55 %-paketet
Den europeiska klimatlagen gör det till en rättslig skyldighet för EU att uppnå klimatmålet och minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030. EU-länderna har antagit ny lagstiftning för att uppnå detta mål och göra EU klimatneutralt senast 2050.
Vad är 55 %-paketet?
55 %-paketet är en uppsättning lagar som syftar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 55 % senast 2030 och bana väg för klimatneutralitet inom EU senast 2050.
Paketet
- leder till en rättvis och socialt jämlik omställning
- upprätthåller och stärker EU-industrins innovation och konkurrenskraft samtidigt som lika villkor säkerställs gentemot ekonomiska aktörer i tredjeländer
- stärker EU:s ställning som den som går i bräschen i den globala kampen mot klimatförändringarna
Rådet som medlagstiftare
Förslagen i 55 %-paketet lades fram av EU-kommissionen och diskuterades sedan på teknisk nivå inom de rådsarbetsgrupper som har ansvar för de berörda politikområdena.
Senare diskuterades de av EU-ländernas ambassadörer i Coreper som därmed banade väg för överenskommelser mellan de 27 länderna. EU-ländernas ministrar utbytte synpunkter i olika rådskonstellationer och försökte nå en överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om respektive lagförslag.
I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet inledde rådet därefter förhandlingar med Europaparlamentet med sikte på en gemensam överenskommelse inför det slutliga antagandet av lagstiftningsakterna.
55 %-paketet: hur omvandlas klimatmålen till EU-lagstiftning? (Infografik)
Vad ingår i 55 %-paketet?
Interaktiv bild med ikoner länkade till infografik. Varje ikon länkar till en infografik som förklarar ett eller två förslag i 55 %-paketet.
EU:s utsläppshandelssystem
EU:s utsläppshandelssystem är en koldioxidmarknad som bygger på ett system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter för energiintensiva industrier och elproduktionssektorn. Det är EU:s viktigaste verktyg för att minska utsläppen.
Syftet med 55 %-paketet är att reformera EU:s utsläppshandelssystem genom att höja ambitionsnivån. De nya bestämmelserna inkluderar
- rapportering av utsläpp från sjötransporter
- snabbare minskning av utsläppsrätter i systemet och gradvis utfasning av gratis utsläppsrätter för vissa sektorer
- genomförande av det globala systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia) genom EU:s utsläppshandelssystem
- ökning av mängden finansiering för moderniseringsfonden och innovationsfonden
- översyn av reserven för marknadsstabilitet
Dessutom inrättas ett nytt fristående utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och bränslen för ytterligare sektorer.
Rådet (miljö) antog en allmän riktlinje om översynen av EU:s utsläppshandelssystem i juni 2022. I december 2022 nådde rådet en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet. Denna överenskommelse innebar en skärpning av den övergripande ambitionen när det gäller att minska utsläppen till 62 procent fram till 2030 i de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, att jämföra med det mål på 61 % som kommissionen föreslagit.
I december 2022 nådde rådet och Europaparlamentet också en preliminär politisk överenskommelse om översynen av reglerna för EU:s utsläppshandelssystem för luftfartssektorn. Avtalet säkerställde att luftfarten bidrar till EU:s utsläppsminskningsmål enligt Parisavtalet.
Rådet antog ett beslut om reserven för marknadsstabilitet, en del av EU:s utsläppshandelssystem, i mars 2023. Översynen av EU:s utsläppshandelssystem antogs formellt i april 2023.
55 %-paketet: reformen av EU:s utsläppshandelssystem (Infografik)
I december 2022 antog rådet ett beslut om anmälan av Corsias kompensationskrav. Corsia (systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart) är ett globalt system för kompensation av koldioxidutsläpp från internationell luftfart, i vilket EU-länder deltar.
Social klimatfond
Den sociala klimatfonden syftar till att hantera de sociala effekterna och fördelningseffekterna av det föreslagna nya systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter.
Medlemsländerna ska utarbeta sociala klimatplaner som ska ligga till grund för fondens stödåtgärder och investeringar för utsatta
- hushåll
- mikroföretag
- transportanvändare
Fonden kan också omfatta tillfälligt direkt inkomststöd. Fonden ingår i EU:s budget och finansieras med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål upp till högst 65 miljarder euro.
