EU:s sanktioner mot Ryssland: frågor och svar
Lär dig mer om de EU-sanktioner som införts som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Vilka sanktioner har EU antagit hittills?
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har EU infört kraftfulla sanktioner utan motstycke mot Ryssland.
Åtgärderna införs utöver de sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014 till följd av annekteringen av Krim och det bristande genomförandet av Minskavtalen.
De består av ekonomiska sanktioner, individuella sanktioner, diplomatiska åtgärder och visumåtgärder.
Åtgärderna är utformade för att uppnå EU:s politiska mål att få ett slut på Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom att maximera trycket på Ryssland och använda alla tillgängliga verktyg för att minska Rysslands förmåga att föra sitt olagliga anfallskrig.
EU:s sanktioner är noggrant inriktade och utformade för att vara proportionerliga och tillfälliga. Detta innebär att de regelbundet ses över och att EU kan kalibrera, lätta på eller avsluta dem om EU:s mål, eller meningsfulla steg mot sådana mål, uppnås.
EU har också antagit sanktioner mot Belarus, Iran och Nordkorea eftersom de stöder Rysslands militära angrepp mot Ukraina.
EU har dessutom infört sanktioner mot enskilda personer och enheter på grund avRysslands hybridhot och det faktum att människorättssituationen fortsätter att försämras i landet, och särskilt med anledning av Aleksej Navalnyjs död.
Vem är föremål för sanktionerna?
EU:s restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende gäller för nära 3 000 personer och enheter. Bland personerna finns
- Rysslands president Vladimir Putin
- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov
- Ukrainas tidigare president Viktor Janukovytj
- Roman Abramovitj
- ledamöter av det ryska parlamentets underhus (statsduman)
- ledamöter av Rysslands nationella säkerhetsråd
- ledamöter av Ryska federationens federationsråd
- ministrar, guvernörer och lokalpolitiker, däribland Moskvas borgmästare
- högt uppsatta tjänstemän och militär personal
- befälhavare i Wagnergruppen
- framträdande personer inom det ryska näringslivet och oligarker
- Putin-lojala och antiukrainska propagandister
På förteckningen finns också personer ansvariga för eller som medverkat i
- ”folkomröstningarna” 2022 och ”valen” 2023 på Ukrainas territorium
- de illdåd som begåtts i Butja och Mariupol
- robotattacker mot civila och mot kritisk infrastruktur
- deportationer och tvångsadoption av ukrainska barn
- militär omskolning av ukrainska barn
- rekrytering av syriska legosoldater som ska strida i Ukraina
- tillverkning och tillhandahållande av drönare
- kringgående av sanktioner
- driften av Rysslands skuggflotta
- plundringen av Ukrainas kulturarv
Enskilda personer från Iran, Belarus och Nordkorea har också förts upp på förteckningen.
Bland de enheter som omfattas finns
- politiska partier
- väpnade styrkor och paramilitära grupper, inbegripet Wagnergruppen
- banker och finansinstitut
- medieorganisationer ansvariga för propaganda och desinformation
- företag inom försvarssektorn som är verksamma inom drönartillverkning
- företag inom transportsektorn och energisektorn
- företag inom luftfartssektorn, varvsindustrin och maskintillverkningssektorn
- företag inom it-sektorn, telekomsektorn och försäkringssektorn
- företag som är inblandade i kringgående av sanktioner
- företag som är kopplade till Rysslands skuggflotta
- PJSC Alrosa, världens största diamantbrytningsföretag
- rörelsen Allryska folkfronten
- organisationer som ansvarar för tvångsassimilering av ukrainska barn
Företag från andra länder är också föremål för sanktioner till följd av sitt stöd för Rysslands krig.
Sanktionerna mot enskilda personer består av reseförbud och frysning av tillgångar. Sanktioner mot enheter består av frysning av tillgångar.
