"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Sammandrag från Eurogruppens möte den 13 mars 2023 i Bryssel
Den makroekonomiska och finanspolitiska utvecklingen i euroområdet
Eurogruppen utvärderade den makroekonomiska och finanspolitiska utvecklingen i euroområdet och diskuterade den finanspolitiska vägledningen för 2023 och 2024. Den 8 mars antog EU-kommissionen ett meddelande som ger medlemsländerna vägledning om hur finanspolitiken ska bedrivas och samordnas under 2024.
Eurogruppen antog ett uttalande om den finanspolitiska vägledningen.
Vi har enats om att finanspolitiken bör ha som mål att säkerställa en hållbar skuldsättning på medellång sikt och samtidigt öka tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt. Vi har erkänt behovet av att ta itu med den gröna och den digitala omställningen, men skickat viktiga signaler om utformningen av budgetåtgärder och behovet av att undvika permanenta underskottsökande åtgärder som ett viktigt inslag i utarbetandet av nästa års budgetar.
Paschal Donohoe, Eurogruppens ordförande
Ministrarna diskuterade viktiga frågor för den globala samordningen av den ekonomiska politiken inför Världsbanksgruppens och Internationella valutafondens kommande vårmöten. Till dessa frågor hörde den traditionsenliga genomgången av växelkursutvecklingen under de senaste månaderna.
Dessutom gav kommissionen Eurogruppen en rapport om G7-februarimötet med finansministrar och centralbankschefer.
Eurogruppen diskuterade inflationsutvecklingen, inbegripet drivkrafterna bakom inflationen i euroområdet och situationen i de enskilda medlemsländerna. Diskussionen utgick från ett meddelande från kommissionens avdelningar, en tematisk not från sekretariatet och Europeiska centralbankens synpunkter.
Det här ämnet ingår alltid i våra politiska diskussioner, och i dag fick vi tillfälle att fördjupa oss i inflationssiffrorna, titta närmare på kommissionens analys och bedöma flera olika pristryck som består även efter det att energipriserna har fallit från rekordhöga nivåer. Ministrarna fick dessutom ytterligare ett politiskt tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter när det gäller att hantera denna stora utmaning och att vidareutveckla bästa praxis.
Paschal Donohoe, Eurogruppens ordförande
Eurogruppen tog på nytt upp de euroområdesrelaterade aspekterna av översynen av den ekonomiska styrningen, och godkände de delar av utkastet till rådets slutsatser om översynen av den ekonomiska styrningen som rör euroområdet.
Med utgångspunkt i det uttalande som Eurogruppen enades om den 16 januari diskuterade ministrarna de strategiska politiska målen för den digitala euron på grundval av en not från sekretariatet.
Efter månader av arbete med att bedöma den potentiella utformningen av en digital euro ville ministrarna återigen se det i ett större sammanhang inför ett lagstiftningsförslag från kommissionen och ECB:s beslut om huruvida man ska gå vidare till nästa fas. Vi tog upp orsakerna till att den digitala euron har hög prioritet för vår monetära union. Frågorna i noten rör exempelvis konsumentpreferenser, tillhandahållande av en kollektiv nyttighet i form av alleuropeiska betalningslösningar och hur vi kan bevara och fördjupa Europas monetära och ekonomiska oberoende. Vi bekräftade också att vi kommer att fortsätta vårt arbete för att skapa en stadig demokratisk och politisk grund för ett sådant projekt, och vi nämnde några av konsekvenserna av att ge den digitala euron status som lagligt betalningsmedel.
Paschal Donohoe, Eurogruppens ordförande
Vi har enats om att finanspolitiken bör ha som mål att säkerställa en hållbar skuldsättning på medellång sikt och samtidigt öka tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt. Vi har erkänt behovet av att ta itu med den gröna och den digitala omställningen, men skickat viktiga signaler om utformningen av budgetåtgärder och behovet av att undvika permanenta underskottsökande åtgärder som ett viktigt inslag i utarbetandet av nästa års budgetar.
