Trygg livsmedelsförsörjning till rimliga priser
Rysslands oberättigade invasion av Ukraina har förvärrat den globala livsmedelskrisen. EU-länderna samordnar sina insatser för att skapa global livsmedelstrygghet och hjälpa världens fattigaste.
Hur hanterar EU livsmedelskrisen?
EU och medlemsländerna står enade mot Rysslands militära anfallskrig i Ukraina och är fast beslutna att åtgärda den globala livsmedelskrisen.
Solidaritetskorridorerna och Svartahavsavtalet om spannmål
En viktig prioritering för EU-länderna vid hanteringen av den allt mer osäkra livsmedelsförsörjningen är att hjälpa Ukraina med exporten av landets jordbruksbaserade livsmedelsproduktion, en export som allvarligt har äventyrats av den ryska invasionen.
Ukraina är en viktig producent och exportör av baslivsmedel som vete och majs. Omkring 90 procent av landets veteexport gick till Afrika och Asien mellan 2016 och 2021, vilket bidrog till livsmedelstryggheten i några av världens mest missgynnade regioner.
I och med Rysslands blockad av Ukrainas hamnar från krigets början fastnade omkring 20 miljoner ton spannmål i lagringssilor vid Svartahavskusten.
I maj 2022 lade EU-kommissionen fram en handlingsplan för att inrätta solidaritetskorridorer mellan EU-länderna och Ukraina. Målet var att utveckla alternativa landvägar för att hjälpa Ukraina att exportera jordbruksprodukter genom att
- tillhandahålla lastbilar, andra rullande fordon och fartyg för lasttrafik
- använda befintlig kapacitet i transportnät och omlastningsterminaler på ett effektivare sätt
- förenkla och påskynda tullens verksamhet och andra inspektioner
- möjliggöra lagring av varor inom EU:s territorium
Sedan verksamheten inleddes i maj 2022 har mer än 48 miljoner ton jordbruksprodukter, inbegripet spannmål och oljeväxter, exporterats via solidaritetskorridorerna.
I juli 2022 gick Ryssland med på att upphöra med blockaden av Ukrainas hamnar vid Svarta havet efter en överenskommelse med Ukraina som förhandlades fram av FN och Turkiet. Svartahavsinitiativet skapades därefter för att underlätta exporten av spannmål och andra livsmedel från Ukraina sjövägen.
I juli 2023 hade nästan 33 miljoner ton jordbruksprodukter transporterats från Ukraina tack vare Svartahavsinitiativet. 65 % av det vete som transporterades via initiativet nådde utvecklingsländer, bland annat genom humanitära insatser från FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP). Ukraina var WFP:s största leverantör av vete under hela 2022 och stod för mer än hälften av programmets globala inköp av vete.
Ukrainas spannmålsexport (Infografik)
Före kriget exporterades 90 procent av det ukrainska spannmålet via Svarta havet. Sedan Rysslands invasion transporteras endast hälften av spannmålet till sjöss, och 55 procent exporteras via solidaritetskorridorerna.
Diagrammet visar att 55 procent av Ukrainas livsmedel har exporterats via solidaritetskorridorer och 45 procent via Svartahavsinitiativet.
I slutet av november 2022 inledde Ukraina initiativet Grain from Ukraine, som också bidrar till den globala livsmedelstryggheten. Initiativet gör det möjligt för enheter som deltar i projektet att köpa jordbruksprodukter från ukrainska producenter och överföra dem till länder där befolkningen befinner sig på randen till svält.
I juli 2023 beslutade Ryssland att avbryta Svartahavsinitiativet. EU fördömde med kraft Rysslands beslut.
Ryssland fortsätter att använda livsmedel som vapen. Genom att säga upp avtalen är Ryssland ensamt ansvarigt för störningar i spannmålsleveranserna i hela världen och för att driva upp den globala livsmedelsprisinflationen. Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Livsmedel för världen
Den tragedi som breder ut sig i Ukraina påverkar hela världen i och med att Rysslands oprovocerade och omotiverade invasion skapat en global livsmedelskris som blir alltmer allvarlig.
EU-länderna samarbetar för att hjälpa människor i en situation med kraftigt stigande livsmedelspriser och för att hjälpa världens fattigaste.
Ett samordnat svar på livsmedelskrisen
EU-ländernas samordnade arbete för att hantera den globala livsmedelskrisen är inriktat på fyra åtgärdsområden, i enlighet med rådets slutsatser från juni 2022:
- solidaritet
- hållbar produktion
- handel
- mutilateralism
så bidrar EU-länderna till att motverka den globala livsmedelskrisen (Infografik)
Solidaritet
EU-länderna ger nödhjälp till de mest behövande i världen.
EU och dess medlemsländer utgör den största givaren av utvecklingsbistånd globalt sett. EU gör betydande insatser för att anpassa stödet till de ökande och akuta behoven. I juni 2022 stödde EU-länderna ett åtagande på 8 miljarder euro för perioden 2020–2024 för livsmedelstrygghet.