Reseförbudet hindrar personer som finns på förteckningen från att resa in i eller genom EU:s territorium, antingen landvägen, med flyg eller sjövägen. Frysning av tillgångar innebär att man blockerar alla konton i EU-ländernas banker som tillhör dessa personer, företag och organisationer. Det är också förbjudet att direkt eller indirekt ställa medel eller tillgångar till deras förfogande.
Hur begränsas EU:s handel med Ryssland?
Som en del av de ekonomiska sanktionerna har EU infört ett antal import- och exportrestriktioner mot Ryssland. Detta innebär att det är förbjudet för europeiska företag att sälja vissa produkter till Ryssland (exportrestriktioner) och att det är förbjudet för ryska företag att sälja vissa produkter till EU (importrestriktioner).
Förteckningen över förbjudna produkter är utformad så att sanktionerna ska få så stor negativ inverkan på den ryska ekonomin som möjligt och samtidigt begränsa konsekvenserna för företag och medborgare i EU. Export- och importrestriktionerna gäller inte för produkter som främst är avsedda för konsumtion och produkter med anknytning till hälsa, läkemedel, livsmedel och jordbruk, för att inte skada den ryska befolkningen.
Enligt kommissionen har EU sedan februari 2022 förbjudit export av varor till ett värde av över 48 miljarder euro till Ryssland och import av varor och teknik från Ryssland till ett värde av 91,2 miljarder euro. Detta innebär att i jämförelse med export- och importvolymerna 2021 är 54 procent av exporten och 58 procent av importen för närvarande föremål för embargon.
EU:s tullmyndigheter ser till att förbuden efterlevs.
EU har i samarbete med andra likasinnade partner antagit ett uttalande där man förbehåller sig rätten att sluta behandla Ryssland som mest gynnad nation inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). EU har beslutat att agera inte genom att höja importtullarna, utan genom att inrätta en rad restriktiva åtgärder som bland annat innebär förbud mot import eller export av vissa varor. EU och EU:s partner har också avbrutit allt arbete som rör Belarus anslutning till WTO.
Sedan december 2023 finns det ett förbud mot ryska diamanter som en del av en G7-insats för att utveckla ett internationellt samordnat diamantförbud som syftar till att beröva Ryssland denna viktiga inkomstkälla.
Rådet har dessutom infört en förteckning över enheter som direkt stöder Rysslands militärindustriella komplex. Enheter i denna förteckning är föremål för strängare exportrestriktioner för varor och teknik med dubbla användningsområden.
Vilka varor får inte exporteras till Ryssland från EU?
Till de produkter som omfattas av embargon hör
- avancerad teknik (t.ex. kvantdatorer och avancerade halvledare, elektroniska komponenter och programvara)
- särskilda varor och särskild teknik som behövs inom oljeraffinering
- utrustning, teknik och tjänster inom energiindustrin
- varor och teknik inom luftfarts- och rymdindustrin (t.ex. luftfartyg, flygmotorer, reservdelar och all slags utrustning för flygplan och helikoptrar, och flygbränsle)
- varor för sjöfart och radiokommunikationsteknik
- ett antal varor med dubbla användningsområden (varor som kan användas för både civila och militära ändamål), såsom drönarmotorer och programvara för drönare och krypteringsutrustning
- lyxvaror (t.ex. lyxbilar, klockor och smycken)
- vapen och tillhörande materiel av alla slag, inbegripet civila skjutvapen och delar till dem
- kemikalier, generatorer och termostater
- it-komponenter och elektroniska och optiska komponenter
- kameror, linser, leksaksdrönare, bärbara datorer och hårddiskar
- andra varor som skulle kunna stärka Rysslands industriella kapacitet
Vilka varor från Ryssland får inte importeras i EU?
Till de produkter som omfattas av embargon hör
- råolja och raffinerade petroleumprodukter
- flytande naturgas (LNG) och gasol (LPG)
- kol och andra fasta fossila bränslen
- stål, järn, tackjärn, aluminium och andra metaller
- koppar- och aluminiumtråd, rör och folie
- cement, bitumen och asfalt
- trä, papper, syntetgummi och plast
- helium och andra kemikalier
- fisk och skaldjur, alkoholhaltiga drycker, cigaretter och smink
- diamanter och guld, inbegripet smycken
- andra varor som bidrar till att stärka Rysslands kapacitet
För diamanter gäller förbudet
- diamanter med ursprung i Ryssland
- diamanter som exporteras från Ryssland
- diamanter som transiteras genom Ryssland
- ryska diamanter som bearbetas i länder utanför EU
Vad innebär oljeförbudet i praktiken?
