Slutsatser från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om förstärkning av de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism

Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, SOM NOTERAR att radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, på grund av sin mångfasetterade och dynamiska karaktär, medför betydande och föränderliga utmaningar som även måste hanteras på rättslig nivå, främst av medlemsstaterna men även vid behov genom ett samordnat stöd på europeisk nivå i enlighet med fördragen, 

SOM ERINRAR OM att rådet, inom ramen för EU:s strategi för kampen mot terrorism^[1], antog en reviderad version av EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism i juni 2014^[2], och i december 2014^[3] och juni 2015[4] tog upp vikten av att förebygga och motverka fenomenet, som ett prioriterat område för framtida åtgärder, 

SOM ERINRAR om att Europeiska rådet i sitt uttalande av den 12 februari 2015^[5] betonade behovet av att utarbeta initiativ avseende rehabilitering ur ett rättsligt perspektiv för att komma åt de faktorer som bidrar till radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, bland annat i fängelser, 

SOM BASERAR SIG PÅ justitieministrarnas diskussioner om effektiva rättsliga åtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, som sammanfattades i det gemensamma Rigauttalandet av den 29–30 januari 2015, samt debatterna under ministerlunchen den 13 mars 2015 och nu senast resultaten av ministerkonferensen den 19 oktober 2015 om detta ämne, 

SOM BEAKTAR att man i kommissionens meddelande Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser^[6], den europeiska säkerhetsagendan från april 2015^[7] samt rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet från juni 2015,^[8] ser de särskilda frågorna avståndstagande, rehabilitering och förebyggande/bekämpning av radikalisering som en prioriterad åtgärd under de kommande åren, 

Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, 

ANSER att det är nödvändigt att anta en sektorsövergripande och tvärvetenskaplig strategi för att effektivt ta itu med radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, med beaktande av alla olika aspekter: förebyggande, utredning, lagföring, fällande domar, rehabilitering och återanpassning. 

ANSER att det för detta ändamål är nödvändigt att garantera lämplig samordning och synergier mellan alla offentliga och privata berörda parter, särskilt åklagare och domare med hjälp av befintliga rättsliga instrument och politikområden i fullständig överensstämmelse med rättsstatsprincipen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 

SOM VEDERBÖRLIGEN BEAKTAR riskerna för den allmänna säkerheten, 

ÄR MEDVETNA om behovet av både differentiering beroende på faktiska behov och särskilda risker för varje lokal situation, de nationella rättssystemen och domstolssystemen samt de berörda parterna och därmed av skräddarsydda lösningar, 

KONSTATERAR därför att nedanstående åtgärder skulle bidra till de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, UPPMANAR MED KRAFT alla berörda parter att genomföra lämpliga åtgärder närhelst och varhelst så är möjligt och BETONAR att lokala aktörer spelar en avgörande roll: 

1         Struktur och organisation för program i fängelser

–     Medlemsstaterna uppmanas att genomföra en övervägd och skräddarsydd strategi för att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism i fängelser, som är anpassad till nationella förhållanden och de berörda individernas behov och som skulle kunna innehålla sådana aspekter som att 

• utarbeta verktyg för riskbedömning och för att upptäcka tidiga tecken på radikalisering, och stärka informationsutbytet mellan de olika aktörerna i den straffrättsliga kedjan,
• tillhandahålla ett tillräckligt antal välutbildade religiösa företrädare i fängelserna och ge stöd till socialarbetare och rådgivare,
• ge fångarna möjligheter att lära sig och utveckla färdigheter i kritiskt tänkande i fängelset,
• möjliggöra en säker fängelsemiljö för att genomföra ändamålsenliga program för rehabilitering och återanpassning med fokus på nivån av respekt och interaktion mellan fängelsepersonalen och de intagna,
• mot denna bakgrund fortsätta att arbeta med att förbättra fängelseförhållandena i enlighet med de regler som utarbetats och det arbete som pågår på området inom Europarådet.

 –     Mot denna bakgrund uppmanas medlemsstaterna att tillvarata tidigare erfarenheter, bästa praxis och rekommendationer som föreslagits av nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN-nätverket), och särskilt av nätverkets arbetsgrupp för fängelse och skyddstillsyn, senast i lägesrapporten från oktober 2015 med titeln "Dealing with radicalisation in the prison and probation context". 

–     RAN-nätverket uppmanas att fortsätta att tillhandahålla en plattform för utbyte av god praxis på området och bidra till översynenav den handbok från 2008 som utarbetats av Österrike, Frankrike och Tyskland om åtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism, framför allt i fängelser. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att, beroende på vad som är lämpligt, utarbeta program för avradikalisering/avståndstagande/rehabilitering i fängelserna, som förberedelse inför frigivning, samt program efter frigivning för att främja återanpassning. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja RAN-nätverkets kompetenscentrum och detta kompetenscentrums erbjudande om att ge stöd till medlemsstaterna när de inrättar sådana program, om de begär det. 

