Skip to content

Rysslands krig mot Ukraina: EU-sanktioner

EU har infört massiva sanktioner utan motstycke mot personer och enheter som är inblandade i Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Syftet med sanktionerna mot Ryssland

Sedan mars 2014 har EU successivt infört restriktiva åtgärder mot Ryssland med anledning av

  • den olagliga annekteringen av Krim (2014)
  • den fullskaliga invasionen av Ukraina (2022)
  • den olagliga annekteringen av länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina (2022)

Hittills har 21 sanktionspaket antagits. Dessa åtgärder ökar trycket på Ryssland och riktar in sig på landets krigsekonomi. De stöder också insatserna för att få ett slut på landets brutala anfallskrig mot Ukraina.

EU:s sanktioner är noggrant inriktade, tillfälliga och utformade för att vara proportionerliga. Detta innebär att de regelbundet ses över och att EU kan kalibrera, lätta på eller avsluta dem om EU:s mål, eller meningsfulla steg mot sådana mål, uppnås.

Dessutom har EU antagit sanktioner mot Belarus, Iran och Nordkorea med anledning av deras stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Sanktioner har också antagits som svar på kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Ryssland och landets hybridhot och hybridkampanjer mot EU och dess medlemsländer.

Ett kollage med myntstaplar med ökande höjd, ett oljefat, stridsflygplan och en rysk rubelsedel i bakgrunden. Bilden är färglagd med färger som liknar den ryska flaggan.
EU:s sanktioner mot Ryssland: frågor och svar

EU:s sanktioner mot Ryssland: frågor och svar

Sanktioner mot enskilda personer och enheter

EU:s restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende gäller för nära 3 000 personer och enheter.

Till de personer som är föremål för sanktioner hör

Vladimir Putin i svart-vitt.
Vladimir Putin
En minister i svart-vitt.
ministrar, guvernörer och lokala politiker
Roman Abramovitj i svart-vitt.
Roman Abramovitj
Sergej Lavrov i svart-vitt.
Sergej Lavrov
Den ryska statsdumans logotyp i svart-vitt.
ledamöter av den ryska statsduman (underhuset)
Personer inom näringslivet, oligarker och propagandister i svart-vitt.
personer inom näringslivet, oligarker och propagandister
Viktor och Oleksandr Janukovytj i svart–vitt.
Viktor och Oleksandr Janukovytj
Det nationella säkerhetsrådets logotyp i svart-vitt.
ledamöter av Rysslands nationella säkerhetsråd
Tjänstemän och militär personal i svart-vitt.
högt uppsatta tjänstemän och militär personal

Förteckningen omfattar också enskilda personer ansvariga för eller inblandade i

  • de så kallade folkomröstningarna 2022 och valen 2023 på Ukrainas territorium
  • de illdåd som begåtts i Butja och Mariupol
  • robotattacker mot civil och kritisk infrastruktur
  • deportation, tvångsförflyttning och olagliga adoptioner av ukrainska barn
  • militär omskolning av ukrainska barn
  • rekrytering av syriska legosoldater för strid i Ukraina
  • tillverkning och tillhandahållande av drönare
  • kringgående av sanktioner
  • driften av Rysslands skuggflotta
  • plundringen av Ukrainas kulturarv

Enskilda personer från Iran, Belarus och Nordkorea har också förts upp på förteckningen.

Till de enheter som är föremål för sanktioner hör

  • politiska partier
  • väpnade styrkor och paramilitära grupper, inklusive Wagnergruppen
  • banker och finansinstitut
  • medieorganisationer ansvariga för propaganda och desinformation
  • företag inom försvarssektorn som är verksamma inom drönartillverkning
  • företag inom transportsektorn och energisektorn
  • företag inom luftfartssektorn, varvsindustrin och maskintillverkningssektorn
  • företag inom it-sektorn, telekomsektorn och försäkringssektorn
  • företag som är inblandade i kringgående av sanktioner
  • företag som är kopplade till Rysslands skuggflotta
  • PJSC Alrosa, världens största diamantbrytningsföretag
  • rörelsen Allryska folkfronten
  • organisationer som är ansvariga för indoktrinering och omskolning av ukrainska barn

Företag från andra länder är också föremål för sanktioner till följd av sitt stöd för Rysslands krig. Åtgärderna infördes ursprungligen i mars 2014 och förlängdes senast till och med den 15 september 2026.

De restriktiva åtgärderna inbegriper följande:

Ett flygplan med ett förbudstecken.

Reseförbud

Personer som omfattas får inte resa in i eller transitera genom EU-territorier.

Sedlar och en snöflinga.