I juni 2022 antog rådet ett sjätte sanktionspaket som bland annat förbjuder inköp, import och överföring sjövägen av råolja och vissa petroleumprodukter från Ryssland till EU. Begränsningarna tillämpas från den 5 december 2022 för råolja och från den 5 februari 2023 för andra raffinerade petroleumprodukter.
Det finns ett tillfälligt undantag för import av råolja via rörledning till de EU-länder som på grund av sitt geografiska läge är särskilt beroende av ryska leveranser och inte har några genomförbara alternativ. Undantaget för rörledning slutade gälla för Polen och Tyskland den 23 juni 2023, och för Tjeckien den 1 juli 2025.
Konsekvenserna av oljeförbudet är betydande, med tanke på att omkring hälften av Rysslands totala oljeexport går till EU.
Förbudet omfattar 90 procent av EU:s oljeimport från Ryssland. Att förlora denna stora och lukrativa marknad har en betydande strukturell inverkan på Ryssland, vars budget i hög grad är beroende av dessa oljeintäkter.
Hur fungerar oljepristaket?
EU har infört ett undantag från förbudet mot sjötransport av rysk olja och ryska petroleumprodukter till tredjeländer och från förbudet mot att tillhandahålla tillhörande tjänster, när sådana varor köps upp till eller under pristaket.
Pristaken gäller för fartygstransporterad råolja och olja som utvinns ur petroleum eller ur bituminöst mineral som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryssland. Pristaken har fastställts till
- 47,60 US-dollar per fat råolja
- 45 US-dollar per fat för rabatterade oljeprodukter
- 100 US-dollar per fat för premiumoljeprodukter
EU har fastställt taken i nära samarbete med pristakskoalitionen. Taken tillämpas från och med den 5 december 2022 för råolja och från och med den 5 februari 2023 för petroleumprodukter. Det ursprungliga taket för priset på råolja var 60 US-dollar per fat, men i juli 2025 beslutade EU att sänka det till 47,60 US-dollar per fat.
Taken kan komma att ändras i framtiden för att återspegla marknadsutvecklingen och tekniska förändringar.
Detta beslut begränsar prisökningar som orsakas av exceptionella marknadsförhållanden och minskar kraftigt Rysslands oljeintäkter som en konsekvens av landets olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det bidrar också till att stabilisera de globala energipriserna och samtidigt mildra de negativa konsekvenserna för energiförsörjningen till andra länder.
Sedan EU införde oljepristaket och andra energirelaterade sanktioner har Rysslands olje- och gasintäkter minskat med nästan 80 procent jämfört med före kriget.
Den automatiska justeringen pausas
Efter antagandet av det tjugoförsta sanktionspaketet den 23 juli 2026 pausas den automatiska justeringen av oljepristaksmekanismen till och med den 15 juli 2027. Syftet är att säkerställa att Rysslands vinster från oljeförsäljningen förblir begränsade, trots den exceptionella marknadssituation som stängningen av Hormuzsundet orsakat. En interimsutvärdering av det tillfälliga upphävandet planeras för att säkerställa att mekanismen fortfarande behövs och är proportionerlig.
Vilka tjänster får EU inte leverera till Ryssland?
För att slå mot Rysslands ekonomi, som i hög grad är beroende av import av tjänster från europeiska företag, har EU förbjudit tillhandahållande av vissa affärsrelaterade tjänster till den ryska regeringen eller till juridiska personer, såsom företag och andra enheter eller organ, som är etablerade i Ryssland.