2022 ökade EU:s humanitära bistånd med 32 procent jämfört med 2021 och uppgick till 770 miljoner euro. Pengarna användes för att ge de mest utsatta tillgång till livsmedel och stödja lokal livsmedelsproduktion genom kontantstöd och på andra sätt. EU och dess medlemsländer är också viktiga givare till FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).
Dessutom fick partner i det södra grannskapet i Mellanöstern och Nordafrika 225 miljoner euro från faciliteten för livsmedel och resiliens.
EU-länderna bidrar också avsevärt till den globala livsmedelstryggheten genom att exportera en stor del av sin jordbruksproduktion till utvecklingsländer. Över hälften av EU:s export av vete går till Afrika (Algeriet, Marocko, Egypten, Nigeria) och Asien (Pakistan).
Hållbar produktion
De globala livsmedelsbehoven bör inte tillgodoses på bekostnad av miljön, och hjälpen bör följa en modell för hållbara livsmedelssystem.
I juni 2022 enades EU-ländernas ledare om att
- hjälpa utvecklingsländerna att vid behov omorientera sina leveranskedjor
- påskynda arbetet med EU-initiativ som syftar till att stödja Afrikas hållbara produktionskapacitet för jordbruksbaserade livsmedel
- stödja utvecklingen av tillverkningskapacitet för insatsvaror i utvecklingsländer, särskilt hållbara gödselmedel
Arbetet för hållbara globala livsmedelssystem kommer att ha en positiv inverkan på ländernas motståndskraft mot kriser som den nuvarande.
Handel
EU-länderna samarbetar med sina internationella partner för att främja en öppen och förutsägbar handelsmiljö för jordbruksprodukter.
Vid Europeiska rådets extra möte i maj 2022 bekräftade EU-ländernas ledare sitt åtagande att hålla den globala handeln med livsmedel fri från omotiverade handelshinder.
EU:s sanktioner mot Ryssland påverkar inte jordbruks- och livsmedelssektorerna. Sanktionerna förbjuder inte import och transport av ryska jordbruksprodukter.
Multilateralt samarbete
En effektiv internationell samordning är avgörande för att den globala krisen ska kunna bemötas på ett heltäckande sätt.
EU-länderna samarbetar med sina internationella partner om ett globalt svar på livsmedelskrisen, bland annat genom initiativ som den globala G7-alliansen för tryggad livsmedelsförsörjning (GAFS) och det internationella uppdraget för livsmedels- och jordbruksresiliens (Farm-initiativet).
Dessa båda initiativ kompletterar varandra och är inriktade på tre åtgärdsområden:
- kortsiktiga solidaritetsåtgärder som ska öka den globala livsmedelsförsörjningen och säkra tillgången för sårbara länder
- handelsrelaterade åtgärder för att de globala marknaderna ska fungera effektivt
- åtgärder som ska stärka långsiktiga ansvarsfulla investeringar i en hållbar och motståndskraftig livsmedelsproduktion i sårbara länder
EU samordnar också sina insatser med Afrikanska unionen för att se till att åtgärder och initiativ integreras på ett effektivt sätt i det bredare strategiska partnerskapet mellan EU och AU.
I september 2022 ledde Charles Michel tillsammans med andra politiska ledare ett toppmöte om den globala livsmedelsförsörjningen i anslutning till FN:s generalförsamling. Tillsammans gjorde ledarna ett kort uttalande där de åtog sig att stärka det internationella samarbetet och partnerskapsinitiativen.
Stöd till EU:s jordbruksbaserade livsmedelsproduktion
EU:s gemensamma jordbrukspolitik har under flera generationer och genom olika kriser under de senaste 60 åren sett till att människor i Europa haft tillräckligt med mat.
Tack vare den gemensamma politiken löper man i EU ingen risk att drabbas av livsmedelsbrist. Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper bönderna att se till att produktionen inte drabbas av avbrott.
I mars 2022 gav EU stöd till ett värde av 500 miljoner euro till de jordbrukare som drabbats hårdast av högre insatskostnader till följd av energikrisen. Dessutom kan jordbrukarna dra nytta av
- förskottsbetalningar för bättre kassaflöde
- tillfälliga undantag från vissa krav, till exempel för mark som ligger i träda
- en krisram för att få ytterligare stöd
För att komma tillrätta med de högre livsmedelspriserna har EU-länderna också vidtagit nationella åtgärder, bland annat
- momssänkningar
- hjälp till butikerna att hålla priserna nere
- EU-medel för att hjälpa de mest utsatta
Under våren 2023 gav EU-kommissionen ekonomiskt stöd till de drabbade medlemsländerna på grund av de marknadsstörningar som importen av jordbruksprodukter från Ukraina medförde. Stödet kom från den gemensamma jordbrukspolitikens krisreserv efter en begäran från några av länderna.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
Mat till Europa: den gemensamma jordbrukspolitiken fyller 60 år
Sextio år efter lanseringen 1962 stöder EU:s gemensamma jordbrukspolitik en öppen inre marknad för EU:s jordbruksprodukter. Hör mer om vad EU:s jordbrukare och stödmottagare tycker om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vad är orsaken till livsmedelskrisen?
