Skip to content
  • Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 13–14 maj 2024

De viktigaste resultaten

Tisdagen den 14 maj

Kultur/audiovisuella frågor

Stöd till influerare som skapare av onlineinnehåll

Rådet godkände slutsatser om influerares framväxt som en del av EU:s medieekosystem. I slutsatserna framhölls hur influerare kan påverka det onlineinnehåll och den information online som européer konsumerar på ett positivt sätt, men också på ett sätt som kan vara skadligt. Ett antal förslag lades fram för att främja influerarnas, även underåriga influerares (så kallade barninfluencers) mediekunnighet och digitala kompetens samt deras ansvarsfulla beteende.

Européerna tillbringar mer tid på nätet, vilket innebär att influerare som skapar innehåll för sociala medier i högre grad än någonsin påverkar hur vi uppfattar och förstår världen. För att säkerställa att denna inverkan är positiv måste EU ge stöd till influerare för att göra det möjligt för dem att öka sin mediekunnighet och medvetenhet om och uppskattning för de regler som styr deras åtgärder på nätet.

Benjamin Dalle, flamländsk minister för Bryssel, ungdomsfrågor, medier och fattigdomsbekämpning

Datadriven publikutveckling 

Rådets godkände slutsatser om hur man kan stärka de kulturella och kreativa sektorerna genom datadriven publikutveckling. I slutsatserna uppmanar rådet medlemsländerna att överväga datadrivna strategier för publikutveckling, bland annat genom att 

  • främja de nödvändiga färdigheterna i den kulturella och kreativa sektorn
  • underlätta informationsutbyte och delning av bästa praxis både inom och mellan relevanta sektorer
  • utveckla en lämplig politisk ram

Framtidssäkring av de kulturella och kreativa sektorerna i en tid av AI 

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om AI:s potentiella framtida inverkan på de kulturella och kreativa sektorerna. De delade med sig av de strategier deras regeringar använder för att stödja de kulturella och kreativa sektorerna när det gäller utveckling och användning av AI-teknik och diskuterade lärdomar som gjorts. De betonade särskilt några av de möjligheter som AI innebär såsom ökad tillgång till kultur och möjligheten att nå nya publikgrupper samt att kunna bevara kulturarv. 

De riktade dock även uppmärksamheten mot några av de risker som användningen av AI innebär, särskilt vad gäller respekten för immateriella rättigheter, den etiska dimensionen och behovet av att skilja människoskapade verk från sådana som producerats av AI. De diskuterade även hur EU:s politik och program skulle kunna hjälpa dessa sektorer att förstå AI:s potential och samtidigt bevara den mänskliga dimensionen av kultur och kreativitet.

Dagens diskussion skulle inte ha kunnat komma vid en mer passande tidpunkt. Tekniska framsteg förändrar EU:s kulturella och kreativa landskap i en enastående fart, till det bättre, men kanske även till det sämre. Vi behöver utveckla lämplig lagstiftning för våra kulturella och kreativa sektorer och de digitala färdigheterna inom dessa sektorer om vi snabbt och effektivt ska kunna svara på de utmaningar och möjligheter som AI innebär.

Jan Jambon, ministerpresident för den flamländska regeringen

Övriga frågor

Följande punkter behandlades under punkten Övriga frågor:

  • Val av Bourges till Europeisk kulturhuvudstad 2029 (information från den franska delegationen)
  • Konferensen om Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt, 13–15 maj 2024 (information från den nederländska delegationen)
  • Internationell konferens ”På väg mot en återhämtning för den ukrainska kultursektorn” 6–7 juni 2024 i Vilnius, Litauen (information från den litauiska delegationen)
  • EU:s kulturpolitik i framtiden (information från den tyska delegationen)
  • Verkställande av EU-sanktioner mot strömnings- och videodelningsplattformar – ett kollektivt ansvar (information från den estniska, litauiska och lettiska delegationen)
  • Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram (information från den ungerska delegationen)

Idrott

Egenorganiserad idrott

Ministrarna godkände slutsatser om den egenorganiserade idrottens bidrag till att stödja aktiva och hälsosamma livsstilar hos européer. I slutsatserna uppmanas medlemsländerna och kommissionen att genomföra politik som främjar egenorganiserad idrott, inklusive i områden som saknar tillräckliga idrottsanläggningar, samt att med hjälp av informationskampanjer och utveckling av lämplig infrastruktur uppmuntra européer att ägna sig åt egenorganiserad idrott. 

Fördelarna med fysisk aktivitet är välkända, men många EU-medborgare är ofta för upptagna för att hinna delta i formella idrottsaktiviteter. Genom egenorganiserad idrott kan människor upprätthålla en hälsosam livsstil på ett mer flexibelt sätt. Den bör därför stödjas och uppmuntras genom åtgärder både på nationell nivå och på EU-nivå.