Frysning av tillgångar

Alla tillgångar som tillhör personer och enheter som är föremål för sanktioner i EU fryses.

Myntstaplar.

Oåtkomliga medel

Personer och enheter i EU kan inte göra några medel tillgängliga för dem som är föremål för sanktioner.

Ekonomiska sanktioner

2014 införde EU med anledning av den olagliga annekteringen av Krim ekonomiska sanktioner riktade mot handel med Ryssland inom vissa ekonomiska sektorer.

I mars 2015 beslutade EU-ländernas ledare att koppla de befintliga sanktionerna till ett fullständigt genomförande av Minskavtalen, som var planerat till slutet av december 2015.

Eftersom Minskavtalen aldrig genomfördes förlängde rådet de ekonomiska sanktionerna till och med den 31 juli 2016.

Sedan juli 2016 har de ekonomiska sanktionerna successivt förlängts med sex månader i taget. De gäller för närvarande till och med den 31 juli 2027.

Till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har EU intensifierat åtgärderna inom ramen för detta sanktionssystem.

De ekonomiska sanktionerna riktar sig mot Rysslands finans-, handels-, energi-, transport-, teknik- och försvarssektorer samt mot tjänster som tillhandahålls Ryssland eller ryska medborgare.

De riktar sig också mot Belarus, på grund av landets samverkan med Ryssland, och Iran, med anledning av tillverkningen och tillhandahållandet av drönare.

Finans

Försvar och teknik

Energi

Handel

Transport

Tjänster

Här följer en översikt över de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Finanssektorn

Åtgärderna inom finanssektorn omfattar restriktioner för Rysslands tillgång till EU:s kapital- och finansmarknader samt förbud mot

  • transaktioner med över 100 ryska banker
  • användning av den ryska centralbankens system för överföring av finansiella betalningsmeddelanden (SPFS)
  • förbud för europeiska operatörer att verka inom det ryska nationella betalkortssystemet Mir eller betalsystemet SBP
  • större insättningar gjorda av ryska medborgare i EU-banker
  • investeringar i projekt som medfinansieras av Russian Direct Investment Fund
  • tillhandahållande av eurosedlar till Ryssland
  • transaktioner i vissa kryptovalutor och med ett antal kryptoplattformar
  • tillhandahållande av kryptotillgångar och rådgivning om truster som tilldelats ryska medborgare

Energisektorn

Åtgärderna inom energisektorn omfattar ett pristak för sjötransport av rysk olja och ryska petroleumprodukter och en anmälningsskyldighet för försäljning av LNG-tankfartyg. De omfattar också förbud mot

  • import från Ryssland av råolja, petroleumprodukter och kol
  • import via tredjeländer av raffinerade petroleumprodukter som framställts av rysk råolja
  • transaktioner med ett antal oljehandlare som är uppförda på sanktionsförteckningen
  • import av rysk flytande naturgas (LNG) och gasol (LPG)
  • transaktioner med koppling till Nord Stream 1 och 2
  • tillhandahållande av gaslagringskapacitet för ryska medborgare
  • nya investeringar i ryska LNG-projekt
  • export till Ryssland av varor och teknik för energiindustrin
  • nya investeringar i Rysslands energi- och gruvsektorer

Transportsektorn

Åtgärderna inom transportsektorn omfattar stängning av EU:s luftrum för alla ryska luftfartyg och av EU:s hamnar för alla ryska fartyg och över 670 fartyg som ingår i den ryska skuggflottan. De omfattar också förbud mot

  • export till Ryssland av varor och teknik inom luftfarts-, sjöfarts- och rymdsektorn
  • export till Ryssland av alla slags luftfartyg, inklusive flygplansdelar och flygbränsle
  • varutransporter till EU utförda av ryska vägtransportföretag
  • släpvagnar och påhängsvagnar som är registrerade i Ryssland och som transporterar varor till EU
  • transaktioner med det ryska sjöfartsregistret
  • tillhandahållande av transportrelaterade reparations-, underhålls- och finansieringstjänster

Försvar och teknik

Åtgärderna inom försvars- och tekniksektorerna omfattar exportrestriktioner för ett antal förtecknade enheter som direkt stöder Rysslands militärindustriella komplex, varav många är belägna i andra länder. De omfattar också förbud mot export till Ryssland av

  • varor och teknik med dubbla användningsområden för militär användning
  • drönarmotorer och komponenter för produktion av drönare
  • vapen och civila skjutvapen och delar till dessa
  • ammunition, militärfordon och paramilitär utrustning
  • it-komponenter och elektroniska och optiska komponenter
  • kemikalier, navigeringsinstrument, generatorer och termostater
  • kameror, linser, leksaksdrönare, bärbara datorer och hårddiskar
  • andra varor och annan teknik som skulle kunna stärka Rysslands försvars- och säkerhetssektorer

