EU:s solidaritet med Ukraina

Sammanlagt EU-stöd till Ukraina

EU och dess 27 medlemsländer är Ukrainas största givare av finansiellt, ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd.

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig har de tillhandahållit stöd till ett värde av 220,3 miljarder euro till Ukraina och det ukrainska folket. Stödet omfattar

• 107 miljarder euro från eller garanterade genom EU-budgeten
• 77 miljarder euro i militära stödåtgärder
• 17 miljarder euro i stöd till flyktingar i EU
• 15,5 miljarder euro i stöd från EU:s medlemsländer
• 3,8 miljarder euro i inkomster från immobiliserade ryska tillgångar

EU står sida vid sida med Ukraina och dess folk, och är fast beslutet att fortsätta att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd.

Ekonomiskt och finansiellt bistånd

Tillsammans är EU och dess 27 medlemsländer den största givaren av ekonomiskt stöd till Ukraina. EU stöder Ukrainas ekonomi genom

• Ukrainastödslånet på 90 miljarder euro
• Ukrainafaciliteten, som tillhandahåller upp till 50 miljarder euro i lån och bidrag
• makroekonomiskt stöd
• inkomster från immobiliserade ryska tillgångar
• åtgärder som gynnar Ukrainas handel, inbegripet solidaritetskorridorer

Denna kombination av bidrag, lån, garantier och budgetstöd har spelat en avgörande roll för att bevara Ukrainas ekonomiska stabilitet, finansiera landets omedelbara behov och främja dess långsiktiga återhämtning och återuppbyggnad.

Handelsåtgärder

I maj 2022 inrättade EU tillsammans med Ukraina och Moldavien solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina. Syftet med dessa mycket viktiga korridorer är att se till att Ukraina kan exportera jordbruksprodukter (inbegripet spannmål, oljeväxter och relaterade produkter), men också importera varor som landet behöver.

Mellan maj 2022 och juni 2025 upphävde EU importtullar och exportkvoter för Ukraina för att stödja landets ekonomi. Den 5 juni 2025 beslutade EU att förlänga det tillfälliga upphävandet av vissa skyddsåtgärder för järn och stål med tre år.

EU och Ukraina nådde en principöverenskommelse om översynen av det djupgående och omfattande frihandelsområdet den 30 juni 2025, och den reviderade texten trädde i kraft den 29 oktober 2025.

Militärt stöd

EU och dess medlemsländer har avsevärt ökat sitt militära stöd till Ukrainas försvarsmakt sedan februari 2022.

EU:s militära bistånd till Ukraina skastärka den ukrainska försvarsmaktens kapacitet och motståndskraft, och skydda civilbefolkningen mot Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp.

I november 2022 inledde rådet EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina). Avsikten med uppdraget är att tillhandahålla individuell, kollektiv och specialiserad utbildning för Ukrainas väpnade styrkor.

I juni 2024 undertecknade EU och Ukraina ett dokument om gemensamma säkerhetsåtaganden. Dessa åtaganden ska hjälpa Ukraina att försvara sig, stå emot destabiliseringsförsök och verka avskräckande mot angrepp i framtiden.

Humanitärt bistånd och civilskydd

EU och dess 27 medlemsländer är tillsammans den största givaren av humanitärt bistånd till Ukraina. Finansieringen hjälper människor i Ukraina och dem som har flytt till grannländerna genom att tillhandahålla livsmedel, vatten och sanitet, hälso- och sjukvård, tak över huvudet, utbildning och kontantstöd.

EU samordnar också sin största insats någonsin inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism med alla 27 EU-länder och med deltagande av Island, Moldavien, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet.

Inom denna ram har EU levererat nära 160 000 ton bistånd in natura, evakuerat patienter som behöver akut behandling och satt in resurser från sina rescEU-reserver, däribland kraftgeneratorer, medicinsk utrustning och enheter för tillfälligt nödboende.

Stöd till flyktingar

Rysslands militära angrepp mot Ukraina har lett till en massflykt med miljontals människor som söker skydd i EU och i Moldavien.

Den 4 mars 2022 aktiverade EU massflyktsdirektivet som också kallas direktivet om tillfälligt skydd. Syftet med direktivet är att minska trycket på de nationella asylsystemen och att ge fördrivna personer samma rättigheter i hela EU.

Dessa rättigheter omfattar uppehållsrätt, tillträde till arbetsmarknaden och tillgång till bostäder, socialt stöd, läkarvård, tillgång till skola och förmyndarskap för barn.

När Rysslands angrepp mot Ukraina inleddes frigjorde EU upp till 17 miljarder euro som medlemsländerna kan omfördela för att stödja flyktingar från Ukraina i akut behov av exempelvis bostad, utbildning, hälso- och sjukvård och barnomsorg.

Ryssland ställs till svars

Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes har många trovärdiga rapporter dokumenterat att centrala internationella brott och massövergrepp har begåtts i Ukraina, och dessa brott fortsätter än i dag.

Centrala internationella brott och massövergrepp är de allvarligaste folkrättsbrotten. Till dem hör brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, folkmord och aggressionsbrott.

EU och dess medlemsländer stöder Ukraina fullt ut när det gäller att se till att de som är ansvariga för dessa fruktansvärda grymheter i Ukraina ställs till svars.

Energi och infrastruktur

EU stöder Ukrainas energitrygghet, främst genom energistödsfonden för Ukraina och EU:s civilskyddsmekanism genom vilken EU har försett Ukraina med tusentals kraftgeneratorer, miljontals LED-lampor och annan utrustning. I mars 2022 synkroniserades Ukrainas elnät med det kontinentala europeiska nätet.

I juni 2023 undertecknade EU och Ukraina ett avtal om Ukrainas associering till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Ukraina deltar också i Horisont Europa och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.

Den 1 januari 2026 anslöt sig Ukraina till EU:s roaming som hemma-område. Det innebär att ukrainare i EU och EU-medborgare i Ukraina nu kan ringa, skicka sms och använda mobildata utan extra avgifter.

Se också

• Ukrainafaciliteten
• Utvidgningen: Ukraina
• Ukraina – en investering i Europas framtid
• EU:s bistånd till Ukraina (EU-kommissionen)
• Senaste nytt om Ukraina (Europeiska utrikestjänsten)
• Givarplattformen för Ukraina