Förbudet gäller sådana tjänster till Ryssland eller ryska personer som rör
- plånböcker, kontotjänster eller förvaringstjänster för kryptotillgångar
- redovisning, revision, bokföring och skatterådgivning
- bygg- och anläggningstjänster samt arkitekt- och ingenjörstjänster
- cybersäkerhet, it-konsulttjänster och juridisk rådgivning
- reklam, marknads- och opinionsundersökningar
- tekniskt bistånd, förmedlingstjänster och finansiellt bistånd (när det gäller sjötransport av rysk olja)
- immateriella rättigheter och företagshemligheter (med anknytning till varor och teknik som omfattas av andra sanktioner)
- programvara för företagsledning
- programvara för industriell design och tillverkning
- programvara för viss användning inom bank- och finanssektorn
- underhåll för ryska LNG-tankfartyg och isbrytare
Sedan oktober 2025 är dessutom ett förhandstillstånd obligatoriskt för alla tjänster som tillhandahålls ryska myndigheter.
Enligt kommissionen uppgår det sammanlagda värdet av exportrestriktionerna för företagstjänster till 3,28 miljarder euro (16 procent av EU:s export till Ryssland före invasionen).
Vilka sanktioner riktas mot transporter?
Vägtransporter
EU har förbjudit ryska och belarusiska vägtransportföretag, släpvagnar och påhängsvagnar att transportera varor till EU, även i transit.
Syftet med detta förbud är att begränsa den ryska industrins kapacitet att förvärva viktiga varor och att störa väghandeln både till och från Ryssland. EU-länderna kan dock bevilja undantag för
- transport av energi, läkemedel, medicinska produkter, jordbruksprodukter och livsmedel
- humanitärt bistånd
- transporter kopplade till driften av EU:s och EU-ländernas diplomatiska och konsulära beskickningar i Ryssland eller av internationella organisationer i Ryssland som har immunitet i enlighet med internationell rätt
- överföring eller export till Ryssland av kulturföremål som är utlånade inom ramen för formellt kulturellt samarbete med Ryssland
- bilar som har en diplomatisk registreringsskylt för att resa in i EU eller som används för humanitära ändamål
- bilar som tillhör EU-medborgare som är bosatta i Ryssland och reser in i EU
Förbudet påverkar inte posttjänster och varor som transiteras mellan länet Kaliningrad och Ryssland.
Luftfartssektorn
EU har förbjudit ryska lufttrafikföretag av alla slag att använda flygplatser i EU och att flyga över EU:s luftrum. Detta innebär att luftfartyg som är registrerade i Ryssland, eller som är registrerade någon annanstans men som leasas eller hyrs ut till en rysk medborgare eller enhet, inte får landa på någon av EU-ländernas flygplatser eller flyga över EU-länder. Privata luftfartyg, t.ex. privata affärsflygplan, omfattas också av förbudet.
Dessutom har EU förbjudit export till Ryssland av varor och teknik inom luftfarts- och rymdindustrierna. Ryska flygbolag kan alltså inte köpa luftfartyg eller reservdelar och utrustning till sina flygplansflottor och inte heller göra nödvändiga reparationer eller tekniska inspektioner.
Försäkringstjänster, underhållstjänster och tekniskt bistånd med anknytning till dessa varor och denna teknik är också förbjudna.
Eftersom tre fjärdedelar av Rysslands kommersiella flygplansflotta är tillverkad i EU, USA eller Kanada, kommer förbudet med tiden sannolikt att leda till att en betydande del av den ryska civila luftfarten, inbegripet inrikesflyget, blir stillastående.
Sjöfarten
EU har stängt sina hamnar för Rysslands hela handelsflotta på över 2 800 fartyg. Åtgärden påverkar dock inte fartyg som transporterar energi, läkemedel, medicinska produkter, jordbruks- och livsmedelsprodukter, humanitärt bistånd, kol, kärnbränsle och andra varor som är nödvändiga för att civil kärnteknik ska fungera.
Åtgärden påverkar inte heller fartyg i behov av assistans som söker en skyddad plats eller fartyg som anlöper en nödhamn av sjösäkerhetsskäl eller för att rädda liv till sjöss.