2.      Alternativa eller ytterligare åtgärder för lagföring och/eller frihetsberövande

–     Medlemsstaterna uppmanas att ta itu med utländska terroriststridande på ett sektorsövergripande sätt och med ett helhetsperspektiv, till exempel, när det är lämpligt, genom att utbyta relevant information mellan myndigheter med ansvar för brottsbekämpning, säkerhetstjänst och lagföring samt, i tillämpliga fall, med lokala myndigheter och socialarbetare; detta kan ske genom att sektorsövergripande organ eller arbetsmetoder inrättas eller genom att man på annat sätt säkerställer att fallen följs upp på ett integrerat sätt. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att använda Ecris hela potential och kommissionen att lägga fram ett förslag om en utvidgning av Ecris till att omfatta tredjelandsmedborgare. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att, inom ramen för sina nationella domstolssystem och genom att utnyttja flexibiliteten i sina straffrättsliga system (för ungdomar), överväga en skräddarsydd, fallbaserad strategi, baserad på en verklig riskbedömning med vederbörligt beaktande av säkerhetsfrågor, i förekommande fall, inbegripet alternativa eller ytterligare åtgärder för lagföring och/eller frihetsberövande i förfarandets alla skeden, däribland rehabilitering, också som ett villkor för skyddstillsyn eller uppskov med fängelsestraff. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att överväga att använda och vidareutveckla ett riskbedömningsverktyg för domstolarna som ska användas när man överväger det ovannämnda alternativet eller ytterligare åtgärder, baserat på ett individbaserat tillvägagångssätt, som inbegriper möjligheten att med regelbundna intervall göra en ny riskbedömning, under beaktande av att avradikalisering är en dynamisk process; mot denna bakgrund bör det arbete som redan utförts av Europarådet och det internationella centret för terrorismbekämpning (ICCT) användas. 

3.      Integration, rehabilitering och återanpassning

–     Medlemsstaterna uppmanas att leda arbetet med att åtgärda de underliggande faktorer bakom radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism genom målinriktade förebyggande åtgärder, genom att utveckla insatser som skapar sammanhållning och program, bland annat på utbildningsområdet, som främjar grundläggande rättigheter, rättsstatlighet och demokrati och uppmuntrar inkluderande, toleranta och pluralistiska samhällen. 

–     Lokala, nationella, europeiska och internationella myndigheter uppmanas att tillsammans med civilsamhället utveckla metoder och verktyg för att slå hål på stereotypa föreställningar och utveckla motbilder som når ut till olika målgrupper, inbegripet genom att skapa nätverk och offentliga platser för dialog. 

–   I detta sammanhang uppmanas medlemsstaterna att med stöd av kommissionen och berörda EU-organ ta itu med framför allt användningen av internet för syften som rör radikalisering och rekrytering med terrorism som mål samt för hatpropaganda online som underblåser rädsla, sprider vanföreställningar och stereotypa uppfattningar som är riktad till särskilda grupper och som driver människor till våld och hat, framför allt genom att utveckla samarbetet, även med internetleverantörer, vad beträffar strategisk kommunikation och, i förekommande fall, enheter för anmälan av innehåll på internet, t.ex. genom att fortsätta att ge stöd till Europols enhet för anmälan av innehåll på internet och till den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation om Syrien.  

–     Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder, som är skräddarsydda efter den lokala situationen och det enskilda fallet, som möjliggör rehabilitering, avradikalisering eller avståndstagande både inne i och utanför fängelser och återanpassning till samhället av hemvändande personer och sådana som hindrats från att resa. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att engagera offer och rehabiliterade tidigare utländska terroriststridande liksom socialarbetare, lokala grupper och släktingar. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att utbyta erfarenheter och bästa praxis med varandra när det gäller rehabilitering, avradikalisering och avståndstagande, inne i och utanför fängelserna. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja expertisen i RAN-nätverkets kompetenscentrum och detta kompetenscentrums erbjudande om att ge stöd till medlemsstaterna att inrätta sådana program, om de begär det. 

4.         Utbildning

–     Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla resurser för adekvat utbildning av samtliga aktörer (fängelsepersonal, övervakare, rättsväsende osv.) som är inblandade vid kontakten med radikaliserade våldsamma extremister eller de som riskerar att bli radikaliserade, på ett varaktigt och sektorsövergripande sätt och med hjälp av det stöd som kan fås på EU-nivå och internationell nivå. 