Handel med råvaror och andra varor

Åtgärderna inom handelssektorn omfattar ett förbud mot export till Ryssland av lyxvaror; importkvoter för kaliumklorid och ett förbud mot import från Ryssland av

  • stål, järn, tackjärn, aluminium och andra metaller
  • koppar- och aluminiumtråd, rör och folie
  • cement, bitumen och asfalt
  • trä, papper, gummi och plast
  • helium och andra kemikalier
  • fisk och skaldjur, alkoholhaltiga drycker, cigaretter och smink
  • diamanter och guld, inbegripet smycken
  • andra varor som skulle kunna stärka Rysslands industriella kapacitet

Tjänster

Åtgärderna inom tjänstesektorn omfattar ett obligatoriskt förhandstillstånd för alla tjänster som tillhandahålls den ryska regeringen och förbud mot att tillhandahålla följande tjänster till Ryssland eller ryska medborgare:

  • tjänster inom redovisning, revision, bokföring och skatterådgivning
  • byggverksamhet, arkitekt- och ingenjörstjänster
  • cybersäkerhet, it-konsulttjänster och juridisk rådgivning
  • reklam, marknads- och opinionsundersökningar
  • tekniskt bistånd, förmedling eller ekonomiskt bistånd som rör varor och teknik som omfattas av andra sanktioner
  • tjänster som rör immateriella rättigheter eller företagshemligheter (med anknytning till varor och teknik som omfattas av andra sanktioner)
  • tjänster för programvara för företagsledning och programvara för industriell design och tillverkning och för viss användning inom bank- och finanssektorn
  • kryptotillgångstjänster
  • underhåll av LNG-tankfartyg och isbrytare samt LNG-terminaltjänster

De ovanstående förteckningarna är inte fullständiga. En fullständig förteckning över sanktionerna återfinns på webbplatsen för EU:s officiella tidning:

Immobiliserade ryska tillgångar

I och med antagandet av det tredje sanktionspaketet mot Ryssland den 28 februari 2022 immobiliserades omkring 210 miljarder euro av Rysslands centralbanks tillgångar i EU.

I maj 2024 anpassade rådet den rättsliga ramen för att säkerställa att de extraordinära intäkterna från immobiliseringen av Rysslands centralbanks tillgångar i EU kan användas för att stödja Ukraina.

Enligt de EU-regler som antogs den 25 oktober 2024 kommer 95 % av de extraordinära intäkterna att anslås till EU-budgeten och slussas genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, ett instrument som inrättats av EU för att hjälpa Ukraina att betala tillbaka lån från EU-G7 på omkring 45 miljarder euro. Återstående 5 % kommer att anslås till den europeiska fredsfaciliteten.

I december 2025 beslutade rådet att tillfälligt förbjuda alla överföringar av Ryska centralbankens immobiliserade tillgångar i EU tillbaka till Ryssland.

Förbud mot ryska mediekanaler

Sedan 2022 har EU stoppat sändningsverksamheten och dragit in licenserna för flera mediekanaler som kontrolleras av Moskva.

Dessa kanaler har av den ryska regeringen använts som instrument för att manipulera information och främja desinformation om det militära angreppet mot Ukraina, inklusive propaganda som syftar till att destabilisera Rysslands grannländer och EU och dess medlemsländer.

För närvarande gäller sändningsförbudet för 27 medieföretag:

  • EADaily/Eurasia Daily
  • Fondsk
  • Izvestija
  • Katechon
  • Krasnaya Zvezda/Tvzvezda
  • Lenta
  • New Eastern Outlook
  • NewsFront
  • NTV/NTV Mir
  • Oriental Review
  • Kanal Ett (Pervyj Kanal)
  • REN TV
  • RIA Novosti
  • RuBaltic
  • Russia Today och dess dotterbolag
  • Rossija RTR/RTR Planeta
  • Rossija 24/Russia 24
  • Rossija 1
  • Rossijskaja Gazeta
  • SouthFront
  • Tv-kanalen Spas
  • Sputnik och dess dotterbolag
  • Strategic Culture Foundation
  • Tv-kanalen Tsargrad TV
  • TV Centre International
  • Voice of Europe

Finansieringen av politiska partier i EU

Ryssland gör kontinuerliga försök att blanda sig i den demokratiska processen i EU och EU-länderna och undergräva de demokratiska grundvalarna, bland annat genom påverkanskampanjer och genom att främja desinformation.

