"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.
Före diskussionen i rådet gjorde Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ett kort anförande inför EU-ländernas ministrar via videokonferens och uppdaterade dem om den senaste utvecklingen på fältet och Ukrainas militära prioriteringar, särskilt det akuta behovet av ammunition.
Vid ett gemensamt möte med EU-ländernas utrikes- och försvarsministrar enades rådet därefter om det trespåriga förslag som lagts fram av utrikeschefen och kommissionsledamot Thierry Breton om att snarast förse Ukraina med artilleriammunition, antingen från befintliga lager eller genom gemensam upphandling.
Rådet har nu bekräftat sin överenskommelse om denna trespåriga strategi. Detta beslut är viktigt med tanke på dess ambitionsnivå – vi kommer att arbeta inom mycket snäva tidsfrister eftersom syftet är att tillhandahålla en miljon stycken ammunition under ett år – dess omfattning – vi kommer att kombinera leveranser från befintliga lager och gemensam upphandling av nyproducerad ammunition – och dess ekonomiska volym – vi talar om ersättningar om cirka 2 miljarder euro. [...] Rådet har också enats om att överväga en ytterligare ökning av den europeiska fredsfacilitetens totala finansiella kapacitet med 3,5 miljarder euro.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
I anslutning till mötet gick 17 EU-länder och Norge med i Europeiska försvarsbyråns (EDA) projektarrangemang för gemensam upphandling av ammunition för att hjälpa Ukraina och fylla på medlemsländernas nationella lager.
Rådet diskuterade därefter president Volodymyr Zelenskyjs fredsformel. Rådet uttryckte sitt stöd och kommer att fortsätta att diskutera med Ukraina och andra partner för att verka för planen och en rättvis fred.
När det gäller ansvarsskyldighet tog ministrarna upp Internationella brottmålsdomstolens beslut att utfärda en arresteringsorder mot president Vladimir Putin på grund av anklagelserna om tvångsdeportering av ukrainska barn till Ryssland. Rådet kommer att fortsätta att arbeta för att identifiera dem som deltar i tvångsdeporteringen av barn, i syfte att anta ytterligare restriktiva åtgärder.
Slutligen tog ministrarna också upp FN:s spannmålsinitiativ för Svarta havet, som förlängdes strax före rådets möte, och underströk EU:s betydande bidrag till insatserna för att stödja exporten av ukrainska livsmedel genom solidaritetskorridorerna.
Tunisien
Rådet diskuterade situationen i Tunisien.
Tunisien är en mycket nära partner och granne till EU, och utvecklingen i landet har en omedelbar inverkan på Europeiska unionen när det gäller instabilitet i Medelhavsområdet.
Rådet uttryckte sin fortsatta beredvillighet att stödja det tunisiska folket men betonade det brådskande behovet av att ta itu med frågan om rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna i landet. Rådet upprepade också att det är absolut nödvändigt att den tunisiska ledningen fortsätter med strukturreformer och slutför det program som redan överenskommits med Internationella valutafonden.
Rådet fortsätter att noga övervaka situationen, och två medlemmar av utrikesrådet fick av utrikeschefen i uppdrag att resa till Tunisien för att bedöma situationen och föreslå hur man ska gå vidare.
Aktuella frågor
Rådet beslutade att införa restriktiva åtgärder mot ytterligare åtta personer och en enhet som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran, som ett komplement till de tidigare sanktionspaket som antagits sedan oktober 2022.
Utrikeschefen informerade EU-ländernas ministrar om den överenskommelse som nåddes i Ohrid i samband med det senaste högnivåmötet i dialogen mellan Belgrad och Pristina. Som en viktig milstolpe i processen för normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo* enades parterna om genomförandebilagan till det avtal som godkändes vid det föregående högnivåmötet i Bryssel den 27 februari.
* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Den strategiska kompassen
Vid ett gemensamt möte utvärderade EU-ländernas utrikes- och försvarsministrar de framsteg som gjorts i genomförandet av EU:s strategiska kompass, ett år efter dess godkännande.
Ministrarna välkomnade de framsteg som gjorts inom alla fyra pelare och identifierade områden som kräver ytterligare arbete.
Ett år med den strategiska kompassen: en bedömning (Infografik)
Övriga beslut
Rådet godkände slutsatser om Afghanistan och om EU:s prioriteringar inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt förlängde mandatet för insatsen Eunavfor MED Irini till och med den 31 mars 2025.
Rådet har nu bekräftat sin överenskommelse om denna trespåriga strategi. Detta beslut är viktigt med tanke på dess ambitionsnivå – vi kommer att arbeta inom mycket snäva tidsfrister eftersom syftet är att tillhandahålla en miljon stycken ammunition under ett år – dess omfattning – vi kommer att kombinera leveranser från befintliga lager och gemensam upphandling av nyproducerad ammunition – och dess ekonomiska volym – vi talar om ersättningar om cirka 2 miljarder euro. [...] Rådet har också enats om att överväga en ytterligare ökning av den europeiska fredsfacilitetens totala finansiella kapacitet med 3,5 miljarder euro.