Osäkerheten i livsmedelsförsörjningen har ökat globalt sedan 2016. Mot bakgrund av de stigande globala råvarupriserna har Rysslands krig mot Ukraina och dess användning av livsmedel som vapen kraftigt påverkat livsmedelsmarknaderna.
Genom att använda livsmedel som vapen i kriget mot Ukraina är Ryssland ensamt ansvarigt för den globala livsmedelsförsörjningskris som landet har orsakat. Europeiska rådets slutsatser den 23 juni 2022
Hur den ryska invasionen av Ukraina förvärrar den globala livsmedelskrisen ytterligare (Infografik)
Rysslands militära angrepp har orsakat
- brist på livsmedel
- rekordhöga prisökningar på livsmedel och gödselmedel
Världsmarknadspriserna på jordbruksråvaror har stigit stadigt sedan mitten av 2020 på grund av störningarna under coronapandemin, de kraftigt stigande priserna på gödselmedel och energi och en global försämring av de makroekonomiska förhållandena.
Rysslands militära anfall mot Ukraina har förvärrat situationen på marknaderna, drivit upp råvarupriserna ytterligare och minskat tillgången på livsmedel i hela världen.
Till de handlingar från Rysslands sida som har lett till en plötslig minskning av Ukrainas livsmedelsexport och livsmedelsproduktion och haft en störande effekt på marknaderna hör
- en blockad av Ukrainas hamnar i Svarta havet
- attacker mot Ukrainas infrastruktur för bearbetning och export av livsmedel
- bombanfall mot och ockupation av ukrainsk odlingsmark
- avsiktlig minskning av den egna exporten av livsmedel och gödselmedel
I mars 2022 tillkännagav Ryssland ett tillfälligt förbud mot export av spannmål och gödselmedel, vilket ledde till en destabilisering av marknaden. Ryssland är en stor producent och exportör av gödselmedel (t.ex. kvävegödsel), som är avgörande för livsmedelsproduktionen.
EU har aldrig förhindrat export från Ryssland av livsmedel, gödselmedel och andra jordbruksprodukter. Sådana produkter är inte föremål för EU-sanktioner.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation nådde livsmedelspriserna sin topp i mars 2022, med en ökning på över 60 procent jämfört med samma månad 2020. Priserna är fortfarande volatila.
Varför är Ukrainas grödor avgörande för den globala livsmedelstryggheten?
Ukraina, som brukar kallas Europas kornbod, är en världsledande producent och exportör av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Landet är världens femte största exportör av vete och den fjärde största majsexportören.
Ryssland och Ukraina producerar omkring 30 procent av det globala utbudet av majs och vete och mer än hälften av det globala utbudet av solrosolja.
Ukrainas jordbruksproduktion går framför allt till Afrika och Asien. Mellan 2016 och 2021 gick mer än hälften (58 procent) av all veteexport till Asien och 34 procent till Afrika. Ukraina har en nyckelroll när det gäller att trygga livsmedelsförsörjningen i några av världens fattigaste länder.
Rysslands attacker mot Ukrainas transportinfrastruktur och den faktiska blockaden av landets hamnar i Svarta havet, från vilka 90 procent av Ukrainas jordbruksprodukter normalt exporteras, har lett till en drastisk minskning av exporten.
De skador som ryska styrkor orsakar på Ukrainas grödor, livsmedelslager och jordbruksmaskiner har haft mycket omfattande konsekvenser för Ukrainas produktions- och exportkapacitet.
Vem påverkas mest av en osäker livsmedelsförsörjning och högre priser?
Bristen på livsmedel är ett växande problem för miljontals människor, särskilt i Afrika och Asien och framför allt i de länder som redan är drabbade av svält, som Somalia, Jemen och Afghanistan.
De höga livsmedelspriserna påverkar människors förmåga att köpa livsmedel och ökar trycket på låginkomsthushållen, även i EU.
Krisens effekter kommer sannolikt att vara kännbara länge än, särskilt i utvecklingsländerna.
Enligt Världslivsmedelsprogrammet uppgick behoven under 2022 aldrig tidigare skådade nivåer. Världen över led 349 miljoner människor av akut hungersnöd (WFP:s årsöversikt 2022).
Barn i utvecklingsländerna utsätts för stora risker på grund av ökad akut undernäring till följd av livsmedelsbrist och högre priser.
Ingen livsmedelsbrist i EU
EU-länderna riskerar inte att drabbas av livsmedelsbrist.
EU är en av de största producenterna av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter – den största aktören i världen 2022 – och även om Rysslands krig i Ukraina och klimatförändringarna påverkar produktionen är EU:s livsmedelssystem fortfarande stabilt och tillförlitligt.
Inflationen och de högre livsmedelspriserna drabbar dock invånarna i EU-länderna. Att hålla priserna på överkomliga nivåer är mycket viktigt för EU-ländernas ledare, särskilt med tanke på att det är låginkomsttagare och utsatta grupper som drabbas hårdast.
Enligt Eurostats övervakningsverktyg för livsmedelspriser var livsmedelspriserna i EU nästan 19 procent högre i mars 2023 än under samma månad 2022.