"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådets möte i konstellationen för utvecklingsfrågor hölls i Bryssel den 4 maj 2023.
Utvecklingsministrarna höll en diskussion med Rebeca Grynspan Mayufis, generalsekreterare för FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad), om de globala konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina.
Diskussionen inriktades på hur EU och FN kan vidta åtgärder för att hantera de sammanlänkade livsmedels-, energi- och finansieringskriserna och ge en förnyad skjuts åt Agenda 2030.
Generalsekreteraren informerade om arbetet i FN:s globala krishanteringsgrupp för livsmedel, energi och finansiering och om genomförandet av FN:s spannmålsinitiativ för Svarta havet.
Vi måste upprätthålla det globala svaret på livsmedelskrisen, och Svartahavsinitiativet är avgörande i detta avseende. Tack vare Svartahavsinitiativet har vi kunnat exportera nästan 30 miljoner ton spannmål och andra produkter. FN:s arbete har varit avgörande, och jag vill tacka dem för detta.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Ministrarna diskuterade också reformen av de multilaterala utvecklingsbankerna. Kommissionsledamot Paolo Gentiloni deltog i diskussionen, som omfattade förslag till åtgärder och gemensamma principer för reformen av multilaterala utvecklingsbanker för att utarbeta en enhetlig ståndpunkt som EU och dess medlemsländer kan främja i internationella forum.
När det gäller aktuella frågor hänvisade utrikeschefen till EU:s stöd till Ukraina med fokus på finansiella behov och återuppbyggnadsbehov, inbegripet konferensen om återhämtning i Ukraina i London den 21–22 juni.
Utrikeschefen tog också upp Sudan mot bakgrund av den senaste utvecklingen och upprepade att
EU och dess medlemsländer med kraft fördömt de pågående striderna mellan Sudans försvarsmakt och de paramilitära styrkorna RSF (Rapid Support Forces), som hotar det sudanesiska folkets säkerhet och trygghet liksom landets enhet och stabilitet.
Ministrarna tog också upp Afghanistan mot bakgrund av den senaste utvecklingen där, bland annat förbudet för afghanska kvinnor att arbeta för FN-organ.
Under punkten Övriga frågor informerade kommissionsledamot Jutta Urpilainen ministrarna om Global Gateway-investeringar inför toppmötet mellan EU och Celac den 17–18 juli.
Utrikeschefen tog också upp undertecknandet av avtalet efter Cotonouavtalet och uppmanade medlemsländerna att snabbt nå en överenskommelse.
Ministrarna diskuterade även den internationella givarkonferensen om den humanitära krisen på Afrikas horn, som kommer att anordnas gemensamt av Italien, Storbritannien, USA och Qatar i New York den 24 maj. Syftet med evenemanget är att öka medvetenheten om krisens omfattning och samla in ekonomiskt stöd för att ta itu med de mest akuta behoven och de bakomliggande orsakerna till krisen.
Innan rådets möte inleddes höll ministrarna en informell frukostdiskussion med Werner Hoyer, ordförande för Europeiska investeringsbanken (EIB). Ministrarna fokuserade på resultaten av och utsikterna för EIB:s globala verksamhet utanför EU och dess bidrag till utvecklingen. Diskussionen berörde också EIB:s samarbete med andra Team Europe-aktörer och rollen för EIB:s globala rådgivande grupp, som ger råd till EIB:s styrelse om transaktioner utanför EU.
Rådets slutsatser
Rådet godkände även slutsatser om korruption som ett hinder för utveckling.
Vi måste upprätthålla det globala svaret på livsmedelskrisen, och Svartahavsinitiativet är avgörande i detta avseende. Tack vare Svartahavsinitiativet har vi kunnat exportera nästan 30 miljoner ton spannmål och andra produkter. FN:s arbete har varit avgörande, och jag vill tacka dem för detta.