"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet har godkänt slutsatser om att främja ett bestående arv från större idrottsevenemang. Slutsatserna är inriktade på potentialen hos större idrottsevenemang att förbättra EU-medborgarnas liv och välbefinnande på lång sikt och därmed lämna ett bestående arv.
Större idrottsevenemang kan ge långvariga fördelar såsom ny infrastruktur och större medvetenhet om hälsosamma livsstilar, men sådana fördelar kräver ett varaktigt engagemang. I dagens slutsatser efterlyses en strategi för att maximera och bevara det bestående arvet från större idrottsevenemang i Europa.
Ádám Schmidt, statssekreterare för idrottsfrågor i den ungerska regeringen
I slutsatserna låter rådet ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet stå i centrum för reflektionerna om fördelarna och nackdelarna med att stå värd för större idrottsevenemang.
Det betonar särskilt fördelar såsom uppgradering av infrastruktur och skapande av arbetstillfällen. Rådet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja större idrottsevenemang som en möjlighet att främja idrott och fysisk aktivitet i hela befolkningen, inbegripet bland ungdomar och personer från missgynnade miljöer.
I slutsatserna pekas också på det bestående miljömässiga arvet från idrottsevenemang som anordnas i enlighet med god miljöpraxis.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om betydelsen av huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen, med fokus på de aspekter som skulle kunna bevara och främja EU:s värden inom idrotten.
Debatten inriktades på de aspekter som bör stärkas ytterligare för att bevara idrottsliga värden i Europa, och den roll som EU-arbetsplanen för idrott 2024–2027 skulle kunna spela i detta avseende. Ministrarna diskuterade också olika sätt att stärka kopplingen mellan professionell idrott och idrott på gräsrotsnivå.
Det hänvisades särskilt till idrottens roll som ett ”socialt immunförsvar”, dvs. en form av försvar mot sociala missförhållanden.
Uefas ordförande Aleksander Čeferin deltog i mötet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Bibliotekens roll i utvecklingen av mediekompetens
Ministrarna deltog i en riktlinjedebatt om bibliotekens roll i utvecklingen av mediekompetens.
Biblioteken bidrar väsentligt till utvecklingen av mediekompetens, som har blivit ett akut behov i en alltmer digital och informationsmättad värld. Biblioteken står dock inför flera viktiga utmaningar när det gäller att fullt ut förverkliga denna potential. Vi anser att de tre största utmaningarna som måste hanteras är bibliotekens roll när det gäller att fylla luckor i fråga om mediekompetens, bibliotekens infrastruktur och finansiering samt bibliotekariernas kompetensutveckling.
Veronika Varga-Bajusz, statssekreterare för högre utbildning, yrkes- och vuxenutbildning samt ungdomsfrågor i den ungerska regeringen
Rådets diskussion inriktades på bibliotekens betydelse för att främja mediekompetens och kritiskt läsande, de resurser som behövs för att kunna tillhandahålla tjänster av hög kvalitet och den kompetens som bibliotekarier behöver.
Rådet har godkänt slutsatser om att förbättra och främja tillgången till kultur, där det erkänner vikten av kulturellt deltagande för personlig hälsa, välbefinnande, territoriell och samhällelig sammanhållning och stärkande av demokratin.
Det uppmanar medlemsstaterna att skydda och främja fri och lika tillgång till kultur på alla nivåer, bland annat genom att utarbeta planer för kulturella rättigheter. Det uppmanar också kommissionen att integrera kulturen i sina övergripande politiska mål.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Följande punkter behandlades under punkten Övriga frågor:
Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram (information från Polen)
Stödja samarbete och engagemang inom de kulturella och kreativa sektorerna på EU-nivå (information från Österrike, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Frankrike, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien och Spanien)
MED9-konferensen om kulturella rättigheter i kristider och MED9-deklarationen om kulturella rättigheter (Nicosia den 16 september 2024) (information från Cypern)
Lublin – Europeisk kulturhuvudstad 2029 (information från Polen)
Medlemsstaternas politik för att främja kulturell mångfald på den digitala inre marknaden (information från Frankrike, Grekland, Italien och Spanien, med stöd av Tyskland)
Europeiska kulturhuvudstäder 2025: Chemnitz och Nova Gorica (information från Tyskland och Slovenien)
Förstärkning av och strukturstöd till oberoende europeiska medieutbud och medieplattformar (information från Tyskland och Frankrike)
Resultatet av mötet mellan G7-ländernas kulturministrar (Neapel den 19–21 september 2024) (information från Italien)
Återinvigningen av Notre-Dame (information från Frankrike)
Informell lunch
Kulturministrarna deltog i en informell lunchdebatt, under ledning av statssekreterare Veronika Varga-Bajuszm, om kulturpolitikens och kulturens framtid under EU:s nya programperiod.
