EU:s svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina
EU och EU-länderna står enade i sitt orubbliga stöd för Ukraina och det ukrainska folket, och fördömer kraftfullt Rysslands militära angrepp.
Senaste nytt
EU antar femtonde sanktionspaket mot Ryssland
Den 16 december 2024 antog rådet ett femtonde sanktionspaket mot Ryssland. De nya åtgärderna försvagar det ryska militärindustriella komplexet och tar itu med försöken att runda sanktionerna genom att rikta in sig på Putins skuggflotta.
Rådet har även infört sanktioner mot 54 personer och 30 enheter som är ansvariga för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.
Vad säger EU om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina?
EU och dess medlemsländer fördömer med kraft Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och den olagliga annekteringen av de ukrainska länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. De fördömer också Belarus medverkan i Rysslands militära angrepp.
Sedan februari 2022 har Europeiska rådet och ministerrådet sammanträtt regelbundet för att diskutera situationen i Ukraina ur olika perspektiv.
Europeiska rådet fördömer ånyo med kraft Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som utgör en uppenbar kränkning av FN-stadgan, och bekräftar sitt fortsatta stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet.
Europeiska rådets slutsatser den 19 december 2024
EU-ländernas ledare har vid upprepade tillfällen krävt att Ryssland omedelbart ska upphöra med de militära åtgärderna, villkorslöst dra tillbaka samtliga styrkor och all militär utrustning från Ukraina och fullt ut respektera Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.
EU betonar Ukrainas rätt att välja sitt eget öde och hyllar det ukrainska folket för deras mod och tapperhet i försvaret av sitt land.
Som svar på det militära angreppet har EU kraftigt utökat sanktionerna mot Ryssland genom att lägga till ett betydande antal personer och enheter på sanktionsförteckningen och genom att anta restriktiva åtgärder som är kraftfullare än någonsin.
EU har visat enighet och styrka och gett humanitärt, politiskt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina.
Europeiska rådet bekräftar EU:s orubbliga åtagande att ge Ukraina och dess befolkning fortsatt starkt politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd så länge som det behövs och så intensivt som krävs. Ryssland får inte vinna.
Europeiska rådets slutsatser den 19 december 2024
EU har åtagit sig att fortsätta att visa solidaritet och ge stöd till de flyktingar som flyr kriget i Ukraina och de länder som tar emot dem. EU samordnar även med partner och allierade inom FN, OSSE, Nato och G7.
Vid flera tillfällen har Europeiska rådet fördömt Rysslands urskillningslösa attacker mot civila och civil infrastruktur och uppmanat Ryssland att upphöra med de systematiska robotattackerna mot Ukrainas energiinfrastruktur.
EU-ledarna har framhållit att Ryssland, Belarus och alla som bär ansvaret för krigsförbrytelser och de andra mest allvarliga brotten kommer att ställas till svars för sina handlingar, i enlighet med internationell rätt.
Europeiska rådets senaste slutsatser:
Vilka åtgärder har EU vidtagit mot Ryssland?
Individuella och ekonomiska sanktioner
EU har antagit kraftfulla sanktioner utan tidigare motstycke som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den olagliga annekteringen av länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina.
Åtgärderna syftar till att försvaga Rysslands ekonomiska bas, beröva landet kritisk teknik och kritiska marknader och avsevärt begränsa landets förmåga att föra krig.
EU samordnar i stor utsträckning sina åtgärder med partner och allierade, däribland Nato, G7, USA, Storbritannien, Kanada, Norge, Sydkorea och Australien.
- Tidslinje – sanktionspaket mot Ryssland sedan februari 2022
- Sanktioner mot Ryssland
- Sanktionerna mot Ryssland – så fungerar de
I detta sammanhang har EU också infört sanktioner mot Belarus, Iran och Nordkorea som svar på dessa länders delaktighet i Rysslands angrepp mot Ukraina.
Överträdelse av sanktioner tillagt i förteckningen över EU-brott
I dagsläget tillämpar medlemsländerna skilda definitioner av vad som utgör en överträdelse av sanktioner och vilka påföljder som bör tillämpas i händelse av en sådan överträdelse. Detta kan leda till
- olika grader av verkställighet av sanktioner
- en risk för att åtgärderna kringgås
Av detta skäl antog rådet den 28 november 2022 ett beslut om att lägga till överträdelse av restriktiva åtgärder i förteckningen över EU-brott i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Den 12 april 2024 antog rådet nya regler för att se till att överträdelser av restriktiva åtgärder blir brottsliga.
