innebär

• lägre växthusgasutsläpp
• mindre föroreningar
• rimligare energipriser för människor i EU
• minskat beroende av importerade fossila bränslen

EU har satt som mål att minska energianvändningen med 11,7 % fram till 2030 på EU-nivå, jämfört med de konsumtionsprognoser som gjordes 2020.

De nyckelsektorer där konsumtionen bör minska är:

• byggnader
• industri
• transporter

Vätgas och koldioxidfri gas

För att minska användningen av fossila bränslen och gradvis övergå till renare energi har EU antagit åtgärder som stöder användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser.

Paketet för vätgas och utfasning av fossila bränslen, som antogs i maj 2024, syftar till att

• skapa en marknad för vätgas och uppnå 40 gigawatt elektrolyskapacitet för förnybar vätgas senast 2030
• bättre integrera förnybara och koldioxidsnåla gaser i gasnätet
• förbättra konsumentskyddet i energiavtal
• öka försörjningstryggheten och samarbetet mellan EU-länderna

Reglerna omfattar också restriktioner för gasleveranser från Ryssland och Belarus i syfte att minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Geotermisk energi

I dag tillgodoser geotermisk energi mindre än 1 % av den globala energiefterfrågan. År 2024 kom endast 2,5 % av de förnybara energikällor som användes för produktion av primärenergi i EU från geotermiska källor.

I sina slutsatser som godkändes i december 2024 efterlyste rådet en snabbare utbyggnad av geotermisk energi.

Denna energikälla kan användas för överkomlig och säker värme- och kylförsörjning, tillhandahålla en stabil elförsörjning, bidra till att minska koldioxidutsläppen i byggnader och göra industrin mer konkurrenskraftig och hållbar.

• Geotermisk energi: rådet efterlyser snabbare utbyggnad (pressmeddelande, 16 december 2024)

Byggnader

Över en tredjedel av EU:s utsläpp av växthusgaser kommer från byggnadssektorn.

Direktivet om byggnaders energiprestanda syftar till att göra byggnader i EU mer energieffektiva fram till 2030 och därefter.

Slutmålet är att alla byggnader i EU senast 2050 ska vara nollutsläppsbyggnader.

För att uppnå dessa mål fastställs i direktivet målet att minska den genomsnittliga energianvändningen i bostadshus med

• minst 16 % fram till 2030
• minst 20–22 % fram till 2035

Dessutom bör mer infrastruktur utvecklas i byggnader för cyklar och elbilar.

Integration av nät och system

För att bli klimatneutralt senast 2050 och bygga upp energisuveränitet måste EU i grunden omvandla sitt energisystem till ett sammanlänkat energisystem.

Framtidens energisystem bör

• vara mer cirkulärt, med energieffektivitet i centrum
• tillhandahålla mer och miljövänligare el till sektorer som transport och industri
• främja koldioxidsnåla bränslen, inklusive vätgas, för sektorer där det är svårare att fasa ut fossila bränslen

I maj 2024 antog rådet slutsatser om elnätsinfrastruktur. I slutsatserna betonas behovet av att fortsätta arbetet för att skapa ett bättre sammanlänkat och integrerat elnäti EU.

I juni 2026 nådde rådet en allmän riktlinje om paketet om europeiska nät, som omfattar en reviderad förordning om transeuropeiska energinät (TEN-E-förordningen) och ett direktiv som ska påskynda tillståndsförfarandena.

Politiken för de transeuropeiska energinäten, som lanserades 2013, stöder gränsöverskridande projekt som syftar till att koppla samman medlemsländernas energinät och främja integreringen av förnybara energikällor. Den reviderade TEN-E-förordningen kommer att modernisera och koppla samman och fasa ut fossila bränslen i EU:s gränsöverskridande energiinfrastruktur så att EU kan uppnå målet för klimatneutralitet till 2050.

• Det europeiska kraftnätspaketet: ett moderniserat energinät för utfasning av fossila bränslen (pressmeddelande, 26.6.2026)
• Hållbara elnät: rådet godkänner slutsatser (pressmeddelande 30.5.2024)

Se också