–     Det europeiska nätverket för rättslig utbildning, Cepol och med användning av expertis från Eurojust, RAN-nätverkets kompetenscentrum och, i förekommande fall, den europeiska sammanslutningen för skyddstillsyn samt Europris uppmanas att stödja medlemsstaterna med olika slags utbildning (traditionella kurser, webbinarier, utbyte av personal etc.) för aktörer i hela den straffrättsliga kedjan som arbetar med terrorismfrågor; i detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas riskbedömningsmetoder och utvecklingen av rehabiliteringsprogram, användningen av alternativ till frihetsberövande samt liknande utbildningsmöjligheter för icke rättsliga aktörer som arbetar med radikaliserade personer. 

5.         Lärdom av övervakning och utbyte av praxis

–     Eurojust uppmanas att, med användning av sin Terrorism Conviction Monitor (TCM), fortsätta att övervaka trenderna och utvecklingen när det gäller tillämplig rättslig ram och relevant rättspraxis i medlemsstaterna vad beträffar terrorism och våldsam radikalisering, inbegripet användning av alternativ till lagföring och frihetsberövande och sålunda bidra till vidareutvecklingen av den straffrättsliga politiken avseende utländska terroriststridande. 

–     Eurojust, RAN-nätverket (via dess arbetsgrupper samt via dess kompetenscentrum), det europeiska nätverket för rättslig utbildning, och, i förekommande fall, Europol samt den europeiska sammanslutningen för skyddstillsyn och Europris, uppmanas att främja utbyte av befintlig nationell praxis och de lärdomar som dragits därav, och därvid också använda sig av det arbete som utförs i andra relevanta organ (särskilt Unicri^[9] och GCTF[^10]) när det gäller straffrättsliga åtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, i synnerhet de frågor som tas upp i punkterna 1-4: 

• struktur och organisering av lokaler för frihetsberövande,
• riskbedömningsverktyg som ska användas av domare och åklagare och av fängelsepersonal för att bedöma den nivå av hot som utländska terroriststridande och återvändande utländska stridande utgör,
• system för "triage", som syftar till att bedöma den lämpligaste ”sorteringen” i varje enskilt fall,
• alternativa eller ytterligare åtgärder som hör samman med lagföring och/eller förvar, och i synnerhet särskilda rehabiliteringsprogram både i och utanför fängelser
• samarbete mellan berörda aktörer både inom och utanför det rättsliga sammanhanget, inbegripet utbildning,
• kriminalpolitik som berör utländska terroriststridande,
• användning av internet och sociala plattformar.

 6.         Finansiering

 –     Kommissionen uppmanas att understödja ovanstående insatser genom EU-finansiering till utbildningsprogram för de olika berörda aktörerna och till särskilda projekt i enlighet med bestämmelserna för relevanta finansieringsprogram.

 –     Kommissionen uppmanas att ställa finansiering till förfogande för medlemsstaterna för framtagande av program för avradikalisering/rehabilitering i fängelser, men också för användning i straffrättsliga förfaranden, i synnerhet genom att prioritera upprepning av användbara exempel på bästa praxis från medlemsstaterna, liksom att stödja inrättande av sådana program av RAN-nätverkets kompetenscentrum. 

–     Medlemsstaterna uppmanas att genomföra särskilda projekt som syftar till bättre genomförande av lagstiftningen på områdena rasism och främlingsfientlighet, bland annat genom utbildning av domare, åklagare och poliser. Kommissionen kommer att tillhandahålla riktad finansiering för detta ändamål.

 –     Medlemsstaterna uppmanas att stödja det civila samhällets organisationer för att främja tolerans och bekämpa hatbrott och hatpropaganda, inbegripet genom att ta fram motbudskap online, med bidrag från kommissionen till denna strävan.

 –     Kommissionen uppmanas att främja spridningen av social integrationspolitik via Europeiska socialfonden.

 –     Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra de olika berörda aktörerna, däribland aktörer i den straffrättsliga kedjan, lokala myndigheter och det civila samhället att fullt ut utnyttja tillgänglig finansiering.

 –     Ovanstående åtgärder bör genomföras med de ekonomiska resurser som fastställs i den fleråriga budgetramen och frågorna ska integreras i halvtidsöversynen av denna ram.

 7.         Den externa dimensionen

 –     EU uppmanas att på internationell nivå främja straffrättsliga åtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism och härvid bistå tredje parter, med vederbörligt beaktande av de lokala förhållandena och säkerhetsfrågor.

 UPPMANAR ordförandeskapet, kommissionen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism att, om och när så är lämpligt, rapportera till rådet om framsteg som gjorts med genomförandet av dessa slutsatser.

^[1]14469/4/05
^[2] 9956/14 
^[3] 16526/14 
^[4] 9951/15
^[5]SN 10/15
^[6]5451/14
^[7] 8293/15
^[8]9798/15
^[9] FN:s interregionala forskningsinstitut för brottslighet och rättsskipning
^[10] Det globala forumet för terroristbekämpning