Förbudet gäller även fartyg
- som försöker kringgå sanktioner genom att byta ut sin ryska flagga eller registrering
- som ingår i Rysslands skuggflotta
- som transporterar militär utrustning till Ryssland eller stulet ukrainskt spannmål
- som lastar om mellan fartyg och misstänks bryta mot sanktioner
- som misstänks manipulera eller avaktivera sitt fartygsburna automatiska identifieringssystem vid transport av rysk olja
Hamnmyndigheterna kan identifiera ett försök att flagga om eller ändra registrering genom att kontrollera ett fartygs IMO-nummer (det unika identifieringsnummer som tilldelats för Internationella sjöfartsorganisationens räkning).
EU har förbjudit sjötransport av rysk råolja (från den 5 december 2022) och av petroleumprodukter (från den 5 februari 2023) till länder utanför EU. Man har också förbjudit tekniskt bistånd, förmedlingstjänster och ekonomiskt bistånd som rör sådan transport.
Förbudet gäller inte om råolja eller petroleumprodukter köps till priser på eller under oljepristaket.
Är transaktioner med ryska banker förbjudna?
Ett fullständigt förbud mot transaktioner med Rysslands centralbank, Ryska regionala utvecklingsbanken och Belarus centralbank har funnits sedan Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina.
Mellan 2022 och 2025 införde EU också ett stopp för flera andra ryska och belarusiska banker att använda Swift. Swift är en meddelandetjänst som underlättar informationsutbytet mellan banker och andra finansinstitut. Till följd av förbudet kan de berörda bankerna inte ta emot utländsk valuta eller överföra tillgångar utomlands.
I juli 2025 beslutade EU att utvidga det befintliga Swift-stoppet till ett fullständigt transaktionsförbud. Detta innebär att ingen EU-aktör får vara delaktig i transaktioner med de förtecknade bankerna, varken direkt eller indirekt. EU utvidgade därefter transaktionsförbudet till att omfatta finansiella aktörer från tredjeländer, inbegripet leverantörer av kryptotillgångar som bidrar till att kringgå sanktioner, stödja Rysslands krig eller är anslutna till Rysslands system för finansiella betalningsmeddelanden
Förbudet gäller för närvarande drygt hundra ryska banker samt vissa banker i Belarus och andra länder utanför EU.
Systemet för överföring av finansiella meddelanden
Sedan juni 2024 har EU förbjudit användningen av systemet för överföring av finansiella betalningsmeddelanden, en specialiserad tjänst för finansiella betalningsmeddelanden som tagits fram av Rysslands centralbank för att neutralisera effekten av de gällande EU-sanktionerna.
Det innebär att EU-enheter som är verksamma utanför Ryssland inte får ansluta sig till systemet för överföring av finansiella betalningsmeddelanden eller motsvarande specialiserade tjänster för finansiella betalningsmeddelanden. Dessutom har EU infört ett förbud mot kredit- eller finansinstitut som är etablerade utanför Ryssland och som använder systemet för överföring av finansiella meddelanden (SPFS).
Hur används immobiliserade ryska tillgångar?
I februari 2022 förbjöd Europeiska unionen, som en del av sitt tredje sanktionspaket mot Ryssland, alla transaktioner som rör förvaltningen av Rysslands centralbanks reserver och tillgångar.
Följaktligen har den ryska centralbankens reserver och tillgångar som innehas av centralbanker och finansinstitut i EU immobiliserats.
Den 21 maj 2024 anpassade rådet regelverket så att de oförutsedda intäkter som genereras genom immobiliseringen av Rysslands centralbanks tillgångar kan användas för att stödja Ukraina, dess återhämtning och återuppbyggnad samt dess förmåga att skydda sig själv under det ryska anfallskriget.
Genom denna immobilisering av Rysslands centralbanks tillgångar och reserver samlas det oförutsedda kontanta medel i värdepapperscentralernas balansräkningar, vilket leder till oförutsedda intäkter. Enligt gällande regler behöver dessa intäkter inte göras tillgängliga för Rysslands centralbank ens efter det att immobiliseringen har upphört.