Pierre-Yves Jeholet, ministerpresident för Belgiens franskspråkiga gemenskap

EU-arbetsplan för idrott 

Ministrarna godkände en resolution om en EU-arbetsplan för idrott, som kommer att gälla från och med juli 2024 till och med december 2027. Planen kommer att ha tre huvudsakliga prioriteringar: 

  • integritet och värden inom idrotten
  • idrottens socioekonomiska och hållbara dimensioner
  • deltagande i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet

Volontärernas roll inom den europeiska idrotten

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om volontärernas roll inom den europeiska idrotten. Under diskussionerna delade de med sig av de åtgärder som vidtas i deras länder för att uppmuntra volontärarbete inom idrotten samt av de hinder som finns för människor att volontärarbeta inom idrott på nationell nivå och på EU-nivå. De diskuterade också hur man kan stärka grupper som statistiskt sett i mindre utsträckning volontärarbetar inom idrott, däribland äldre, kvinnor och personer med arbetarklassbakgrund.

Förslag som togs upp var att använda sig av relevant EU-finansiering och relevanta EU-program såsom Erasmus+ eller Europeiska solidaritetskåren samt att ge volontärer inom idrott erkännande för sina bidrag genom utmärkelser eller diplom för att värdera deras färdigheter och deras arbete. Några medlemsländer uppmärksammade också behovet av att säkerställa effektiv övervakning och höga säkerhetsstandarder för volontärer.

Övriga frågor

Följande punkter behandlades under punkten Övriga frågor:

  • Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för den ukrainska idrottssektorn (information från ordförandeskapet)
  • Den europeiska dimensionen av de olympiska och paralympiska spelen i Paris 2024 (information från den franska delegationen)
  • Den europeiska dimensionen av fotbolls-EM i Tyskland 2024 (information från den tyska delegationen)
  • Medlemsstaternas engagemang för världsantidopningskoden (information från den nederländska delegationen)
  • Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram (information från den ungerska delegationen)

Informellt samtal

Innan måndagens möte inleddes deltog ministrarna med ansvar för ungdomsfrågor i ett informellt frukostmöte om att föra EU närmare ungdomarna och styrkan hos meningsfullt ungdomsdeltagande vid EU-valet och därefter.

Vid måndagens lunch höll utbildningsministrarna en informell diskussion om att förverkliga det europeiska utbildningsområdet – en framåtblickande diskussion om att komma till rätta med lärarbristen.

Under tisdagsmorgonen höll ministrarna med ansvar för kultur och audiovisuella medier en informell frukostdiskussion om hållbara investeringar i det europeiska audiovisuella ekosystemet mot bakgrund av det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster.

Idrottsministrarna deltog i en informell lunch på tisdagen för att diskutera ämnet kvinnors plats inom idrotten.

Måndagen den 13 maj

Ungdomsfrågor

Inkluderande samhällen för ungdomar

Rådet godkände slutsatserna om inkluderande samhällen för ungdomar, i vilka det fastställs riktade åtgärder för att främja jämlikhet för, inkludering av och stöd till ungdomar  i Europa, särskilt de med begränsade möjligheter.

I sina slutsatser noterar rådet de utmaningar som ungdomar står inför och vikten av att underlätta deras aktiva deltagande och inkludering i samhället och i det demokratiska livet. Man belyser också behovet av att förbättra det psykiska välbefinnandet och levnadsvillkoren för alla ungdomar. Detta kan göras genom inkluderande åtgärder som underlättar alla ungdomars meningsfulla deltagande i beslutsfattande och i de utrymmen som är relevanta för dem, särskilt genom ungdomsarbete.

Politiska dagordningar om barn, ungdomar och barns rättigheter

Rådet godkände slutsatserna om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter. 

I slutsatserna uppmanas medlemsländerna och kommissionen att underlätta en smidig övergång från barndom till vuxenliv, särskilt för ungdomar som har en utsatt position i samhället, och att förbättra samarbete, samordning, information och utbyte mellan relevanta politiska områden och nivåer.

I texten uppmanas medlemsländerna att överväga att utveckla eller vidareutveckla befintliga nationella strategier eller samordnade strategier för barns rättigheter och ungdomar, för att säkerställa politisk samstämmighet mellan barn, barns rättigheter och ungdomsfrågor för att samordna åldersrelaterade behov.

Arvet från Europaåret för ungdomar 2022

Rådet godkände slutsatserna om arvet från Europaåret för ungdomar, som pågick mellan den 1 januari och den 31 december 2022. I slutsatserna erkänns resultaten av Europaåret för ungdomar när det gäller att förankra ett starkt ungdomsperspektiv och arbeta för att integrera ungdomsfrågor i all relevant EU-politik. Kommissionen uppmanas att utnyttja denna drivkraft, bland annat genom att stärka viktiga mekanismer såsom EU:s ungdomsdialog, nationella ungdomsråd och den föreslagna plattformen för ungdomsföreträdare.