EU:s miljöministrar enades om rådets förhandlingsposition för inrättandet av den sociala klimatfonden i juni 2022. I december 2022 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär politisk överenskommelse om förslaget om fonden. De nya reglerna antogs av rådet i april 2023.
55 %-paketet: en fond för att stödja de människor och företag som är mest drabbade (Infografik)
Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) är EU:s verktyg för att bekämpa koldioxidläckage. Detta system sätter ett pris på koldioxidutsläpp som släpps ut vid tillverkningen av importerade varor inom de mest koldioxidintensiva sektorerna: järn och stål, cement, gödselmedel, aluminium, el och vätgas, och främjar en renare industriproduktion i länder utanför EU.
CBAM-förordningen antogs formellt av rådet i april 2023 och trädde i kraft den 1 januari 2026.
I september 2025 antog rådet en rad ändringar för att förenkla CBAM och minska byråkratin, som en del av Omnibus I-lagstiftningspaketet. Förordningen trädde i kraft den 20 oktober 2025.
I december 2025 föreslog EU-kommissionen ytterligare åtgärder för att stärka och utvidga mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen.
Den 12 juni 2026 enades rådet om sin ståndpunkt om förslaget. Rådet stöder CBAM:s utvidgning till utvalda produkter i senare led samtidigt som förteckningen över produkter som omfattas finslipas. Det stöder dessutom införandet av nya åtgärder mot kringgående och klargör under vilka förutsättningar tillfälliga undantag kan beviljas i exceptionella fall.
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
Medlemsländernas utsläppsminskningsmål
Förordningen om ansvarsfördelning innehåller bindande mål om årliga minskningar av växthusgasutsläpp för medlemsländer i sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Dessa sektorer inkluderar
- vägtransporter och inrikes sjötransporter
- byggnader
- jordbruk
- avfall
- små industrier
De nya reglerna, som ingår i 55 %-paketet, kommer att höja EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 från 29 procent till 40 procent jämfört med 2005 inom de berörda sektorerna. De kommer också att uppdatera de nationella målen i enlighet med detta.
EU:s miljöministrar enades den 29 juni 2022 om rådets förhandlingsposition om de reviderade reglerna. I november 2022 nådde rådet en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet. Förslaget antogs av rådet i mars 2023.
55 %-paketet: minskning av utsläppen från transporter, byggnader, jordbruk och avfall (Infografik)
Utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
I förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) fastställs ett bindande åtagande för EU att minska utsläppen och öka upptaget inom markanvändnings- och skogsbrukssektorerna. Genom 55 %-paketet görs bestämmelserna mer ambitiösa.
I de nya reglerna fastställs ett ökat mål på EU-nivå om ett nettoupptag av växthusgaser på minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2030. Bindande nationella mål fastställs för varje medlemsland.
Miljörådet antog en allmän riktlinje om förslaget till ändrad LULUCF-förordning den 29 juni 2022. En preliminär överenskommelse nåddes med Europaparlamentet i november 2022. Förordningen antogs av rådet i mars 2023.
55 %-paketet: uppnåendet av klimatmål inom sektorerna för markanvändning och skogsbruk (Infografik)
Utsläppsnormer för personbilar och lätta lastbilar
Personbilar och lätta lastbilar står för 15 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp. Som en del av 55 %-paketet har EU antagit nya regler för reglering av koldioxidutsläppen från dessa fordon.
Genom förordningen införs progressiva EU-omfattande utsläppsminskningsmål för personbilar och lätta lastbilar för 2030 och därefter, inklusive ett minskningsmål på 100 procent fram till 2035 för nya fordon inom dessa kategorier.
Rådet antog sin allmän riktlinje om förslagen i juni 2022. En överenskommelse med Europaparlamentet nåddes i oktober 2022. Förslaget antogs av rådet i mars 2023.
55 %-paketet: skärpta EU-regler för utsläpp från personbilar och lätta lastbilar (Infografik)
En minskning av metanutsläppen i energisektorn
Kommissionen lade fram förslaget till nya EU-regler om minskade metanutsläpp i energisektorn i december 2021, som en del av 55 %-paketet.
I december 2022 nådde rådet en överenskommelse (allmän riktlinje) om förslaget. I november 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om förordningen. Rådet antog de nya reglerna i maj 2024.
