Skip to content

EU:s kamp mot miljöbrottslighet

Miljöbrottslighet är en av världens mest lönsamma verksamheter inom organiserad brottslighet, och har stora konsekvenser inte bara för miljön utan också för människors hälsa. Det är mycket lukrativt, men det är svårt att upptäcka, åtala och bestraffa det. Dessa faktorer gör det mycket attraktivt för organiserade kriminella grupper.

EU har vidtagit åtgärder för att bekämpa kriminella nätverk som är inblandade i alla former av miljöbrott, bland annat genom att införa regler om avfallshantering och handel med vilda djur och växter. EU strävar också efter att stärka de befintliga reglerna om miljöskydd genom straffrättsliga bestämmelser.

Brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter i alla EU-länder, EU:s institutioner, byråer och organ samt partnerländer och partnerorganisationer samarbetar för att bekämpa denna form av brottslighet genom utredningar, beslag och andra polisinsatser.

I den här infografiken kan du ta reda på vad miljöbrottslighet är och resultaten av EU:s insatser mot miljöbrottslighet inom ramen för Empact, EU:s flaggskeppsinitiativ i kampen mot organiserad och grov internationell brottslighet.

En infografik som beskriver de viktigaste miljöbrotten och resultaten av polisens insatser 2018–2021. Illustrationer visar olika typer av brott, bland annat olaglig handel med vilda djur och växter, timmer och avfall. En karta visar de vanligaste rutterna från och till Europeiska unionen.

EU:s kamp mot miljöbrottslighet

Miljöbrottsligheten

  • är den 3:e största brottsliga verksamheten i världen efter narkotikahandel och varumärkesförfalskning
  • ökar med 5 %–7 % per år
  • genererar förluster på 110–281 miljarder US-dollar varje år

Vad är miljöbrottslighet?

  • felaktig insamling, transport eller återvinning eller felaktigt bortskaffande av avfall
  • olagliga utsläpp i atmosfären, vattnet eller marken
  • avlivning, förstörelse eller innehav av eller handel med skyddade vilda djurarter eller växtarter
  • olaglig handel med ämnen som bryter ned ozonskiktet

Vilka konsekvenser får miljöbrottsligheten?

  • ökad förorening
  • färre vilda djur och växter
  • minskad biologisk mångfald
  • störningar av den ekologiska balansen
  • risker för människors hälsa

Smugglingsvägar för avfall, timmer och vilda djur och växter

  • fåglar: från Asien och Latinamerika till Europa (EU som destinationsort)
  • reptiler: från Asien, Afrika och Latinamerika till Europa (EU som destinationsort)
  • noshörningshorn: från Afrika till Asien genom Europa (EU som transiteringsort)
  • elfenben: från Afrika till Asien genom Europa (EU som transiteringsort)
  • ålar: från Europa till Asien (EU som ursprungsort)
  • timmer: från Asien till Europa (EU som slutlig destinationsort)
  • avfall: från Europa till Asien och Afrika (EU som ursprungsort)

Resultat av EU:s polisinsatser 2018–2021

Beslag

167 452 ton avfall – 15–30 % av avfallstransporterna tros vara olagliga, vilket motsvarar 9,5 miljarder euro i årliga intäkter från den olagliga avfallsmarknaden i EU.

1 174 ton elektroniskt avfall – 1 ton smarttelefoner innehåller 100 gånger mer guld än 1 ton guldmalm. Elektroniskt avfall som smugglas från Europa återvinns manuellt, vilket leder till att det frigörs starka toxiner.

32 007 m3 timmer – Olaglig skogsavverkning står för 15–30 % av världens handel med timmer. Timmer används för konstruktion och träprodukter.

355 reptiler, till ett värde av 800 000 euro – Tusentals reptilarter i hela världen hotas av den olagliga handeln. De används främst inom modeindustrin eller som husdjur.

4,6 ton glasål – 350 miljoner europeiska glasålar, till ett värde av 3 miljarder euro, smugglas från EU varje år. De säljs främst som livsmedel i Asien.

639 elfenbensföremål – Tjuvjakt på elefanter ökar risken för utrotning. Elfenbenet härstammar främst från Afrika och smugglas genom Europa till Asien.

Det totala värdet av de beslagtagna varorna är 8,3 miljoner euro.

Gripanden

829 personer