I EU:s regler föreskrivs att endast värdepapperscentraler som innehar reserver och tillgångar från Rysslands centralbank med ett totalt värde av mer än 1 miljon euro måste avsätta de oförutsedda intäkter som uppstår till följd av immobiliseringen.
Sedan 2024 har EU tagit emot fem betalningar i form av oförutsedda intäkter som kommer från immobiliseringen av den ryska centralbankens tillgångar. 90 procent av de två första betalningarna användes för att stödja Ukraina via den europeiska fredsfaciliteten och 10 procent via Ukrainafaciliteten.
Ett nytt kvotfördelningssystem har funnits på plats sedan den tredje betalningen. Enligt de EU-regler som antogs den 25 oktober 2024 kommer 95 procent av intäkterna från immobiliserade ryska tillgångar att anslås till EU-budgeten och slussas genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, ett instrument som inrättats av EU för att hjälpa Ukraina att betala tillbaka lån från EU-G7 på omkring 45 miljarder euro. Återstående 5 procent anslås till den europeiska fredsfaciliteten.
Den 12 december 2025 beslutade rådet att tillfälligt förbjuda alla överföringar av Ryska centralbankens immobiliserade tillgångar i EU tillbaka till Ryssland.
Varför har EU förbjudit vissa medier?
Ryska federationen har inlett en systematisk, internationell kampanj med desinformation, informationsmanipulering och förvridning av fakta för att förstärka destabiliseringsstrategin både mot sina grannländer och mot EU och EU:s medlemsländer.
För att motverka detta har EU stoppat sändningsverksamheten och dragit in licenserna för 27 Kreml-stödda mediekanaler som sprider desinformation:
- EADaily/Eurasia Daily
- Fondsk
- Izvestija
- Katechon
- Krasnaya Zvezda/Tvzvezda
- Lenta
- New Eastern Outlook
- NewsFront
- NTV/NTV Mir
- Oriental Review
- Kanal Ett (Pervyj Kanal)
- REN TV
- RIA Novosti
- RuBaltic
- Russia Today och dess dotterbolag
- Rossiya RTR/RTR Planeta
- Rossiya 24/Russia 24
- Rossija 1
- Rossijskaja Gazeta
- SouthFront
- Tv-kanalen Spas
- Sputnik och dess dotterbolag
- Strategic Culture Foundation
- Tv-kanalen Tsargrad TV
- TV Centre International
- Voice of Europe
Ryssland använder samtliga dessa kanaler för att avsiktligt sprida propaganda och genomföra desinformationskampanjer, bland annat om landets militära angrepp på Ukraina.
Förbudet omfattar alla sändnings- och distributionssätt i eller riktade till EU:s medlemsländer, inbegripet kabel, satellit, internetprotokoll-tv, plattformar, webbplatser och appar.
I enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra att dessa medieföretag och deras personal bedriver annan verksamhet i EU än radio- och tv-sändningar, t.ex. forskning och intervjuer.
EU har också infört sanktioner mot medieorganisationer och personer ansvariga för propaganda och desinformation.
Hur hanterar EU kringgåendet av sanktionerna?
De som belagts med EU:s omfattande sanktioner i Ryssland har använt sig av olika tekniker för att kringgå dem, till exempel komplexa finansiella system och förfalskning av varors art eller ursprung. De har också förlitat sig på länder utanför EU.
