Förklarande texter

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har EU och dess medlemsländer avsevärt ökat sitt militära stöd till den ukrainska försvarsmakten.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU vidtagit ett antal åtgärder för att hjälpa flyktingar som flyr undan kriget, bland annat genom EU:s mekanism för tillfälligt skydd.

Vid de efterföljande mötena i Europeiska rådet mellan 2023 och 2026 antog EU-ländernas ledare slutsatser om situationen i Mellanöstern. Sidans innehåll återspeglar de senaste slutsatserna från den 15–16 oktober 2026.

EU och dess medlemsländer har stått vid Ukrainas och dess folks sida sedan början av Rysslands fullskaliga invasion. EU är tillsammans med sina medlemsländer Ukrainas största givare av finansiellt, ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd.

EU är Ukrainas största handelspartner och största investerare. Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig har EU bidragit med stöd till Ukrainas ekonomi, bland annat genom riktade handelsåtgärder.

Tillsammans är EU och dess 27 medlemsländer den största givaren av ekonomiskt stöd till Ukraina. Målet är att finansiera landets omedelbara behov och stödja dess återhämtning och återuppbyggnad på lång sikt.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken gör det möjligt för EU att sätta in civila och militära uppdrag och insatser utanför EU genom att utnyttja EU-ländernas operativa kapacitet.

EU:s sanktioner kan riktas mot regeringar i länder utanför EU, enheter och enskilda personer. EU kan införa restriktiva åtgärder för att genomföra FN:s resolutioner, skärpa FN:s sanktioner eller på eget initiativ.

EU stöder Libanons territoriella integritet, suveränitet, stabilitet och politiska oberoende och den libanesiska regeringens reformarbete.

EU och EU:s medlemsländer är bland de ledande givarna av humanitärt bistånd i världen, däribland till palestinierna. Syftet med biståndet är att rädda människoliv, förebygga och lindra mänskligt lidande och upprätthålla mänsklig värdighet.