Krishantering

När en kris uppstår har EU och medlemsländerna flera mekanismer för att ge bistånd och hjälpa till att lösa eller förbättra situationen.

Vid nödsituationer som naturkatastrofer, hälsokriser eller konflikter ger EU snabbt, effektivt och samordnat bistånd i och utanför Europa.

En person överlämnar en låda med humanitärt bistånd till en annan person.

Hur rådet samordnar EU:s krishantering

Rådet samordnar hanteringen på politisk nivå vid stora och komplexa kriser i Europa och resten av världen genom krishanteringsmekanismen (IPCR).

IPCR-mekanismen samlar EU-medlemsländer, EU-institutioner och andra nyckelaktörer som påverkas av eller är inblandade i krisen för att bidra till en samsyn på situationen och föreslå motåtgärder. IPCR-mekanismen är för närvarande fullt aktiverad för situationen i Mellanöstern, Rysslands krig mot Ukraina och migrations- och flyktingkrisen.

EU-arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR)

Humanitärt bistånd

EU och EU-länderna är tillsammans de största givarna av humanitärt bistånd i världen. Genom sitt humanitära bistånd hjälper EU de mest utsatta befolkningsgrupperna genom att vid kriser ge nödvändigt och livräddande stöd.

Huvudområden för biståndet

Livsmedelstrygghet

Näring

Akutsjukvård

Händer fångar upp vatten från en rinnande kran.

Vatten och sanitet

Nödbostäder

Skyddstjänster

I det centrala biståndet ingår också kontantöverföringar för akuta behov, utbildning i nödsituationer och katastrofberedskap för att stärka motståndskraften mot klimatrelaterade katastrofer.

EU:s humanitära bistånd finansieras av EU och medlemsländerna och tillhandahålls på plats av partnerorganisationer. Det ges utifrån de humanitära principerna om neutralitet, humanitet, oberoende och opartiskhet.

Humanitärt bistånd

Civilskydd

Varje land i och utanför Europa kan vända sig till EU:s civilskyddsmekanism för att få hjälp när en nödsituation överstiger dess egen insatsförmåga. EU kan då aktivera civilskyddsmekanismen för att samordna utplaceringen av specialistpersonal och utrustning, till exempel brandbekämpningsplan, sök- och räddningsgrupper, läkemedel och medicinsk personal.

De vanligaste nödsituationer som utlöser EU:s civilskyddsmekanism är sjukdomsutbrott, skogsbränder, översvämningar, tropiska cykloner, jordbävningar och konflikter. Mekanismen har aktiverats mer än 800 gånger sedan 2001, varav 64 under 2025.

EU:s civilskydd

Konsulärt skydd

När en kris inträffar har EU-medborgare rätt att söka hjälp från ett annat EU-lands ambassad eller konsulat i ett land utanför EU om det egna landet inte har någon diplomatisk representation där.

Bistånd ges i händelse av förlorade eller stulna pass eller id-kort, gripande eller kvarhållande, om man råkar ut för ett brott, en allvarlig olycka eller sjukdom, vid hemtransport eller dödsfall.