Resolution om politiken för ungdomsarbete i ett Europa som ger egenmakt

Rådet godkände en resolution om ungdomsarbetets roll när det gäller att ge ungdomar stöd så de kan bli mer självständiga i en omvärld med nya omständigheter. I resolutionen uppmanas medlemsländerna, kommissionen och intressenter att stödja utvecklingen och utövandet av högkvalitativt ungdomsarbete och en politik för ungdomsarbete på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå, bland annat genom en övergripande politik för ungdomsarbete, bottom-up-strategier, utbildning av ungdomsarbetare och säkerställande av gynnsamma miljöer och lika tillgång till ungdomsarbete för alla ungdomar.

Uppföljning av EU:s ungdomskonferens 2024

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om uppföljningen av resultaten av EU:s ungdomskonferens, som hölls den 2–5 mars 2024 i Gent och var inriktad på inkluderande samhällen. Under debatten diskuterade ministrarna olika sätt att förbättra övervakningen av och återkopplingen om resultaten av EU:s ungdomsdialog på ett politiskt plan för att bättre tillgodose ungdomars behov och förväntningar. De diskuterade också de genomförandeåtgärder som skulle kunna användas för att främja inkluderande samhällen för ungdomar i deras länder.

Övriga frågor

Följande punkter behandlades under punkten Övriga frågor:

  • Stöd till ukrainska ungdomar (information från ordförandeskapet)
  • Resultatet av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog (information från ordförandeskapet)
  • Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram (information från den ungerska delegationen)

Utbildning

Möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte

Rådets antog en rekommendation med titeln ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla. Rekommendationen syftar till att uppmuntra fler människor till att utnyttja möjligheterna att studera och studera utomlands och breddar EU:s ram för mobilitet i utbildningssyfte till att omfatta studerande i alla åldrar, inbegripet lärare och lärlingar.

Mobilitet har länge stått i centrum för EU-projektet. Lärande utomlands kan ge värdefull kompetens och bättre känsla för EU:s gemensamma värden. Dagens rekommendation kommer att bidra till att öka möjligheterna för alla att dra nytta av de enorma fördelarna med lärande, studier eller utbildning utanför det land där man föddes.

Caroline Désir, utbildningsminister, Belgiens franskspråkiga gemenskap

Artificiell intelligens inom utbildning 

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om den roll som artificiell intelligens (AI) spelar i utbildningen, med fokus på tre nyckelområden:

  • hur de nationella utbildningssystemen kan förberedas för de utmaningar som AI medför samtidigt som man drar största möjliga nytta av de möjligheter som AI har att erbjuda
  • i vilken utsträckning AI redan nu påverkar deras nationella utbildningssystem
  • vilka åtgärder som man kan vidta på europeisk nivå, i samråd med medlemsländerna, för att på bästa sätt utnyttja AI i utbildningen och samtidigt säkerställa utbildning av god kvalitet för alla

Ministrarna framhöll vikten av att dra nytta av fördelarna med AI, som skulle kunna ge en mer individanpassad inlärning, och presenterade åtgärder som de hade infört på nationell nivå. De betonade behovet av att utveckla elevernas digitala färdigheter och stärka lärarnas roll och kompetens. 

Rådet uppmärksammade också de potentiella riskerna med denna nya tekniska tidsålder och uppmanade kommissionen att fastställa en gemensam EU-omfattande strategi för användningen av AI i utbildningen.

Evidensinformerad politik och praktik inom utbildning

Ministrarna godkände slutsatser som fastställer ett antal centrala prioritetsområden för att främja evidensinformerad politik och praktik inom utbildning, i syfte att förverkliga det europeiska utbildningsområdet.

Övriga frågor

Följande punkter behandlades under punkten Övriga frågor:

  • En europeisk examen (information från kommissionen)
  • Främjande av en rättsstatskultur genom utbildning (information från kommissionen)
  • Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram (information från den ungerska delegationen)

Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.

Möteshandlingar

Förberedande dokument

Slutdokument

Omröstningsresultat från mötet

Pressmeddelanden

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Foton och videor

Presskonferens (idrott)

Mötesdeltagarna (kultur, audiovisuella frågor och mediefrågor)

Rundabordssamtal (kultur, audiovisuella frågor och mediefrågor)

Pierre-Yves Jeholet gör ett kort uttalande före mötet

Gemensamt kort uttalande av Jan Jambon och Benjamin Dalle

Läs mer:

Andra möten: Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Tidigare möten

Kommande möten

Visa fler möten
Ämnen

Senast ändrad: 14 januari 2025