Förordningen syftar till att spåra och minska metanutsläppen i energisektorn. Lagstiftningen är den första i sitt slag och ett avgörande bidrag till klimatpolitiken, eftersom metan är den största växthusgasen efter koldioxid.
Den bygger vidare på den strategiska vision som fastställdes i EU:s metanstrategi 2020. År 2021, vid FN:s klimatkonferens COP26, lanserade EU och USA tillsammans en global utfästelse om metan, varvid över 100 länder åtog sig att minska sina metanutsläpp med 30 procent till 2030 jämfört med 2020 års nivåer.
55 %-paketet: minskade metanutsläpp från fossila bränslen (Infografik)
Hållbara flygbränslen
Hållbara flygbränslen (avancerade biobränslen och elektrobränslen) har potential att avsevärt minska utsläppen från flyget. Denna potential är dock till stor del outnyttjad, eftersom bränslen av denna typ utgör endast 0,05 procent av den totala bränsleförbrukningen inom luftfartssektorn.
ReFuelEU Aviation-förordningen syftar till att minska luftfartssektorns miljöavtryck och göra det möjligt för den att bidra till att EU:s klimatmål uppnås.
Rådet enades om en allmän riktlinje om förslaget i juni 2022. En preliminär överenskommelse nåddes med Europaparlamentet i april 2023. Rådet antog den nya förordningen i oktober 2023.
55 %-paketet: mer grönare bränsle inom luft- och sjöfart (Infografik)
Koldioxidsnåla bränslen inom sjöfarten
Trots framsteg på senare år är sjöfartssektorn fortfarande nästan helt beroende av fossila bränslen och utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser och andra skadliga föroreningar. Målet med initiativet FuelEU Maritime är att minska växthusgasintensiteten för den energi som används ombord på fartyg med upp till 80 procent fram till 2050. De nya reglerna främjar användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfarten.
Rådet enades om en allmän riktlinje om förslaget i juni 2022. I mars 2023 nådde rådet och parlamentet en preliminär överenskommelse.
I juli 2023 antog rådet de nya reglerna, och lagstiftningsförfarandet avslutades.
Infrastruktur för alternativa bränslen
Huvudmålet med detta förslag till förordning om infrastruktur för alternativa bränslen är att säkerställa att medborgare och företag har tillgång till ett tillräckligt infrastrukturnät för laddning eller tankning av vägfordon och fartyg med alternativa bränslen.
Genom de nya reglerna blir det möjligt för transportsektorn att avsevärt minska sitt koldioxidavtryck. Det fastställs ett antal mål för 2025 eller 2030, bland annat
- laddningsstationer för personbilar och lätta lastbilar ska installeras var 60:e kilometer
- tankstationer för vätgas som betjänar både bilar och lastbilar ska byggas från och med 2030 i alla urbana knutpunkter
- användare av el- eller vätgasdrivna fordon ska enkelt kunna betala vid laddnings- eller tankstationer
I juni 2022 enades rådet om en gemensam ståndpunkt (allmän riktlinje) om kommissionens förslag till denna förordning. I mars 2023 nådde rådet och parlamentet en preliminär överenskommelse.
Rådet antog de nya reglerna i juli 2023.
55 %-paketet: mot mer hållbara transporter (Infografik)
Förnybar energi
EU:s direktiv om förnybar energi sågs över som en del av 55 %-paketet. Syftet med översynen var att öka andelen förnybara energikällor i EU:s totala energiförbrukning till 42,5 % senast 2030, med ytterligare ett vägledande tillägg på 2,5 % som skulle möjliggöra sammanlagt 45 % förnybar energi.
Direktivet innehåller sektorsvisa delmål och åtgärder för de olika sektorerna, med särskilt fokus på sektorer där framstegen med integreringen av förnybara energikällor har gått långsammare, särskilt i fråga om transport, byggnader och industri.
EU-ländernas energiministrar enades om sin gemensamma ståndpunkt om ett reviderat EU-direktiv om förnybar energi den 27 juni 2022. I mars 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär politisk överenskommelse. Rådet antog de nya reglerna i oktober 2023.
