"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
EU:s utrikeschef Josep Borrell informerade försvarsministrarna om den senaste tidens utveckling och kommande evenemang.
Rådet fick en redogörelse för utrikeschefens senaste resa till Sahel, där han besökte Mauretanien, Mali och Tchad. Ministrarna betonade att stabilitet i regionen förblir avgörande för Europas säkerhet.
Därefter diskuterade de Rysslands senaste militära upprustning på den olagligt annekterade Krimhalvön och vid gränsen till Ukraina. Debatten bekräftade EU:s ståndpunkt att Ryssland måste trappa ned och minska spänningarna och att ett fullständigt genomförande av Minskavtalen är avgörande för en varaktig politisk lösning.
Utrikeschefen informerade ministrarna om EU:s svar på Moçambiques begäran om stöd till hanteringen av säkerhetskrisen och terroristhotet i Cabo Delgado-provinsen.
Vi överväger ett eventuellt EU-utbildningsuppdrag. Det återstår fortfarande några steg, men jag hoppas att uppdraget kan inledas så snart som möjligt. Jag har gett tydliga instruktioner om att arbetet måste påskyndas då vi snarast behöver svara på Moçambiques begäran.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Den strategiska kompassen
Rådet diskuterade den strategiska kompassen, med fokus på krishantering.
Efter en debatt om hotbildsanalysen från november 2020, som betonade behovet av att EU står förberett inför framtida utmaningar och kriser, diskuterade rådet en konkret uppsättning idéer och förslag om hur man ska vara redo att reagera på risker.
”Europeiska unionen måste bli effektivare och fatta snabbare beslut. Vi diskuterade särskilt hur vi kan inleda våra uppdrag och insatser snabbare och hur vi kan skapa fler incitament för att öka antalet anställda och resurser som sätts in i EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Rådets diskussion utgick från utrikeschefens förslag, och det framkom tydligt att mer flexibilitet krävs för att EU:s civila och militära uppdrag bättre kan anpassas till varje kris särskilda behov. Detta kan bl. a ske genom ökad samordning och ökat samarbete med andra militära insatser som genomförs i tillfälliga koalitioner av medlemsländer eller andra partner.
Ministrarna tog också upp EU:s behov av fullt utrustad personal som står redo att snabbt reagera på kriser. I sammanhanget diskuterades idén om en första insatsstyrka som skulle kunna sättas in som ”blåljuspersonal” vid en akut kris.
Den strategiska kompassen planeras att antas av rådet i mars 2022.
Kanada, Norge och USA har ansökt om att få delta i Pesco-projektet Militär rörlighet. Rådet har nu beslutat att bemyndiga Nederländerna, som är projektsamordnare, att bjuda in alla tre länder.
Kanada, Norge och USA blir därmed de första stater utanför EU som inbjuds att delta i ett Pesco-projekt.
Under en informell arbetslunch diskuterade ministrarna och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg operativt engagemang i områden av gemensamt intresse, från Medelhavet till Afghanistan.
Europeiska försvarsbyråns styrelse
Styrelsen sammanträdde i anslutning till rådets möte för att se över läget i genomförandet av rekommendationerna från den samordnade årliga försvarsöversikten, med särskild inriktning på samarbetsmöjligheter inom förmågeutveckling, forskning och teknik.
Utrikeschefen ledde för första gången EU:s satellitcentrum (Satcen) på ministernivå. Styrelsen diskuterade Satcens roll inom och utanför Gusp, med fokus på Satcens framtida uppgifter och funktioner samt en lämplig ambitionsnivå.
Vi överväger ett eventuellt EU-utbildningsuppdrag. Det återstår fortfarande några steg, men jag hoppas att uppdraget kan inledas så snart som möjligt. Jag har gett tydliga instruktioner om att arbetet måste påskyndas då vi snarast behöver svara på Moçambiques begäran.