I lagen definieras vad som utgör ett brott och lämpliga påföljder:
- brottsliga gärningar: att hjälpa människor att kringgå ett EU-reseförbud, handla med varor som omfattas av sanktioner eller genomföra transaktioner med dem som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder
- avskräckande påföljder: påföljderna varierar beroende på brott men bör vara effektiva, proportionella och avskräckande
- strängare påföljder: medlemsländerna måste öka sina ansträngningar för att se till att EU:s sanktioner respekteras
Upphävda viseringslättnader
Rådet har antagit ett beslut om att upphäva avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden. Det innebär att viseringskodexens allmänna bestämmelser kommer att gälla för ryska medborgare. Resultatet blir
- högre avgift för viseringsansökningar – 80 euro i stället för 35 euro
- krav på fler styrkande handlingar
- ökade handläggningstider
- striktare regler för viseringar för flera inresor
Beslutet trädde i kraft samma dag som det antogs och tillämpades från och med den 12 september 2022.
Ryska pass som utfärdats i Ukraina godkänns inte
Den 8 december 2022 antog rådet ett beslut om att inte godkänna ryska resehandlingar som utfärdats i Ukraina och Georgien.
Detta beslut är ett svar på det faktum att Ryssland utfärdar ryska pass till boende i de ryskockuperade regionerna i Ukraina. Det följer också på Rysslands ensidiga beslut att erkänna de georgiska territorierna Abchazien och Sydossetien som självständiga 2008.
Ryska resehandlingar som utfärdas i, eller till personer som är bosatta i, ryskockuperade regioner i Ukraina eller utbrytarterritorier i Georgien kommer inte att godkännas som giltiga resehandlingar för att få visum eller passera Schengenområdets gränser.
Hur stöder EU Ukraina och det ukrainska folket?
EU och dess medborgare står fullt solidariskt bakom Ukraina och Ukrainas folk. EU har vidtagit unika åtgärder för att stödja Ukraina och det ukrainska folket. Åtgärderna omfattar
- ekonomiskt och finansiellt bistånd
- humanitärt bistånd
- civilskyddsstöd
- militärt stöd
- mottagande av flyktingar genom EU:s mekanism för tillfälligt skydd
- stöd till utredning och lagföring av krigsförbrytelser
- stöd till återuppbyggnaden av ett demokratiskt Ukraina
Hur har EU reagerat på krigets inverkan på marknaderna?
Rysslands invasion i Ukraina har haft en störande effekt på de globala marknaderna. Världsmarknadspriserna på viktiga råvaror, såsom bränslen och gödselmedel, steg kraftigt under 2022.
Kriget har skapat osäkerhet om energiförsörjningen i EU. Rysslands angrepp på grödor och transportinfrastruktur har hämmat Ukrainas export av livsmedel från jordbruket, vilket ytterligare har förvärrat den globala livsmedelskrisen.
Energikrisen
EU-länderna har stått enade i sitt svar på de stigande energipriserna och hotet mot en tryggad energiförsörjning i EU. De nödåtgärder som rådet antagit för att säkerställa en tillräcklig och överkomlig energiförsörjning har bidragit till att lugna marknaderna. Gaspriset, som nådde en aldrig tidigare skådad topp i augusti 2022, är nu relativt stabilt.
EU:s samordnade åtgärder har inriktats på följande:
- diversifiering av energitillförseln och tillförselvägarna
- säkrande av gas i de nationella reserverna
- lägre energikostnader för privatpersoner och företag
- ökad solidaritet mellan EU-länderna
- förebyggande av pristoppar
- snabbare utveckling mot renare energi
EU-länderna förbrukar allt mindre ryska fossila bränslen – gasimporten från Ryssland har sjunkit kraftigt, från 40 % av den sammanlagda importen 2021 till 15 % 2023. EU rör sig snabbt i riktning mot renare energi och oberoende.
Varifrån kommer EU:s gas? (Infografik)
Livsmedelstrygghet
EU-länderna har reagerat på den globala livsmedelskrisen genom att
- ge nödhjälp till de mest behövande i världen
- hjälpa utvecklingsländerna att göra sin livsmedelsproduktion mer hållbar
- stödja öppen handel utan hinder
- nära samarbete med globala partner
Tack vare de så kallade solidaritetskorridorer som EU har underlättat har miljoner ton spannmål och oljeväxter exporterats från Ukraina sedan maj 2022. Livsmedel kommer fram till behövande länder i Afrika, Mellanöstern och Asien.
Hur den ryska invasionen av Ukraina förvärrar den globala livsmedelskrisen ytterligare (Infografik)