"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Energirådet (transport, telekommunikation och energi), 2 december 2021
De viktigaste resultaten
EU:s energiministrar diskuterade energiprisökningarna och utvärderade de framsteg som gjorts med förslagen i 55 %-paketet.
Förslagen i 55 %-paketet har haft hög prioritet för det slovenska ordförandeskapet. Vi har gjort vårt yttersta för att nå så stora framsteg som möjligt och samtidigt se till att paketet är enhetligt. De stegrande energipriserna visar hur viktigt det är med ett klimatneutralt och energioberoende Europa. Vår prioritering är att fortsätta övergången till grön energi i riktning mot mer förnybar energi som strömmar ut i kraftnät och helt sammankopplade energisystem.
Jernej Vrtovec, Sloveniens infrastrukturminister
Energipriser
Efter energiprisnedgången på global och EU-nivå i slutet av 2019 och 2020 har det skett en kraftig uppgång sedan sommaren 2021.
EU:s energiministrar diskuterade effekterna av de höga energipriserna och möjliga mildrande åtgärder på nationell nivå och EU-nivå.
De delade med sig av sina erfarenheter av de insatser som gjorts de senaste månaderna och av erfarenheterna med genomförandet av de åtgärder som föreslås i kommissionens verktygslåda. Samtalen inriktades på effekterna av åtgärder för att hålla energipriserna under kontroll och skydda konsumenterna.
Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) informerade ministrarna om huvudpunkterna i den preliminära rapport som byrån offentliggjorde den 15 november, och som handlade om de höga energipriserna i Europa och den nuvarande utformningen av grossistmarknaden för el. En slutrapport väntas komma i april 2022.
Medlemsländerna såg den preliminära analysen som en bra grund för en evidensbaserad politisk diskussion. Ministrarna uttalade sig preliminärt om rapporten och föreslog områden där en mer djupgående analys skulle kunna läggas till inför den slutliga bedömningen senast i april 2022.
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om 55 %-paketet, särskilt de två delar som berör energi, dvs direktiven om förnybar energi och energieffektivitet.
De var nöjda med framstegen och gick igenom olösta frågor som rör paketet i sin helhet och de två energidelarna i synnerhet.
Som ett led i fastställandet av riktlinjer för det fortsatta arbetet tog ministrarna upp frågan om avvägningen mellan behovet av att stödja potentialen hos förnybara energikällor som en kostnadseffektiv energikälla och att erkänna nationella förhållanden och olika utgångspunkter.
Ministrarna diskuterade de större insatser för energieffektivitet som krävs av medlemsländerna och deras bidrag till EU-målet för energieffektivitet. De funderade också på om det behövs flexibilitet som speglar nationella förhållanden och hur denna flexibilitet kan utnyttjas när det gäller offentliga byggnader.
55 %-paketet: hur omvandlas klimatmålen till EU-lagstiftning? (Infografik)
Handel
Utan föregående diskussion godkände ministrarna även WTO:s initiativ till gemensamt uttalande om nationell reglering på tjänsteområdet.
Detta är det första WTO-dokumentet på området handel med tjänster på över 20 år. Även om det är ett plurilateralt initiativ, kommer dess nya åtaganden alla andra WTO-medlemmar tillgodo tack vare principen om mest gynnad nation.
God regleringspraxis är avgörande för att dagens ekonomi ska fungera väl. EU är övertygat om att tydliga öppenhets- och tillståndsregler kommer att underlätta handeln med tjänster avsevärt. Detta gäller särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag som inte har samma resurser och erfarenhet för att kunna hantera komplexa processer som större aktörer kan ha .
När de väl genomförts, kommer de nya åtagandena att resultera i lägre handelskostnader för tjänsteleverantörerna. Enligt en studie som OECD och WTO nyligen gjorde uppskattas att upp till 150 miljarder US-dollar per år kan sparas.
Jordbruk
Ministrarna antog formellt den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som kommer att gälla från och med 2023–2027. Lagstiftningen banar väg för en rättvisare, grönare och mer resultatbaserad gemensam jordbrukspolitik, där målet är en hållbar framtid för EU:s jordbrukare, mer riktat stöd till mindre jordbruk och större flexibilitet för medlemsländerna när det gäller att anpassa åtgärderna till lokala förhållanden.
Under övriga frågor informerade kommissionen ministrarna om utvecklingen på området yttre förbindelser på energiområdet och lade fram en rapport om tillståndet i energiunionen. Ordförandeskapet informerade ministrarna om de framsteg som gjorts med Europaparlamentet i förhandlingarna om översynen av förordningen om transeuropeiska energinät (TEN-E). Danmark delade information om samexistensen mellan förnybar energi och biologisk mångfald. Litauen delade information om vikten av att garantera kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket i Ostrovet i linje med erkända EU-säkerhetsnivåer. Belgien delade information om effekterna av den befintliga 70-procentsregeln för sammanlänkningar på hybridprojekt till havs. Frankrike presenterade arbetsprogrammet för sitt kommande ordförandeskap.
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.