55 %-paketet: hur EU planerar att främja förnybar energi (Infografik)
Energieffektivitet
Genom det reviderade energieffektivitetsdirektivet minskas den slutliga energianvändningen på EU-nivå med 11,7 procent fram till 2030 jämfört med prognoserna från 2020.
De nya reglerna kommer att påskynda medlemsländernas insatser för att uppnå energieffektivitet, t.ex. genom att höja de årliga energisparkraven och minska energiförbrukningen i offentliga byggnader.
Den 27 juni 2022 antog rådet en allmän riktlinje om de förslagna nya reglerna. I mars 2023 nådde rådets och Europaparlamentets förhandlare en preliminär politisk överenskommelse om översynen av direktivet.
Rådet antog det nya direktivet i juli 2023.
55 %-paketet: hur EU blir mer energieffektivt (Infografik)
Byggnaders energiprestanda
Byggnader står för 40 procent av den energi som används och 36 procent av de energirelaterade direkta och indirekta växthusgasutsläppen i EU. Direktivet om byggnaders energiprestanda reviderades 2024 och syftar till att göra byggnader i EU mer energieffektiva fram till 2030 och därefter.
Huvudmålen med direktivet är att
- alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2030
- befintliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050
I oktober 2022 enades EU:s medlemsländer, församlade i rådet, om en gemensam ståndpunkt (allmän riktlinje) om kommissionens förslag till översyn av detta direktiv. Den 7 december 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär politisk överenskommelse om förslaget. De nya reglerna antogs av rådet i april 2024.
55 %-paketet: grönare byggnader i EU (Infografik)
Paketet om marknaderna för vätgas och koldioxidfri gas
Paketet om marknaderna för vätgas och koldioxidfri gas syftar till att minska gasmarknadens koldioxidavtryck. Målet är att övergå från naturgas till förnybara och koldioxidsnåla gaser och öka användningen av sådana gaser i EU fram till 2030 och därefter.
Paketet består av en förordning och ett direktiv. I dessa fastställs gemensamma regler för den inre marknaden för förnybara gaser, naturgas och vätgas. De syftar till att skapa ett regelverk för särskild infrastruktur och marknader för vätgas och integrerad nätplanering. Dessutom fastställs regler för konsumentskydd och stärks försörjningstryggheten.
Rådet fastställde sin ståndpunkt (allmänna riktlinje) inför förhandlingarna med Europaparlamentet om de två förslagen i mars 2023. I december 2023 nådde rådet och parlamentet en preliminär politisk överenskommelse om en förordning om gemensamma regler för den inre marknaden för förnybar gas, naturgas och vätgas. En preliminär överenskommelse om direktivet nåddes den 28 november 2023.
Rådet antog paketet i maj 2024.
55 %-paketet: från fossil gas till mer miljövänlig gas (Infografik)
Energibeskattning
Förslaget om en översyn av rådets direktiv om beskattning av energiprodukter och elektricitet syftar till att
- beskattningen av energiprodukter och elektricitet ska vara förenlig med EU:s energi-, miljö- och klimatpolitik
- upprätthålla och förbättra EU:s inre marknad genom att uppdatera energiprodukternas omfattning och skattesatsernas struktur samt rationalisera medlemsländernas användning av skattebefrielser och skattenedsättningar
- bevara förmågan att generera intäkter för medlemsländernas budgetar
Förslaget diskuteras för närvarande i rådet. I december 2022 höll EU-ländernas finansministrar en riktlinjedebatt om översynen av energiskattedirektivet. I december 2024 höll ekofinministrarna ytterligare en riktlinjedebatt om översynen och man välkomnade de framsteg som hittills gjorts.
55 %-paketet: hur EU planerar att se över energibeskattningen (Infografik)
Åtta exempel på hur livet i EU håller på att bli grönare
Vi måste gå över till en grönare livsstil för att kunna hantera klimatkrisen och minska vårt beroende av fossila bränslen, särskilt från Ryssland. EU och de 27 medlemsländerna håller på att ta fram nya gemensamma regler inom ramen för 55 %-paketet för att minska EU:s koldioxidavtryck. Hur kommer de nya reglerna att påverka hur vi lever, arbetar och reser? Läs om hur livet i EU kan se ut 2030.
Läs mer
Den europeiska gröna given
Klimatförändringarna: vad gör EU?
Finansiering av klimatomställningen
Senast ändrad: 12 juni 2026