Rådet antar en rättvisare, grönare och mer resultatbaserad jordbrukspolitik för 2023–2027

Rådet har formellt antagit den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027. Den nya lagstiftningen banar väg för en rättvisare, grönare och mer resultatbaserad gemensam jordbrukspolitik, där målet är en hållbar framtid för EU:s jordbrukare, mer riktat stöd till mindre jordbruk och större flexibilitet för medlemsländerna när det gäller att anpassa åtgärderna till lokala förhållanden.

Efter mer än tre år av hårt arbete har vi äntligen nått målet. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken som antagits utgör en milstolpe i EU:s jordbrukspolitik och banar väg för en rättvisare och hållbarare framtid för EU:s jordbrukare.

Jože Podgoršek, Sloveniens jordbruksminister

Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken inleddes 2018 när kommissionen offentliggjorde sitt ursprungliga förslag. I oktober 2020 antog rådet och Europaparlamentet sina förhandlingspositioner. Det innebar startskottet för nio månader av förhandlingar som kulminerade i en politisk överenskommelse i juni 2021.

Ett viktigt inslag i den nya politiken är införandet av strategiska planer på medlemsstatsnivå som gör det möjligt för de nationella regeringarna att anpassa bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken till behoven i ländernas jordbrukssamhällen i samarbete med lokala myndigheter och berörda aktörer. Politiken är också den hittills mest ambitiösa ur miljösynpunkt: en fjärdedel av direktstöden är reserverade för miljövänliga jordbruksmetoder. Dessutom är det den första gemensamma jordbrukspolitiken med en social dimension som syftar till att garantera lämpliga arbetsvillkor för jordbruksarbetare.

Vad händer nu?

De tre förordningar som ingår i reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken ska undertecknas av både rådet och parlamentet och offentliggöras i EU:s officiella tidning. Medlemsländerna ska lämna in sina utkast till strategiska planer senast den 1 januari 2022. Efter det inleder kommissionen processen med att utvärdera planerna och ge återkoppling. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken träder i kraft 2023 och gäller till och med 2027.

Bakgrund

Den gemensamma jordbrukspolitiken utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget. Målet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att

• förse EU:s medborgare med säkra livsmedel till överkomliga priser
• säkra en skälig levnadsstandard för jordbrukarna
• se till att naturresurser bevaras och miljön respekteras

Den 1 juni 2018 lade EU-kommissionen fram tre lagstiftningsförslag för att anpassa den gemensamma jordbrukspolitiken till framtiden:

Till de viktigaste aspekterna av förslagen hörde

• strategisk planering som omfattar både direktstöd och landsbygdsutvecklingsinsatser som är bättre riktade
• en ny miljöstruktur som bygger på krav på miljöförhållanden som jordbrukarna ska uppfylla och ytterligare frivilliga åtgärder under båda pelarna
• en resultatbaserad strategi (den nya genomförandemodellen) som innebär att medlemsländerna måste rapportera sina resultat varje år

Övergångsförordningen för den gemensamma jordbrukspolitiken (2021–2022)

I slutet av 2020 antogs övergångsförordningen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som ska garantera kontinuitet i dess juridiska och ekonomiska stöd till jordbrukare och andra stödmottagare till dess att de nya reformerade reglerna träder i kraft 2023. Förordningen säkerställer att utbetalningar inte avbryts, och att medlemsländerna får tid att utarbeta sina nationella strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.