EU har vidtagit flera åtgärder för att motverka kringgåendet av sanktionerna, bland annat
- sanktioner mot personer och enheter som är inblandade i kringgåendet
- ett förbud mot tillträde till EU:s hamnar och restriktioner för tillhandahållandet av flera olika sjöfartstjänster för fartyg från länder utanför EU som misstänks bryta mot EU:s sanktioner, bland annat genom att kringgå oljepristaket (Rysslands skuggflotta)
- exportrestriktioner för produkter med dubbla användningsområden och avancerad teknik för hundratals enheter, varav många är belägna utanför Ryssland och direkt stöder Rysslands krig
- ett transiteringsförbud för varor, teknik och krigsmateriel med dubbla användningsområden som exporteras från EU till länder utanför EU via ryskt territorium
- ett krav på moderbolag inom EU att se till att deras dotterbolag i länder utanför EU inte deltar i någon verksamhet som leder till ett resultat som sanktionerna syftar till att förhindra
- ett krav på verksamhetsutövare i EU att införa mekanismer för tillbörlig aktsamhet när det gäller försäljning av krigsmateriel till länder utanför EU
- utvidgning av transaktionsförbudet till aktörer i tredjeländer som är baserade utanför Ryssland och som underlättar kringgåendet av oljerelaterade restriktioner
För att begränsa kringgående av förbudet mot att tillhandahålla plånböcker, kontotjänster eller förvaringstjänster för kryptotillgångar till ryska personer och personer bosatta i Ryssland har EU infört ett förbud för ryska medborgare eller fysiska personer bosatta i Ryssland mot att äga eller kontrollera de juridiska personer, enheter eller organ som tillhandahåller sådana tjänster eller mot att inneha poster i dessas styrande organ. EU har också antagit sanktioner mot leverantörer av kryptotillgångar.
Dessutom krävs nu anmälningar för överföringar av medel som överstiger 100 000 EUR utanför EU från enheter som är etablerade i EU och som ägs eller kontrolleras av Ryssland.
I december 2022 utsåg Europeiska kommissionen David O’Sullivan till särskilt sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner. Det särskilda sändebudets uppgift är att hålla kontinuerlig kontakt och kontinuerliga diskussioner på hög nivå med länder utanför EU för att se till att sanktionerna mot Ryssland inte undviks eller kringgås och att känsligt krigsmateriel med europeiskt ursprung inte hamnar i Ryssland.
Vad är klausulen om förbud mot återexport till Ryssland?
Klausulen om förbud mot återexport till Ryssland är en avtalsbestämmelse som tvingar EU-exportörer av känsliga varor (såsom avancerad teknik, flygdelar, vapen och produkter med dubbla användningsområden) att förbjuda sina köpare i tredjeländer att återexportera dessa varor till Ryssland eller för användning i Ryssland.
Klausulen om förbud mot återexport till Ryssland, som infördes som en del av åtgärderna mot kringgående, kräver att säljare inför klausuler om påföljder vid överträdelser och mekanismer för övervakning, i syfte att förhindra att varor som underblåser kriget når Ryssland indirekt.
Hur motarbetar EU Rysslands skuggflotta?
Rysslands skuggflotta är ett stort, förtäckt nätverk av åldrande tankfartyg som transporterar rysk råolja eller produkter tillverkade av rysk råolja för att kringgå sanktionerna och oljepristaket. Genom denna verksamhet kan Ryssland fortsätta att få in viktiga intäkter till sin krigsekonomi.
Fartygen använder sig av olika taktiker för detta kringgående, till exempel att stänga av spårningssystem, segla under ”falsk” flagg och konstruera komplexa ägarstrukturer för att dölja sin identitet, sitt ursprung och sin last. Förutom att undvika oljepristaket kan Rysslands skuggflotta också transportera andra varor, såsom militär utrustning som är föremål för sanktioner eller stulna ukrainska spannmål.
Rådet antog först åtgärder för att hantera de risker för kringgående som Putins skuggflotta medför i det 11:e och 12:e sanktionspaketet.
I sitt 14:e sanktionspaket, som antogs i juni 2024, införde EU ett förbud mot tillträde till EU:s hamnar och mot tillhandahållande av sjötransporttjänster till fartyg som ingår i Rysslands skuggflotta. Per den 23 juli 2026 har EU listat över 670 fartyg på sanktionsförteckningen.
Dessutom har EU infört ett förbud mot transaktioner med ryska hamnar, slussar och flygplatser som används för att kringgå oljepristaket och andra EU-sanktioner, och infört sanktioner (frysning av tillgångar och reseförbud) mot enheter och personer som är ansvariga för eller inblandade i driften av Rysslands skuggflotta.
