Europeiska rådets slutsatser om energiunionen (den 19 mars 2015)

ENERGIUNIONEN

1. EU är fast beslutet att bygga en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik på grundval av kommissionens ramstrategi, vars fem dimensioner alla är inbördes nära sammanhängande och ömsesidigt förstärkande (energitrygghet, solidaritet och förtroende; en helt integrerad europeisk energimarknad; energieffektivitet som bidrar till dämpad efterfrågan; en ekonomi utan kol och olja; forskning, innovation och konkurrenskraft). EU:s institutioner och medlemsstaterna kommer att gå vidare med detta arbete, och rådet kommer att rapportera till Europeiska rådet före december. Europeiska rådet kommer att fortsätta att ge vägledning.
2. Samtidigt som Europeiska rådet framhåller vikten av energiunionens alla dimensioner fokuserade man i dag på några av dess aspekter och efterlyste
   
   a) påskyndande av infrastrukturprojekt, inbegripet sammankopplingar särskilt i randområden, för el och gas [1] för att säkerställa energitrygghet och en välfungerande inre energimarknad,
   
   b) ett fullständigt genomförande och ett strikt verkställande av befintlig energilagstiftning,
   
   c) en förstärkning av de rättsliga ramarna för en trygg el- och gasförsörjning, varvid energitryggheten även kan stärkas genom stabila nät, ökad energieffektivitet och genom användning av inhemska resurser samt säker och hållbar, koldioxidsnål teknik,
   
   d) säkerställande av en fullständig efterlevnad av EU-rätten för alla avtal som avser inköp av gas från externa leverantörer, framför allt genom att öka dessa avtals transparens samt förenligheten med EU:s energitrygghetsbestämmelser; för kommersiella gasförsörjningsavtal måste sekretessen för kommersiellt känsliga uppgifter garanteras,
   
   e) en bedömning av möjligheterna till frivilliga mekanismer för aggregering av efterfrågan i fullständig överensstämmelse med WTO:s och EU:s konkurrensregler,
   
   f) en effektivare och flexibel utformning av marknaden, som bör åtföljas av ett ökat regionalt samarbete, inbegripet med grannländer, och bidra till integrationen av förnybar energi, samtidigt som man säkerställer att offentliga ingrepp är förenliga med den inre marknaden och att medlemsstaternas rätt att besluta om den egna energimixen respekteras; detta kommer att bidra till tillhandahållandet av energi till överkomligt pris till hushåll och industrier,
   
   g) översyn och utarbetande av sådan lagstiftning som avser utsläppsminskning, energieffektivitet och förnybar energi i syfte att stödja de överenskomna målen för 2030 samt utarbetande av ett pålitligt och transparent styrningssystem,
   
   h) framtagande av en energi- och klimatrelaterad strategi för teknik och innovation, inbegripet t.ex. för nästa generation av förnybara energikällor, för ellagring och infångning och lagring av koldioxid, för förbättrad energieffektivitet i bostadssektorn samt för hållbara transporter,
   
   i) användning av alla utrikespolitiska instrument för att upprätta strategiska energipartnerskap med allt viktigare producent- och transitländer, särskilt i syfte att främja energitryggheten, samtidigt som medlemsstaternas suveränitet och suveräna rätt att utforska och exploatera de egna naturresurserna garanteras.
   
   
3. Europeiska rådet stöder kraftfulla och samordnade åtgärder genom en aktiv europeisk klimatdiplomati före partskonferensen (COP 21) i Paris, i överensstämmelse med det ambitiösa mål som fastställdes av Europeiska rådet i oktober 2014, såsom detta återspeglas i det bidrag som nyligen lämnats av EU och dess medlemsstater. Det uppmanar samtliga parter som kan, inbegripet de stora ekonomierna, att lämna sina bidrag före utgången av mars månad. Det är också nödvändigt att intensifiera arbetet med att finna lösningar för finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, vilka är nyckelfrågor inför ett ambitiöst avtal i Paris.

[1] Överenskommelsen nyligen mellan Frankrike, Portugal, Spanien, kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) är ett välkommet steg i riktning mot ett uppnående av 10-procentsmålet för sammankoppling av elnäten till 2020. Även de baltiska staternas överenskommelse om att man ska arbeta för medlemsstaternas synkrona drift inom de europeiska kontinentala näten bidrar till ökad energitrygghet, vilket också är fallet med arbetet i högnivågruppen för sammankoppling av gasnäten i Central- och Sydösteuropa. I detta sammanhang stöder man kommissionens inrättande av regionala högnivågrupper med alla berörda viktiga aktörer för att säkerställa regelbunden övervakning av hur urval och finansiering av projekt av gemensamt intresse framskrider.