"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Haiti: EU lägger till tre personer på sanktionslistan och förlänger sanktionerna med ytterligare ett år
Rådet har beslutat att lägga till tre personer på sanktionslistan. De har deltagit i brottslig verksamhet och gängvåld i Haiti och är därför ansvariga för handlingar som hotar freden, stabiliteten och säkerheten i landet.
De tre personer som rådet lagt till är gängledare: Micanor Altès, ledare för gänget Wharf Jérémie som är ansvarigt för massakern på 207 personer i december 2024, samt Christ-Roi Chéry, ledare för gänget Ti Bwa, och Jeff Larose, ledare för gänget Canaan, som båda är ansvariga för tvångsrekrytering av barn, kidnappningar, mord och sexuellt och könsrelaterat våld.
De kommer att vara föremål för frysning av tillgångar, och det är förbjudet att direkt eller indirekt tillhandahålla penningmedel eller ekonomiska resurser till dem eller till förmån för dem. Dessutom omfattas de av ett reseförbud till EU.
Den farliga krisen i Haiti bara eskalerar. EU har infört nya riktade sanktioner mot personer som bland annat är inblandade i massmord, tvångsrekrytering av barn, kidnappningar, mord och sexuellt och könsrelaterat våld. I denna tid av allvarlig instabilitet behöver Haiti akut stöd från världssamfundet. Diskussionerna i FN:s säkerhetsråd bör utan ytterligare dröjsmål säkra framtiden för det multinationella uppdraget för säkerhetsstöd, bland annat genom att man tillhandahåller den finansiering som uppdraget behöver för att fullgöra sitt mandat att återupprätta freden, stabiliteten och rättsstatsprincipen i landet.
Kaja Kallas, EU:s utrikeschef
Rådet har dessutom beslutat att förlänga EU:s ram för restriktiva åtgärder mot personer som är ansvariga för att hota freden, stabiliteten och säkerheten i Haiti eller undergräva demokratin och rättsstatsprincipen i landet till och med den 29 juli 2026. Orsaken är att EU fortfarande är oroat över den ihållande och destabiliserande brottsliga verksamhet som undergräver stabiliteten i regionen, bland annat de höga nivåerna av gängvåld.
I sina slutsatser av den 17 oktober 2024 förklarade Europeiska rådet att det fortfarande är ytterst oroat över situationen i Haiti. Det efterlyste också nya riktade sanktioner mot personer och enheter som är ansvariga för våld, i syfte att bidra till att återupprätta fred, säkerhet, stabilitet, demokrati och rättsstatsprincipen i Haiti.
De relevanta rättsakterna har offentliggjorts i EU:s officiella tidning.
Bakgrund
Den 21 oktober 2022 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2653 (2022), genom vilken det inrättades ett sanktionssystem mot Haiti, inbegripet riktad frysning av tillgångar, reserestriktioner och ett vapenembargo. Den 25 november 2022 antog rådet beslut (Gusp) 2022/2319 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Haiti, vilket genomför FN-resolutionen.
Den 28 juli 2023 ändrade rådet sitt sanktionssystem med hänsyn till situationen i Haiti. Därigenom blev det möjligt för EU att självständigt införa restriktiva åtgärder mot personer och enheter som är ansvariga för att hota freden, säkerheten eller stabiliteten i Haiti eller för att undergräva demokratin eller rättsstatsprincipen i landet. Ramen kompletterar de sanktioner som FN:s säkerhetsråd införde i oktober 2022.
Haiti står fortfarande högt på EU:s dagordning. EU:s stöd är dubbelt: å ena sidan stärker det den institutionella kapaciteten, å andra sidan underlättar det allmänhetens tillgång till grundläggande offentliga tjänster i en mycket osäker och instabil situation. EU:s stöd omfattar makroekonomiskt bistånd samt bistånd till utbildning, livsmedelstrygghet och nutrition, katastrofberedskap, skydd och stabilitet, inbegripet till den haitiska nationella polisen.
EU är sedan länge en politisk partner och utvecklingspartner till Haiti och kommer att fortsätta att ta sitt ansvar tillsammans med andra regionala partner för att hjälpa till att hantera den svåra situationen, bland annat den humanitära krisen i landet.