Det särskilda sändebudet för genomförandet av EU:s sanktioner som utnämndes i december 2022 har kontakt med flaggstater utanför EU och uppmanar dem att verkställa sanktioner och hindra förtecknade tankfartyg från att segla under deras flagg i syfte att kringgå EU:s sanktioner.
Skuggflottan medför allvarliga risker, bland annat potentiella miljöskador samt risker för sjösäkerheten och sjöfartsskyddet, den internationella maritima handelns integritet, kritisk undervattensinfrastruktur och respekten för internationella regler och standarder på sjöfartsområdet. Rådet antog en förklaring om detta i december 2025.
Påverkar EU:s sanktioner den globala handeln med livsmedel och jordbruksprodukter?
Nej, EU:s sanktioner mot Ryssland har aldrig varit riktade mot internationell handel med livsmedel och jordbruksprodukter. De riktar sig inte mot eller begränsar exporten av jordbruksprodukter eller livsmedel mellan Ryssland och resten av världen, utan gäller endast bilateral handel mellan EU och Ryssland.
Ryssland bär ensamt ansvaret för störningarna i den globala livsmedelstryggheten. Före Rysslands angrepp passerade 90 procent av Ukrainas jordbruksexport Ukrainas hamnar vid Svarta havet. När Ryssland inledde sitt krig införde landet en blockad av Ukrainas export.
Trygg livsmedelsförsörjning och livsmedel till rimliga priser är en viktig prioritering för EU och medlemsländerna. EU har konsekvent stött insatser för att förbättra den globala livsmedelstryggheten, till exempel genom solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina och FN:s spannmålsinitiativ för Svarta havet.
I juli 2023 beslutade Ryssland ensidigt att avbryta genomförandet av det spannmålsinitiativ för Svarta havet som inrättades i juli 2022.
Samordnar EU sanktionerna med sina partner?
Sanktionerna är effektivare om många olika internationella partner deltar i dem. EU har under de senaste åren nära samarbetat med likasinnade partner för att samordna sanktionerna.
EU samarbetar med Världsbanksgruppen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och andra internationella partner för att hindra Ryssland från att erhålla finansiering från dessa institutioner.
Arbetsgruppen för ryska eliter, ombud och oligarker gör det möjligt att samordna denna internationella insats tillsammans med G7-länderna – Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA – samt Australien för att se till att sanktionerna verkligen genomförs.
Även om EU har ett nära samarbete med många partner beslutar vart och ett av dessa länder utanför EU på egen hand vilka sanktioner som de ska införa.
Är EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus förenliga med folkrätten?
Ja, det är de. Samtliga EU-sanktioner är fullt förenliga med skyldigheterna enligt folkrätten, samtidigt som de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna respekteras.
När en politisk överenskommelse har nåtts mellan EU:s medlemsländer utarbetas de nödvändiga rättsakterna av Europeiska utrikestjänsten och/eller EU-kommissionen och föreläggs rådet för antagande.
I egenskap av rättsakter med allmän giltighet är rådets förordningar och beslut bindande för alla personer, företag och organisationer under EU:s jurisdiktion. Detta innebär att alla personer, företag och organisationer inom EU, alla EU-medborgare oavsett var de befinner sig samt alla företag och organisationer som bildats enligt lagstiftningen i ett EU-land omfattas.
Läs mer
Rysslands krig mot Ukraina: EU-sanktioner
Människorättskränkningar i Ryssland: EU-sanktioner
Rysslands hybridverksamhet: EU-sanktioner
- Sanktioner som antagits till följd av Rysslands militära angrepp mot Ukraina (EU-kommissionen)
- EU:s restriktioner mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina (EU:s officiella tidning)
- EU:s sanktioner mot Belarus
- EU:s sanktioner mot Iran
- EU:s sanktioner mot Nordkorea
- Varför EU antar sanktioner
- EU:s solidaritet med Ukraina
Senast ändrad: 5 augusti 2026