EU har därför beslutat att politiska partier och stiftelser, frivilligorganisationer, tankesmedjor och leverantörer av medietjänster i EU inte längre ska få ta emot finansiering från den ryska staten och dess ombud.

I enlighet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra leverantörer av medietjänster och deras personal att bedriva annan verksamhet i EU, t.ex. forskning och intervjuer.

Andra ekonomiska restriktioner

Begränsningar av de ekonomiska förbindelserna med vissa geografiska områden

Rådet har antagit riktade ekonomiska åtgärder gentemot vissa områden efter

  • Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol
  • Rysslands erkännande av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson

Åtgärderna inbegriper restriktioner mot

import

export

tjänster

De restriktiva åtgärderna med anledning av den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol infördes 2014 och förlängdes senast till och med den 23 juni 2027.

De restriktiva åtgärderna med anledning av Rysslands beslut att erkänna de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina som oberoende enheter och det därpå följande beslutet att sända ryska trupper till dessa områden antogs i februari 2022.

I oktober 2022 utvidgades dessa åtgärder till att omfatta även de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Zaporizjzja och Cherson. Åtgärderna förlängdes senast till och med den 24 februari 2027.

Åtgärder som gäller ekonomiskt samarbete

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) beslutade 2014 att Ryssland inte längre skulle vara ett mottagarland och slutade godkänna investeringar i landet.

Samma år avbröt Europeiska investeringsbanken (EIB) undertecknandet av nya finansieringsinsatser i Ryssland. EU:s bilaterala och regionala samarbetsprogram med Ryssland omprövades och avbröts.

Dessutom enades EU, tillsammans med andra medlemmar i Världshandelsorganisationen, om att neka behandling som mest gynnad nation för ryska produkter och tjänster på EU:s marknader.

Förskingringen av ukrainska statliga medel

I mars 2014 beslutade rådet att frysa tillgångarna för enskilda personer ansvariga för förskingringen av ukrainska statliga medel. Dessa åtgärder förlängdes senast till och med den 6 mars 2027.

EU har också infört sanktioner mot medieorganisationer och enskilda personer som sprider desinformation i det offentliga rummet.

Tullar på jordbruksprodukter och gödselmedel

Den 12 juni 2025 antog rådet en förordning som inför tullar på jordbruksprodukter och vissa kvävehaltiga gödselmedel från Ryssland och Belarus som ännu inte omfattades av extra tullar.

Importen från Ryssland av de gödselmedel som berörs av de nya tullarna utgör över 25 % av EU:s totala import av gödselmedel, motsvarande närmare 3,6 miljoner ton.

Med hjälp av tullarna väntas Rysslands exportintäkter minska och landets förmåga att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina därmed begränsas. Förordningen kommer endast att gälla import till EU. Rysslands export av jordbruksprodukter och gödselmedel till tredjeländer påverkas inte.

Diplomatiska åtgärder

Upphävande av bilaterala toppmöten

Toppmötet mellan EU och Ryssland 2014 ställdes in, och EU:s medlemsländer beslutade att sluta hålla regelbundna bilaterala toppmöten med Ryssland. De bilaterala samtalen med Ryssland om viseringsfrågor avbröts också.

I stället för ett G8-möte i Sotji hölls ett G7-möte – utan Ryssland – i Bryssel den 4–5 juni 2014. Sedan dess har man fortsatt att hålla möten i G7-formatet.

EU-länderna stödde också avbrytandet av förhandlingarna med Ryssland om anslutning till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella energiorganet (IEA).

Sedan oktober 2025 är ryska diplomater skyldiga att i förväg informera det berörda EU-landet när de reser i Schengenområdet utanför sitt ackrediteringsland.

Kollage med en handskakning.

Upphävande av viseringsavtal

I februari 2022 beslutade EU att ryska diplomater, andra ryska tjänstemän och företagare inte längre fick dra nytta av bestämmelserna om förenklade viseringsförfaranden som ger privilegierat tillträde till EU.

I september 2022 antog rådet ett beslut om att helt upphäva avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden. Ryska medborgare omfattas följaktligen av viseringskodexens allmänna bestämmelser .

I december 2022 antog rådet ett beslut om att inte godkänna ryska resehandlingar som utfärdats i Ukraina och Georgien.

Detta beslut var ett svar på att Ryssland utfärdar ryska pass till boende i de ockuperade områdena i Ukraina. Det följde också på Rysslands ensidiga beslut att erkänna de georgiska territorierna Abchazien och Sydossetien som självständiga 2008.

