"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet godkänner slutsatser inför FN:s toppmöte om biologisk mångfald i Montreal (COP15)
Rådet har i dag godkänt slutsatser inför partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15), Cartagenaprotokollet (COP-MOP10) och Nagoyaprotokollet (COP-MOP4), som ska hållas i Montreal, Kanada, den 7–19 december 2022. Slutsatserna ska fungera som EU:s allmänna förhandlingsposition vid mötena.
FN-konferensen om biologisk mångfald väntas bli en milstolpe, där avsikten är att anta en global ram för biologisk mångfald för tiden efter 2020 med mål som ska vägleda de globala åtgärderna för att skydda och återställa naturen under det kommande årtiondet.
Den här konferensen kommer att innebära ett genombrott. Världsledarna samlas för att besluta om åtgärder för att skydda den globala biologiska mångfalden. Vi ser redan en allvarlig tillbakagång för olika arter och det hög tid att agera. Jag gläds över att EU har godkänt en tydlig ståndpunkt inför toppmötet om biologisk mångfald. Att skydda våra ekosystem är en gemensam skyldighet för mänskligheten.
Anna Hubáčková, Tjeckiens miljöminister
I sina slutsatser efterlyser rådet en ambitiös, heltäckande och omvälvande global ram för biologisk mångfald efter 2020 som omfattar långsiktiga mål för 2050, mellanliggande resultat för 2030 och åtgärdsinriktade mål för 2030 som effektivt och samtidigt kommer tillrätta med de direkta och indirekta orsakerna till förluster av biologisk mångfald.
EU betonar att målen och delmålen senast 2030 måste omfatta bland annat att
– på ett ändamålsenligt sätt bevara minst 30 % av den globala landarealen och minst 30 % av världshaven,
– återställa tre miljarder hektar skadad mark och skadade sötvattensekosystem och tre miljarder hektar havsekosystem,
– avskaffa all olaglig, ohållbar eller osäker skörd av, handel med och användning av vilda arter,
– stoppa den människoorsakade utrotningen av kända hotade arter,
– utnyttja den fulla potentialen hos naturbaserade lösningar,
– sänka nivåerna av och riskerna för föroreningar från alla källor,
– förhindra införande och etablering av alla prioriterade invasiva främmande arter och utrota eller kontrollera redan etablerade invasiva främmande arter för att minska deras påverkan på den biologiska mångfalden,
– genomföra praxis för ett hållbart bruk av den biologiska mångfalden i betydande utsträckning med fastställda siffermål,
– åtgärda förändrad mark- och havsanvändning som inverkar negativt på den biologiska mångfalden i alla ekosystem.
Rådet konstaterar att en särskilt avsatt, förutsägbar och adekvat resursmobilisering för biologisk mångfald är viktig. I slutsatserna påminner rådet om EU-kommissionens åtagande för EU att fördubbla den externa finansieringen av biologisk mångfald, särskilt för de mest utsatta länderna, och om att EU:s medlemsländer sammantaget är den största bidragsgivaren till Globala miljöfonden (GEF).
Rådet bekräftar sin beredvillighet att bidra till att finna en lösning på frågan om digital sekvensinformation, och betonar att alla lösningar måste baseras på bland annat befintlig praxis i databaser, att öppen tillgång till digitala tjänster från offentliga databaser bör bevaras och att det säkerställs att den nytta som fördelas bidrar till bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald och stöder målen för hållbar utveckling.
Rådet uppmanar till antagande av en långsiktig strategisk ram för kapacitetsuppbyggnad efter 2020, kunskapshanteringskomponenten och en kommunikationsstrategi för den globala ramen för biologisk mångfald. Dessutom uppmanar man till antagande, vid COP 15, av en stark och förbättrad mekanism för planering, rapportering och översyn tillsammans med en robust övervakningsram.
Rådet framhåller den avgörande betydelsen av att integrera biologisk mångfald inom och mellan alla politikområden och sektorer och är fast beslutet att föregå med gott exempel genom att fullt ut integrera biologisk mångfald i alla relevanta sektorsspecifika och sektorsövergripande planer och strategier på EU-nivå samt på nationell och lokal nivå.
Rådet efterlyser antagandet av genomförandeplanen för Cartagenaprotokollet (2022–2030), som är förankrad i och kompletterar den globala ramen för biologisk mångfald. Man framhåller behovet av att fullt ut genomföra Nagoyaprotokollet och förbättra dess ändamålsenlighet och effektivitet.
Bakgrund
Målen för konventionen om biologisk mångfald är bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald och rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser.
Den viktigaste frågan på dagordningen för COP 15 om konventionen om biologisk mångfald, COP-MOP10 om Cartagenaprotokollet och COP-MOP om Nagoyaprotokollet kommer att vara antagandet av den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020.
Utkastet till den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 innehåller 21 åtgärdsmål för 2030, bland annat
bevarande av land- och havsarealer globalt
återställande av skadade sötvattensekosystem, marina ekosystem och landbaserade ekosystem
minskat införande av invasiva främmande arter
minskad förlust av näringsämnen i miljön och minskad användning av bekämpningsmedel samt eliminering av utsläpp av plastavfall
naturbaserade bidrag till globala insatser för att begränsa klimatförändringarna
Background
The objectives of the Convention on Biological Diversity are the conservation and sustainable use of biodiversity and the fair and equitable sharing of the benefits arising out of the utilisation of genetic resources.
The main topic in the agenda of the Convention on Biological Diversity COP 15, Cartagena Protocol COP-MOP 10 and Nagoya Protocol COP-MOP, will be the adoption of the post-2020 global biodiversity framework.
The draft Post-2020 Global Biodiversity Framework has 21 action targets for 2030, including:
Conservation of land and sea areas globally
Restoration of degraded freshwater, marine and terrestrial ecosystems
Reduction of introduction of invasive alien species
Reduction of nutrients lost to the environment and pesticides, and eliminating discharge of plastic waste
Nature-based contributions to global climate change mitigation efforts.