"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet tog upp situationen i landet och de våldsamma sammandrabbningar som pågår mellan de sudanesiska väpnade styrkorna och Rapid Support Forces sedan den 15 april. Utrikeschefen betonade hur avgörande det är att fientligheterna omedelbart upphör och att regionala förhandlingar återupptas och rapporterade om evakueringen av EU:s personal och medborgare.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s handlingsplan för de geopolitiska konsekvenserna
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.
I början av diskussionen i rådet talade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba till EU-ländernas ministrar via videokonferens och informerade dem om den senaste utvecklingen på fältet och Ukrainas militära prioriteringar och behov, särskilt när det gäller ammunition och robotar.
Vi vill alla ha fred, särskilt Ukrainas befolkning. Men det måste vara en rättvis fred. Till dess fortsätter vi att stödja Ukrainas försvar.
På senare tid har vissa fredsidéer framförts av Kina, och även av Brasilien. Trovärdiga och ärliga insatser för fred måste även involvera samtal med Kiev och besök där för att se aggressionen från de bombades perspektiv.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Utrikeschefen betonade att EU och dess medlemsländer totalt redan har underlättat tillhandahållandet av över 13 miljarder euro i militärt stöd. Han informerade också ministrarna om EU:s militära stöd till Ukraina inom ramen för trespårsplanen för att förse Ukraina med en miljon enheter artilleriammunition, antingen från befintliga lager eller gemensam upphandling.
Hittills har EU fullföljt spår ett genom att anta en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till ett värde av 1 miljard euro, utformad för att tillgodose Ukrainas mest omedelbara behov. EU:s medlemsländer håller också på att slutföra arbetet med spår två, som ska underlätta gemensam upphandling. Slutligen ska EU-kommissionen snart lägga fram konkreta förslag om hur man kan öka den europeiska produktionskapaciteten på försvarsområdet inom spår tre.
Ministrarna informerades även om verksamheten inom EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina), som redan har överträffat sitt ursprungliga mål genom att utbilda över 16 000 ukrainska soldater. EU:s mål är att utbilda totalt 30 000 soldater före utgången av 2023.
Utrikesrådet diskuterade därefter genomförandet av EU:s handlingsplan för de geopolitiska konsekvenserna av Rysslands aggression.
Den är ett viktigt instrument som fastställer EU:s strategi för att öka sitt bilaterala samarbete med viktiga partner i EU:s omedelbara grannskap, Asien, Afrika och Latinamerika. Syftet med planen är att stärka EU:s partnerskap runt om i världen genom politiskt och ekonomiskt engagemang och genom att använda Global Gateway-initiativet, vilket är av central betydelse.
Informellt utbyte med Georgiens utrikesminister
EU:s utrikesministrar höll en informell lunchdiskussion med Georgiens utrikesminister Ilia Dartjiasjvili med fokus på Georgiens utsikter till EU-medlemskap och landets behov av att stärka sin demokrati.
Diskussionen bekräftade att Georgien har gjort betydande framsteg med många viktiga reformer och betonade att rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, medier, det civila samhället och oberoende statliga institutioner är viktiga inslag i varje land som vill ansluta sig till EU.
Aktuella frågor
Utrikesrådet diskuterade Moldavien och enades om tre konkreta åtgärder för att stödja landet:
– rådet inrättade ett nytt civilt GSFP-partnerskapsuppdrag från EU:s sida som ska stärka Moldaviens krishanteringsstrukturer och landets motståndskraft mot hybridhot
– rådet nådde en bred överenskommelse om en ny ram för sanktioner mot dem som destabiliserar landet – rådet enades om att anslå ytterligare 40 miljoner euro från den europeiska fredsfaciliteten för att stödja Moldaviens försvarskapacitet
Angående Kina påpekade utrikeschefen att det finns områden där EU:s och Kinas intressen sammanfaller och att de båda parterna måste samarbeta, bland annat för att ta itu med globala utmaningar som klimatförändringar, skuldförvaltning och global hälsa. Han betonade också att EU förväntar sig att Kina agerar för att försvara internationella regler och normer fullt ut snarare än selektivt, särskilt när det gäller Rysslands omotiverade och olagliga anfallskrig mot Ukraina.
Utrikeschefen välkomnade det uttalande där Kina tog avstånd från de oacceptabla kommentarerna från landets ambassadör i Paris, vilka stod i kontrast till Kinas erkännande av Ukraina – inbegripet Krim – 1991.
Övriga beslut
Rådet godkände slutsatser om Etiopien och antog restriktiva åtgärder mot
– människorättskränkningar i Iran – narkotikahandel som gynnar den syriska regimen – personer och enheter med anknytning till Isil och verksamma i regionen Cabo Delgado i Moçambique
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
Direktivet om insyn i lönesättningen
Rådet antog nya regler för att bekämpa lönediskriminering och bidra till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i EU.
Enligt direktivet om insyn i lönesättningen kommer företag i EU att behöva ge information om hur mycket de betalar kvinnor och män för likvärdigt arbete och vidta åtgärder om löneskillnaderna överstiger 5 procent. Det nya direktivet innehåller också bestämmelser om kompensation till offer för lönediskriminering samt om påföljder, inbegripet straffavgifter, för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
Rådet har antagit en lagstiftningsakt som banar väg för ett Europaår för kompetens för perioden 9 maj 2023–8 maj 2024.
Det övergripande målet för Europaåret är att främja attityderna till omskolning och kompetensutveckling. Syftet är att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Inriktningen på omskolning och kompetensutveckling ska också bidra till att överbrygga kompetensbrister.
Vi vill alla ha fred, särskilt Ukrainas befolkning. Men det måste vara en rättvis fred. Till dess fortsätter vi att stödja Ukrainas försvar. På senare tid har vissa fredsidéer framförts av Kina, och även av Brasilien. Trovärdiga och ärliga insatser för fred måste även involvera samtal med Kiev och besök där för att se aggressionen från de bombades perspektiv.