Ryska resehandlingar som utfärdas i ryskockuperade områden i Ukraina eller utbrytarterritorier i Georgien eller till personer som är bosatta där godkänns inte som giltiga resehandlingar som kan användas för att få visum eller passera Schengenområdets gränser.

Stopp för ryska kombattanter i EU

Genom det 21:a sanktionspaketet införs en grund för ett omfattande viseringsförbud för kombattanter och f.d. kombattanter som tjänstgjort i den ryska militären och andra proxygrupper som deltar Rysslands krig. När förbudet träder i kraft beslutas av rådet.

Åtgärder mot kringgående

Ryska personer och enheter som är föremål för EU:s omfattade sanktioner har använt sig av olika metoder för att kringgå dessa, till exempel komplexa finansiella system, förfalskning av handlade varors art eller ursprung. De har också utnyttjat jurisdiktioner i tredjeländer.

EU har vidtagit flera åtgärder för att motverka kringgående, bland annat

  • sanktioner mot personer och enheter som är inblandade i kringgående, däribland de som har kopplingar till Rysslands skuggflotta
  • exportbegränsningar för varor med dubbla användningsområden och avancerad teknik för hundratals enheter, varav många finns utanför Ryssland och direkt stöder Rysslands krig
  • utvidgning av transaktionsförbudet till aktörer utanför EU som är baserade utanför Ryssland och som underlättar kringgående av oljerelaterade restriktioner

EU har förbjudit tillträde till EU:s hamnar för fartyg

  • som ingår i Rysslands skuggflotta som transporterar rysk råolja eller produkter som är tillverkade av rysk råolja och som ansvarar för kringgående av oljepristaket (hittills över 670 fartyg)
  • som lastar om mellan fartyg och misstänks bryta mot sanktioner
  • som misstänks manipulera eller avaktivera sitt fartygsburna automatiska identifieringssystem vid transport av rysk olja

Dessutom är transaktioner med ryska hamnar, slussar och flygplatser som används för att kringgå oljepristaket också förbjudna.

EU har infört ett transiteringsförbud för varor, teknik och krigsmateriel med dubbla användningsområden som exporteras från EU till tredjeländer via Rysslands territorium, och för återexport av särskilt känsliga varor och särskilt känslig teknik till Ryssland och för användning i Ryssland (klausulen om förbud mot återexport till Ryssland).

EU har också ställt krav på att

  • moderbolag inom EU ser till att deras dotterbolag i tredjeland inte deltar i någon verksamhet som leder till ett resultat som sanktionerna syftar till att förhindra
  • verksamhetsutövare i EU ska införa mekanismer för tillbörlig aktsamhet när det gäller försäljning av krigsmateriel till tredjeländer
  • EU-aktörer som överför industriellt kunnande för produktion av stridsprodukter till tredjeländer inkluderar avtalsbestämmelser för att säkerställa att kunskapen inte kommer att användas för varor som är avsedda för Ryssland

För att begränsa kringgående av förbudet mot att tillhandahålla plånböcker, kontotjänster eller förvaringstjänster för kryptotillgångar till ryska personer eller personer bosatta i Ryssland har EU infört ett förbud för ryska medborgare eller fysiska personer bosatta i Ryssland mot att äga eller kontrollera de juridiska personer, enheter eller organ som tillhandahåller sådana tjänster eller innehar poster i dessas styrande organ. EU har också antagit sanktioner mot leverantörer av kryptotillgångar.

Dessutom måste man anmäla alla överföringar av medel som överstiger 100 000 euro utanför EU av enheter som är etablerade i EU och som ägs eller kontrolleras av Ryssland.

Andra sanktioner mot Ryssland

Utöver sanktioner mot dem som är ansvariga för Rysslands krig mot Ukraina har EU även infört sanktioner som riktar sig mot personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av eller brott mot de mänskliga rättigheterna, för förtryck av det civila samhället och den demokratiska oppositionen och för undergrävande av demokratin och rättsstatsprincipen i Ryssland.

Sanktioner som svar på Rysslands hybridhot och hybridkampanjer mot EU har också antagits.

Ett kollage med en hand som håller en megafon till vänster, ett trasigt tidningsurklipp i mitten och en person som håller ett kort med orden ”Human Rights” till höger.
Människorättskränkningar i Ryssland: EU-sanktioner

Människorättskränkningar i Ryssland: EU-sanktioner

Ett kollage med en hög tidningar, en bärbar dator och en genomskinlig valurna med papper inuti.
Rysslands hybridverksamhet: EU-sanktioner

Rysslands hybridverksamhet: EU-sanktioner

Se även

Ämnen

Senast ändrad: 23 juli 2026