Civila och militära uppdrag och insatser
Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken gör det möjligt för EU att sätta in civila och militära uppdrag och insatser utanför EU genom att utnyttja EU-ländernas operativa kapacitet.
Vad innebär den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken?
EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) inrättades när Lissabonfördraget undertecknades 2009 och ersatte då den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
GSFP är en ram för samarbete på försvars- och krishanteringsområdet. För att kunna genomföra GSFP måste EU-länderna ställa civil och militär kapacitet till EU:s förfogande.
Beslut som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken fattas enhälligt av rådet. EU:s utrikesrepresentant ansvarar för att lägga fram förslag på beslut på GSFP-området.
Hantering av konflikter och kriser
Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken gör det möjligt för EU att sätta in civila och militära uppdrag och insatser utomlands, även med verkställande mandat, genom att utnyttja EU-ländernas operativa kapacitet.
Insatser som utförs inom ramen för GSFP omfattar
humanitära insatser och räddningsinsatser
konfliktförebyggande åtgärder
insatser med stridskrafter vid krishantering
gemensamma operativa insatser
civila och militära rådgivnings- och biståndsinsatser
stabiliseringsinsatser efter konflikter
Genom sina uppdrag och insatser strävar EU efter att hantera konflikter och kriser, stärka partnernas kapacitet och i slutändan skydda EU och dess medborgare.
Sedan 2003 har EU inlett fler än 40 uppdrag och insatser världen över. För närvarande pågår 22 GSFP-uppdrag och GSFP-insatser:
- 13 civila uppdrag
- 8 militära uppdrag/insatser
- 1 civil-militära uppdrag/insatser
Civila uppdrag
- Rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina)
- Rådgivande uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Irak (EUAM Irak)
- Rådgivande uppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA)
- Integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)
- Gränsövervakningsuppdrag vid gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)
- Uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i Mali (Eucap Sahel Mali)
- Uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i Somalia (Eucap Somalia)
- Uppdrag i Armenien (EUM Armenien)
- Övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM Georgia)
- Partnerskapsuppdrag i Armenien (EUPM Armenien)
- Partnerskapsuppdrag i Republiken Moldavien (EUPM Moldavien)
- Polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)
- Rättsstatsuppdrag i Kosovo* (Eulex Kosovo)
Militära uppdrag och insatser
- Uppdrag för militärt bistånd i Moçambique (Eumam Moçambique)
- Uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina)
- Militär operation i Bosnien och Hercegovina (Eufor Althea)
- Militär insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini)
- Militär insats i syfte att bidra till sjöfartsskydd i västra Indiska oceanen och i Röda havet (Eunavfor Atalanta)
- Sjöfartsskyddsinsats för att skydda friheten till sjöfart i samband med krisen i Röda havet (Eunavfor Aspides)
- Utbildningsuppdrag i Somalia (EUTM Somalia)
- Utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA)
Civil-militära uppdrag
- Regional rådgivnings- och samordningsenhet för Sahel (RACC)
- Säkerhets- och försvarsinitiativet till stöd för västafrikanska länder i Guineabukten (EU SDI GoG)
* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
De militära uppdragen och insatserna finansieras genom den europeiska fredsfaciliteten. EU:s budget finansierar en del av de gemensamma kostnaderna för civila uppdrag
Den civila pakten
Den 22 maj 2023 godkände rådet en ny civil GSFP-pakt. Syftet med pakten är att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens civila sida och göra de civila uppdragen mer effektiva, verkningsfulla, flexibla och robusta. Den nya pakten bygger på den första pakten, som antogs i november 2018.
Beslutsfattande organ för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
EU-länderna har inrättat permanenta politiska, militära och civila strukturer för att EU fullt ut ska kunna ta sitt ansvar för krishantering och verka som en global säkerhetsaktör.
Utrikesrådet
I utrikesrådets konstellation för försvarsfrågor träffas EU:s försvarsministrar.
Utrikesrådets möten leds av EU:s utrikesrepresentant. Utrikesrepresentanten biträds av Europeiska utrikestjänsten.
Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik
Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) består av EU-ländernas ambassadörer och leds av en företrädare för EU:s utrikesrepresentant.
Kusp övervakar den internationella situationen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och bidrar till att utforma politiken på detta område. Dessutom utövar Kusp, under rådets och utrikesrepresentantens ansvar, politisk kontroll och strategisk ledning av EU:s krishanteringsinsatser.
Europeiska unionens militära kommitté
Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) är det högsta militära organet inom rådet. Den består av EU-ländernas överbefälhavare, som regelbundet företräds av sina ständiga militära företrädare.
EUMC leder all militär verksamhet inom EU:s ram och ger kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik militära råd och rekommendationer.
Kommittén för de civila aspekterna av krishantering
Kommittén för de civila aspekterna av krishantering är rådgivare åt kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik i frågor om civil krishantering, särskilt när det gäller den civila GSFP. Hit hör bland annat framtagande av planeringsdokument för nya uppdrag och utveckling av relaterade strategier och relaterad politik samt civil krishanteringskapacitet.
Gruppen för politiska och militära frågor
Gruppen för politiska och militära frågor arbetar förberedande med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken åt kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Den behandlar de politiska aspekterna av EU:s militära och civil-militära frågor, bland annat metoder, kapacitet, uppdrag och insatser.
Den ansvarar särskilt för partnerskap med länder utanför EU och andra organisationer, bland annat Nato, samt för övningar.
Läs mer
Den europeiska fredsfaciliteten
Pesco – det permanenta strukturerade samarbetet
Den europeiska försvarsberedskapen
Senast ändrad: 21 april 2026