Videotoppmöte mellan EU och Kina, 22 juni 2020

De viktigaste resultaten

Vid det 22:a toppmötet mellan EU och Kina, som hölls via videolänk, samtalade Europeiska rådets ordförande Charles Michel, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikeschef Josep Borrell med Kinas premiärminister Li Keqiang. Efter mötet följde diskussioner med Kinas president Xi Jinping.

Efter mötet skickades ett gemensamt pressmeddelande från Charles Michel och Ursula von der Leyen ut om riktningen för förbindelserna mellan EU och Kina på ett antal områden:

Att samarbeta med Kina är både en möjlighet och en nödvändighet. Samtidigt måste vi inse att vi inte delar samma värderingar, politiska system eller förhållningssätt till multilateralism. Vi kommer att engagera oss på ett klarsynt sätt och med övertygelse, och vi kommer att med kraft försvara EU:s intressen och stå fast vid våra värderingar. Kommentarer av Charles Michel efter toppmötet mellan EU och Kina

• EU–Kina-toppmötet: försvar av EU:s intressen och värderingar i ett komplext och viktigt partnerskap (pressmeddelande 22.6.2020)

Bilaterala förbindelser

EU betonade behovet av framsteg med genomförandet av de åtaganden som gjordes vid toppmötet mellan EU och Kina 2019, bl.a. när det gäller att påskynda förhandlingarna om ett övergripande investeringsavtal mellan EU och Kina som garanterar lika villkor och tar itu med asymmetrierna för marknadstillträde.

EU meddelade också att man är redo att under de kommande veckorna underteckna avtalet mellan EU och Kina om geografiska beteckningar så att det kan träda i kraft i en nära framtid.

Globala utmaningar

Ledarna diskuterade klimatförändringarna ingående. Kina och EU är bägge parter till Parisavtalet, men Kina måste åta sig att vidta beslutsamma och ambitiösa nationella åtgärder för att minska utsläppen på kort sikt och sätta upp ett mål om klimatneutralitet så snart som möjligt.

EU betonade att utvecklingen av ny digital teknik måste gå hand i hand med respekten för grundläggande rättigheter och skydd av personuppgifter. EU tog också upp olösta frågor om cybersäkerhet och desinformation.

EU uppmanade Kina att ta ett större ansvar när det gäller att hantera globala utmaningar genom det regelbaserade internationella systemet, främja internationell fred och säkerhet och följa internationella standarder för att stödja hållbar utveckling, särskilt i Afrika.

Covid-19-pandemin

EU underströk det delade ansvaret för att

• delta i globala insatser för att stoppa spridningen av coronaviruset
• främja forskningen om behandlingar och vacciner
• stödja en grön och inkluderande global återhämtning
• visa solidaritet när det gäller att hantera konsekvenserna i utvecklingsländer
• delta i den oberoende översynen av lärdomar som kan dras av de internationella vårdinsatserna mot covid-19
• underlätta för personer bosatta i EU att återvända till Kina.

Regionala och internationella frågor

EU och Kina diskuterade internationella frågor som Afghanistan, situationen på Koreahalvön samt Iran och genomförandet av kärnteknikavtalet.

EU:s ledare uttryckte också sin oro över Kinas åtgärder för att införa nationella säkerhetslagar i Hongkong, och när det gäller den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna, inbegripet behandlingen av minoritetsbefolkningar i Xinjiang och Tibet och av människorättsförsvarare, när det gäller begränsningar av de grundläggande friheterna.

Slutligen underströk EU också att man förväntar sig att människorättsdialogen kommer att äga rum i Kina senare under året efter det att restriktionerna med anledning av covid-19 har lättats.

Tidigare toppmöten EU–Kina

• EU–Kina-toppmötet den 9 april 2019
• EU–Kina-toppmötet den 16 juli 2018
• EU–Kina-toppmötet den 1–2 juni 2017
• EU–Kina-toppmötet den 12–13 juli 2016
• EU–Kina-toppmötet den 29 juni 2015